| 1. |
- Bengtsson Ryberg, Johanna, et al.
(författare)
-
The Effects of Wind Power on Human Interests : A Synthesis
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PrefaceThere is a great need for knowledge concerning the impacts of wind power on humans, landscapes, the marine environment, birds, bats and other mammals.Previous studies of these environmental impacts have lacked an overall view of the effects. This has led to deficiencies in the processes surrounding the establishment of new wind farms. Vindval is a knowledge programme undertaken as a collaboration between the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency. Its aim is to gather and communicate scientific knowledge about the impacts of wind power on people and the natural environment. The programme continues until 2013.Vindval comprises some 30 individual research projects, together with four synthesis projects. Syntheses are prepared by experts, who compile and assess overall research results and experience regarding the effects of wind power in four different areas – humans, birds/bats, marine life and terrestrial mammals.The results of this research and synthesis work will provide a basis for environmental impact assessments and for the planning and permitting processes associated with wind power installations. Vindval requires high standards in the review and approval of research proposals, in order to ensure high-quality reports. The same high standards apply to the reporting, approval and publication of research results from the projects.This report was written by Johanna Bengtsson Ryberg, Gösta Bluhm, Karl Bolin, Bosse Bodén, Kristina Ek, Karin Hammarlund, Marianne Henningsson, Inga-Lena Hannukka, Carina Johansson, Sofia Jönsson, Sanna Mels, Tom Mels, Mats Nilsson, Erik Skärbäck, Patrik Söderholm, Åsa Waldo, Ingegärd Widerström, Niklas Åkerman.This report is a translation of the previous report in Swedish “Vindkraftens påverkan på människors intressen” (Naturvårdsverket report no 6497). Translated by Sofia Jönsson.The contents of the report are the responsibility of the authors.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Mels, Tom, et al.
(författare)
-
Deltagande landskapsanalys för vindkraft : Principer, erfarenheter och tillvägagångssätt
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vindkraftsplanering är en komplex process där aktörer med skiftande kunskaper och erfarenheter möts på olika sätt. Åsiktsbrytningar liksom subjektivitet är inneboende delar i planeringsprocessen och måste tas på största allvar. Det är inte minst viktigt vid framtagande av landskapsanalyser. Avsikten med projektet Landskapsanalys för vindkraft är att begrunda det befintliga arbetet med landskapsanalyser. Rapporten undersöker resonemang som fokuserar på deltagande och ska ses som en idéskrift och inte som en praktisk handledning. Rapportens kunskaps- och erfarenhetsinventering kartlägger akademisk litteratur samt några praktiska erfarenheter kring användningen av landskapsanalys i vindkraftssammanhang i Sverige. Studien granskar hur befintliga landskapsanalyser tas fram, vilka kunskaper som anses vara relevanta som underlag, och vilka konsekvenser dagens landskapsanalyser får för deltagande och dialog. Metodiskt baseras studien på en undersökning av offentliga dokument och internationell akademisk litteratur. För praktiker inom fältet – kommuner och länsstyrelser, men även lokala intresseföreningar, vindkraftsentreprenörer, vindkraftskooperativ och energibolag – ger rapporten inblick i landskapsanalysens applikation i olika vindkraftsammanhang. I ljuset av befintliga erfarenheter har projektet också arbetat fram ett tillvägagångssätt för deltagande i landskapsanalyser för vindkraft.Projektet är ett led i en övergripande ambition om ökad förståelse för kommunikation och dialog kring landskapet mellan lokalbefolkning, tjänstemän, politiker, projektörer och andra aktörer i vindkraftsplaneringen. I det sammanhanget ses landskapsanalys bland annat som ett redskap för en konstruktiv dialog kring vindkraft bland olika aktörer och som underlag till en omsorgsfull lokalisering av nya vindkraftverk. Samtidigt kan konstateras att den traditionella landskapsanalysen inte fullt ut har utvecklat sin potential. Det finns flera anledningen till detta. För det första präglas många landskapsanalyser av ett teknologiskt tolkningsföreträde. Det teknologiska tolkningsföreträdet ligger i att landskapsanalyser emanerar från en övervägande specialistdriven process. Landskapet träder fram som en formell kategori, som går