| 2. |
- Holm, Lena, et al.
(författare)
-
Global Navigation Satellite Systems (GNSS) i fältförsök
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudmålet med projektet var att finna metoder som effektiviserar fältförsöksutförandet. Projektdel 1 syftade till att undersöka om GNSS-baserad navigation kunde användas vid gränsning av försök, för att ersätta manuell gränsning. Målet var att få till stånd två i praktiken användbara system för GNSS-gränsning, samt att studera teknikens möjligheter och hinder. De två försökspatruller som testade gränsningsmetoden blev så nöjda att de nu investerar i egen utrustning. Med GNSS-gränsning halverades personalstyrkan, totalarbetstiden minskade med 75 %, arbetet var mindre tungt och herbicidexponeringen minskade. I rapporten beskrivs lämplig arbetsgång för GNSS-gränsning. Projektdel 2 syftade till att ge förslag på hur registreringar och åtgärder i försök kan dokumenteras och analyseras med hjälp av GNSS och GIS. Detta för att underlätta hantering av försöksdata, samt minska risken för fel. En arbetsmetodik för ogräsräkning med hjälp av bildanalys har utarbetats och beskrivs i rapporten.
|
|
| 3. |
- Mickelåker, Johan, et al.
(författare)
-
Automatisk avstängning av sprutan
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1997 finns det i Sverige tydliga föreskrifter och råd om olika skyddsavstånd som ska beaktas vid spridning av kemiska bekämpningsmedel. Undersökningar visar att reglerna inte alltid efterlevs, vilket kan bero på slarv, men också på misstag eftersom det vid fältarbete kan vara svårt att hålla reda på var alla brunnar, diken och vattendrag finns. Även för de sprutförare som försöker efterleva reglerna om skyddsavstånd, uppstår problem eftersom sprutrampen i normala fall endast kan regleras i breda sektioner, vilket lämnar onödigt stora områden oskyddade för exempelvis sjukdomsangrepp.Tidigare studier, från bl.a. Tyskland och Holland, har visat möjligheter med att med hjälp av GNSS (Global Navigation Satellite Systems) styra växtskyddsinsatserna till förutbestämda mål inom fältet. Digitala kartor, skapade i GIS (geografiska informationssystem), kan användas för att skapa och hantera underlaget för styrsystemen.Projektets mål var att utveckla och studera ett system av hårdvara och mjukvara, varigenom man kan kombinera positionering via GNSS med individuell avstängning av enskilda spridare längs bommen, för att därigenom kunna styra spridningen över fältet och t.ex. undvika att bespruta skyddsvärda områden definierade i ett GIS.Eftersom det vid projektets start fanns utrustning på marknaden som klarade delar av målsättningen, så baserades utvecklingsarbetet på kommunikation med olika tillverkare. Tillverkare informerades om funktionskrav samt resultat från användande i praktik och validering i försök. Ett kommersiellt system, Legacy 6000 från Teejet, köptes in. Första åren användes styrsystemet på en konventionell spruta med 24 m ramp, indelad i sju sektioner. Utvärdering av systemets funktion gjordes dels genom mätning av precision och noggrannhet i fält, dels genom praktiskt växtskyddsarbete på drygt 2000 ha.Under projektets sista år utvecklades en specialbyggd spruta. Legacy 6000 monterades på en mindre, buren, lantbruksspruta med 6 m ramp. Magnetventiler användes för att erhålla individuell munstycksavstängning. Mätningar i försök visade vilken noggrannhet som kan förväntas av systemet, samt vilka parametrar som kan justeras för att reducera felmarginaler och därmed öka nyttan av systemet. Med den positioneringsnoggrannhet som normalt används i lantbruket (DGPS) erhölls ett fel på ca +/- 1 m, medan ett system med magnetventiler och RTK GPS kunde halvera detta. Detta bedöms vara betydligt bättre än vad som är möjligt att åstadkomma vid manuell reglering.Olika metoder för att mäta in fält och skapa styrfiler har utvecklats och utvärderats. Styrfiler kan skapas utifrån flygfoto eller vid sprutning av fältet den första gången, men högst noggrannhet erhålls vid inmätning med RTK GPS. För att minska kostnaden för skapandet av styrfiler kan datainsamling göras i samband med exempelvis markkartering.En metod för att beräkna dubbelsprutad yta vid användande av olika spridningsutrustning har utvecklats i projektet. Dataunderlaget från inmätning i fält användes som exempel och för att skapa en förenklad beräkningsmall, lämplig att använda av rådgivare och lantbrukare som vill beräkna ekonomisk nytta med automatisk rampavstängning. Generellt sett kan en lantbrukare spara 1-5 % av preparatkostnaden vid användande av automatisk rampavstängning och individuell munstyckskontroll.Utrustningen har visats på flera lantbruksmässor och demonstrationer från 2006 till 2008. Antalet kommersiella system har ökat kraftigt, men användningen av GNSS-styrda sprutor var vid projektets slut begränsad. Enligt uppgift pågår utveckling av individuell munstyckskontroll som ett samarbetsprojekt mellan tre amerikanska företag, vilket visar marknadens intresse och möjligheter för framtida implementering.
|
|
| 4. |
- Mickelåker, Johan
(författare)
-
N-sensor i fungicidförsök : samordning med befintliga försöksserier
- 2009
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fungicider används i jordbruket för att skydda odlingen mot svampangrepp. Med konventionell teknik sprids preparatet i jämn dos över hela fältet, ofta med samma dos för alla gårdens fält med samma gröda. Ny teknik för precisionsväxtskydd och variabel dosering gör det möjligt att behovsanpassa doseringen till mindre delar av fältet. Syftet är därmed ett effektivare utnyttjande av preparatet, vilket innebär bättre effekt, lägre utgifter, mindre miljöpåverkan och/eller högre skörd. Men för att kunna tillämpa precisionsväxtskydd så krävs detaljerad kunskap om samspel mellan sjukdom, gröda, preparat och teknik. Kunskap som kan erhållas genom forskning och fältförsök.
|
|