att kartera och beskriva med till synes neutrala begrepp (stråk, struktur, landmärken, landskapsrum m.m.), kartor, och bilder. I vanliga fall klarlägger en landskapsanalys landskapets beskaffenhet, tålighet och känslighet och stödjer kommunikation kring hur en utbyggnad kan, eller inte bör ske. För analys av officiellt erkända natur- och kulturvärden är metoden relativt välutvecklad. I en sådan metodik tenderar det vardagliga perspektivet från allmänheten, boende och brukare i landskapet lätt att hamna i skymundan. Tydligt är detta i s.k. landskapskaraktärsanalyser, vars grundläggande principer har stora likheter med det svenska arbetet med landskap inom vindkraft. Där gör det en rutinmässig uppdelning mellan å ena sidan beskrivning och å andra sidan bedömning, vilket i någon mening förutsätter skarpa skiljelinjer mellan objektiv faktabeskrivning och subjektivitet, den neutrala experten och den vinklade publiken, kvantitativa mätningar och kvalitativa värderingar. Vi får därigenom en utpräglad tolkning av landskap som landskapsbild, och i betydligt mindre utsträckning en helhetstolkning av landskapet som en plats eller ett vardagslandskap.Icke-expertbetonade tolkningar av landskapet förblir oftast mindre synliga i formella analyser. Just dessa tolkningar påverkar i hög grad den lokala opinionen kring vindkraft och landskapet framstår ofta som betydligt mer än en visuell yta eller upplevelse. Dessutom är tolkningen av den visuella landskapsbilden i sig starkt präglad av en mängd värderingar, som vilka kopplingar man ser till nyttoaspekter, bruksvärden, tillgänglighet, planeringsprocessens utformning, möjligheten till inflytande på planeringen, jämkning av intressen, m.m.Studien argumenterar för att landskapsanalys som metod behöver utvecklas vidare för att också kunna ta vara på och inkludera allmänhetens landskapstolkningar och värderingar. I rapporten introduceras begreppet deltagande landskapsanalys. Deltagande landskapsanalys har starka band med aktuell planeringsteori och -praktik, men även till utvecklingar inom landskapsforskningen. När det gäller landskap så har den tidigare betoningen av kvantitativt mätbara rumslighet kompletterats med betydligt mer platsorienterade, kvalitativa tolkningar och helhetsperspektiv. I ett vidare planeringsperspektiv, såväl i akademisk litteratur som i svensk och internationell policyutveckling, har begrepp som deltagande, kommunikativ planering och vikten av vardagskunskap, kognitiva och affektiva värden lyfts fram. Till exempel den Europeiska landskapskonventionen bekräftar behovet av en kommunikativ vändning i praktisk planering. Konventionen tangerar därmed i viss utsträckning planeringsideal som framhåller betydelsen av dialog, subjektiva tolkningar och ömsesidigt lärande. Deltagande hänvisar till utgångspunkten att allmänhetens uppfattningar, intressen, synsätt, kunskap och engagemang är av stor betydelse för arbetet med landskapsanalyser. Rapporten föreslår två enkla men viktiga ramvillkorför deltagande landskapsanalys, nämligen: • Om vardagsupplevelser ska kunna spela en framträdande roll är det avgörande att boende, nyttjare, markägare och andra berörda involveras tidigt i arbetet med landskapsanalysen, och inte inväntar remissrundor och yttrandetillfällen strax före beslut.• Om vardagsupplevelser ska beredas plats i landskapsanalys behövs aktivt arbete med mänskliga relationer, kommunikation, information, intressen och institutionella förutsättningar.Detta ställer särskilda krav på hur landskapsanalyser förbereds, genomförs och utvärderas. Specialistens tekniska rutiner och framtagande av relativt standardiserade analyser kan då inte längre vara allenarådande. Istället ska deltagande göra skillnad för de inblandade och för landskapsanalysens resultat. Viktiga ingredienser är deltagande på frivillig bas, öppenhet, inkluderandet av alla intressenter, deltagandeprocessers tillgänglighet, en tydlig dokumentation, skapandet av en lärande atmosfär. En annorlunda processdesign behövs för att kunna involvera allmänheten från början och genom hela arbetet med landskapsanalyser. Deltagande landskapsanalys kräver en medveten, inkluderande deltagande processdesign i planeringen. Deltagande ska prägla hela arbetet med landskapsanalysen, från målsättningen (anpassas efter den aktuella kontexten), resurser och formalia (tid och pengar, diskussionsstil, språkbruk, representation), till hur rapportering av resultat ska gå till. Även när konkreta avgränsningar för arbetet görs, när insamling av information, tolkningar och kunskapsunderlag tas fram, samt vid utvärdering ska deltagande vägas in. En deltagande processdesign behöver innehållsmässigt stödjas genom deltagande metoder. Utan ett aktivt inblandande av allmänheten, boende och berörda förblir landskapsanalyser skrivbordsprodukter med en stark lutning åt specialistkunskap. Någon större förståelse och interaktion med vardagliga landskapsuppfattningar och tolkningar kommer deltagande landskapsanalys inte att kunna förverkligas. Workshops, seminarier och gåturer lyfts fram som speciellt viktiga praktiska metoder med potential för användning i landskapsanalyser. Det är metoder som redan används i den vidare vindkraftsplaneringen och är därmed inte främmande för befintlig praxis i värderingsarbetet inom landskapsanalys. Samtidigt har dessa redskap sällan någon genomgående, styrande roll i landskapsanalyser. Seminarier kan vara användbara, inte minst för enklare informationsöverföring och diskussion. Workshops kräver däremot betydligt mer aktiva insatser från deltagarna, men har mycket hög potential när det gäller ömsesidigt lärande, dialog och kunskapsöverföring mellan olika deltagare och intressenter. Vandringsmetoden (gåturer) och deltagande kartering (med hjälp av Geografiska Informationssystem, s.k. GIS) är metoder som i en mycket hög grad alstrar kvalitativ kunskap ute i fält och som kan komplettera sedvanliga, mer expertiskrävande former av landskapsanalys.
|
|
| 5. |
- Bolin, Karl, et al.
(författare)
-
Vindkraftens påverkan på människors intressen : Uppdaterad syntesrapport 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2040 ska Sveriges elproduktion vara 100 procent förnybar, det beslutade riksdagen 2016.Målet är allmänt hållet och inte riktat mot något särskilt kraftslag. Likväl kommer vindkraften högst troligt att bli den viktigaste förnybara energikällan i strävan att nå målet. Vindkraftens roll i elsystemet håller på att förändras. På bara några år har vindkraften gått från att vara en marginell energikälla till att producera en betydande del av vår el. Även om det inte finns några särskilda mål för utbyggnad av vindkraft i Sverige, så finns det al. anledning att räkna med att vindkraftens betydelse kommer att fortsätta öka de kommande 20 åren. Detta ställer nya krav på utformningen och planeringen av framtidens energisystem.Rapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen publicerades 2012. Sedan dess har mycket hänt, både vad gäller den tekniska utvecklingen och vad gäller kunskapsläget kring vindkraftens påverkan på sin omgivning. Vi har nu nya erfarenheter från den utbyggnad av vindkraften som skett under det senaste decenniet.Föreliggande rapport har till syfte att ge en uppdaterad, kompletterad och sammanfattande version av syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen (2012).Denna uppdaterade och bearbetade rapport har som målatt referera tillbaka till ursprungsskriften i de delar som fortfarande är relevanta,att komplettera med ny kunskap utifrån rådande kunskapsläge och nya politiska målsättningar.Den 28 januari 2021 presenterade Naturvårdsverket och Energimyndigheten en gemensam nationell strategi för en hållbar utbyggnad av vindkraften. Denna rapport avser att bidra till strategin. I strategin lyfts vikten av förbättrad samsyn, förutsägbarhet och rättssäkerhet vid utbyggnad och etablering av vindkraft särskilt fram. Myndigheterna betonar att omställningen till ett helt förnybart energisystem inte bara är en klimatfråga, utan också en fråga om konkurrenskraft, försörjningstrygghet och ökade krav på en trygg och robust elförsörjning. Vindkraftsutbyggnaden behöver även ta hänsyn till värdefull natur, människors livsmiljö och en rad andra samhällsintressen.Lokalisering och etablering av större vindkraftverk styrs dels av bestämmelser i miljöbalken, dels av plan- och bygglagen. Alla större vindkraftsprojekt prövas i en i lag strikt reglerad tillståndsprocess som handläggs av länsstyrelsen, vars miljöprövningsdelegation fattar beslut. Kommunen är ansvarig för den fysiska planeringen och ska tillstyrka eller uttala sitt veto mot varje beslut om vindkraftsetablering som tillståndsprövas enligt miljöbalken. I den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad rekommenderas att kommunen lämnar sitt besked så tidigt i processen som möjligt och utifrån tydliga rutiner, för en främja en effektiv och transparent process.Lokaliseringen av verksamheter så som vindkraftverk styrs inte bara av bestämmelserna i miljöbalken utan också av den fysiska planeringen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska hushållningen med mark- och vattenresurser innefatta en öppen demokratisk process där olika samhällsintressen vägs mot varandra, samtidigt som enskildas rättigheter beaktas. En genomgående tanke i PBL är att skapa förutsättningar för medborgarinflytande genom det lagreglerade samråds- och utställningsförfarandet. Här finns stora likheter med europeiska landskapskonventionens grundtankar om betydelsen av delaktighet i frågor som rör landskapet. En viktig förutsättning för att landskapsperspektivet ska kunna utvecklas i översiktsplaneringen är tillgången till kunskaps- och planeringsunderlag som kan bidra till att synliggöra samband mellan olika värden och viktiga sammanhang i landskapet. Kommuner och länsstyrelser behöver, med allmänhetens medverkan, ta fram och regelbundet uppdatera landskapsanalyser, för att på så sätt skapa ett hållbart planeringsunderlag för vindkraftsutbyggnaden i Sverige.Hälsa och ohälsaVindkraftverk kan av boende i närheten upplevas som störande. Den främsta källan till störning är det buller som uppstår när rotorbladen passerar genom luften – ett susande, svischande eller dunkande ljud – men även varningsbelysning och de rörliga skuggor som uppstår när rotorbladen skymmer solen kan upplevas som störande.Vid bullernivåer precis under det nuvarande svenska riktvärdet på 40 dBA uppger cirka 10 procent att de blir mycket störda av vindkraftsbuller. Andelen är jämförbar med andelen bullerstörda av vägtrafik vid dess motsvarande riktvärde. Detta indikerar att nuvarande riktvärde för vindkraftsbuller är rimligt ur störningssynvinkel.Rörliga skuggor kan upplevas som mycket störande, såväl utomhus som inomhus. Teknik finns som kan minska sådana effekter, men den verkar inte användas i tillräcklig utsträckning.Indirekta negativa hälsoeffekter i form av ökad förskrivning av antidepressiva mediciner och sömnmedel har kunnat påvisas i danska undersökningar. Samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. Påståenden om att vindkraft medför risk för ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” och skadlig påverkan av infraljud på innerörat saknar belägg.Samhällsnytta och ekonomiEnligt Energimyndighetens beräkningar behöver vindkraftens elproduktion femdubblas fram till 2040 för att målet om 100 procent förnybar energiproduktion ska nås. Det innebär utbyggnad av vindkraften motsvarande en effekt av 100 TWh, och att 1 procent av Sveriges landyta kommer att tas i anspråk av vindkraftsanläggningar.Varje vindkraftsetablering skapar arbetstillfällen: under byggtiden såväl som under kraftverkens driftstid på cirka 25 år. Baserat på detaljerade empiriska studier gjorda i Sverige kan den sysselsättning som genereras per kraftverk på 2,35 MW beräknas till 8,33 årsarbeten under byggtiden och 8,66 årsarbeten under driftstiden: sammanlagt 17 årsarbeten per vindkraftverk. Särskilt intressant att notera är att driftstiden beräknas ge mer jobb än byggtiden.Till markägare på vars mark vindkraftverk byggs utgår arrende som betalas av verksamhetsutövaren, som ofta också enligt en inarbetad praxis betalar ut en frivillig bygdepeng. Bygdepengen används vanligen till investeringar i lokala fritidsanläggningar eller liknande i den kringliggande bygden. Intressanta exempel finns på hur bygdepengen används som bas för kreditföreningar och därmed som riskvilligt kapital för lokal näringslivsutveckling.Vad gäller vindkraftens inverkan på rennäringen visar forskningen – som på området är begränsad – att vindkraften inte bör betraktas som en enskild faktor utan som en av flera (som till exempel turism, transportinfrastruktur, bebyggelse generellt) vars sammanlagda effekter kan vara negativa. Det finns även studier som visar att renar till viss del kan anpassa sig till miljön kring vindkraftverk.Buller för dem som bor närmast och vindkraftverkens negativa inverkan på landskapet är två av de främsta anledningarna till lokalt motstånd mot vindkraftsetableringar. Huruvida vindkraftsutbyggnad medför minskade fastighetsvärden uppvisar den internationella forskningen olika resultat för. En ny svensk studie visar på lägre fastighetsvärden upp till 8 km från vindkraftverk. Det bör observeras att studien inte analyserar värden på samma fastigheter före och efter vindkraftsutbyggnad, samt att någon undersökning av regionala variationer inte gjorts.De i närområdet som berörs uppfattar ofta vindkraftsetableringen som att någon utifrån exploaterar en gemensam lokal resurs. Om den lokala nyttan av vindkraftverken upplevs som obefintlig – eller snarare som en onytta för alla utom direkt berörda markägare – når information och samrådsmöten begränsad framgång i sin strävan att skapa lokal acceptans. Ett sätt att åstadkomma ett framgångsrikt genomförande av vindkraftsstrategin kan vara att utreda och testa nya modeller för lokala ersättningar och kompensation samt för lokalt delägande.Landskap och planeringVarje vindkraftsetablering innebär en konkret förändring av landskapet. De människor som lever och verkar i ett särskilt område och har en långvarig relation till områdets landskap tolkar ofta vindkraft i detta landskap på andra sätt än utomstående, som till exempel sakkunniga, exploatörer och representanter för myndigheter och samhälle. Detta faktum får flera konsekvenser för hur planering av vindkraftsutbyggnaden bör göras och med vilken kunskap som utgångspunkt.Fyra aspekter är särskilt viktiga:Konkretisering. För att kunna fatta kloka beslut krävs noggrann, genomtänkt planering av en vindkraftsetablering, baserad på ingående, konkret kunskap om landskapet och hur alla berörda ser på dess utveckling och framtid.Helhetssyn. I landskapsanalysen ska landskapets kunskaps-, bruks- och upplevelsevärden tillsammans med historiska samband, naturvärden och bedömningar om känslighet och tålighet för förändringar föras samman till en beskrivande och värderande helhet. De samlade (kumulativa) effekterna av olika vindkraftsprojekt ska beskrivas.Fackkunskap och lokalkunskap. Landskapsanalysen är ett systematiskt tillvägagångssätt för att beskriva och tolka landskapet i sin helhet som baseras på allmänt tillämpliga värden och som vanligen utförs av experter med relevant fackkunskap. Samtidigt kan lokalkunskap bidra med viktiga insikter och är inte en mindre seriös eller mindre värdefull kunskapsform.Dialog. Att allmänhetens uppfattningar och lokal kunskap om landskapet tas med i planeringen lyfter den europeiska landskapskonventionen fram som en viktig demokratifråga. Landskapsanalysen ger en överblick över komplexa samband och värden i landskapet och fungerar som underlag
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Foghagen, Christer
(författare)
-
Öländska platser : anslagstavlor i synliggörandets geografi
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes.The study focuses on three major research questions:• How is place created?• How are processes of place creation manifested on Öland?• What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland?The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jansson, Kenny, 1975-
(författare)
-
Tillsammans : Bidrag till den etniska boendesegregationens geofilosofi
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- What happens if geography itself is posed as a question instead of as a mere framework for other, geographical, questions? What about the geography of ethnic residential segregation? If we did not start out by postulating individuals, ethnicities, neighbourhoods, nation-states or other geographies, what would it be? This thesis is an attempt to investigate the geography of ethnic residential segregation as a question of radical empiricism. It begins in the observation that ideology, in the broadest sense, permeates the question of ethnic residential segregation, both politically and scientifically. In politics in terms of ideologies proper, in social science and human geography in terms of explicit and implicit theory. It begins also, in the experience of interrelation of geographies and the impossibility of making strategic delimitations without the annihilation of geography itself. The geography of ethnic residential segregation cannot do without the geography of geography. The geography of geography might be comprehended through the philosophy of earth as process – geophilosophy. By geophilosophy, geography is unfolded as a field of investigation, as the subject of a radical empiricism. Starting out in the geographies of geography, city, togetherness and separation respectively, the geography of ethnic residential segregation is eventually understood as a question of geographical morphogenesis. This implies that the geography of ethnic residential segregation might be in different states of organisation. Different states of organisation implies different possibilities of geographical togetherness, whether in terms of territory, society, ethnicity, identity, self or body. This also implies that the understanding and manipulation of ethnic residential segregation is and must be part of the morphogenetic process itself, as it is a question of situational concrete practice and not theoretical abstractions, outlooks or conceptions.
|
|
