| 1. |
- Ahlm, Maria, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastflöden i byggsektorn : Råvara, produkter, avfall och nedskräpning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Byggsektorn är idag den näst största enskilda användaren av plast efter förpackningssektorn och förbrukar 262 000 ton per år. Kartläggningen av inflödet av plast till byggsektorn som har genomförts i detta projekt visar att av de flöden som har identifierats är plaströr, isolering samt golv- och väggmattor de största produktgrupperna och de vanligast använda polymertyperna är PVC följt av PE, PP och EPS. Sannolikt är förpackningar och emballage ett stort flöde även i byggsektorn då förpackningsbranschen är den enskilt största användaren av plast i samhället. Även fukt- och väderskydd samt elinstallationer är stora flöden då det används i många applikationer, men data på exakt hur stora dessa flöden är har inte kunnat fastställas. Slutligen finns det troligtvis även en stor mängd små komponenter av plast samt produkter som inte huvudsakligen består av plast men där dess komponenter är helt eller delvis av plast.Eftersom det saknas data om tillförd mängd för flertalet produktgrupper bör upprepade och detaljerade kartläggningar möjliggöras. Vid dessa kartläggningar bör plastförpackningar och emballage prioriteras då flödet sannolikt är stort och då klimatbesparingar kan uppnås på kort sikt eftersom produktflödet generellt sett har fungerande materialåtervinningssystem. Vidare bör man även kartlägga fukt- och väderskydd närmare då de förekommer på flera ytor i en byggnation. Slutligen bör man även undersöka elinstallationer närmare.Kartläggningar kan göras genom att samla in data från tillverkare och branschorganisationer, men undersökningen i detta projekt visar att de inte för statistik som på ett enkelt sätt kan sammanställas. Ett annat sätt är att utgå ifrån KN-koder men det är svårt att urskilja bransch och syfte för många produktgrupper med nuvarande struktur inom KN.Drygt 150 000 ton plastavfall uppkommer inom byggsektorn varje år. Mindre än 1 procent av detta sorteras ut i rena plastfraktioner och materialåtervinns. Istället återfinns den största andelen plast i blandade, brännbara fraktioner som energiåtervinns.Dock är det skillnad på byggavfall och rivningsavfall och dessa bör separeras och behandlas olika. Byggavfall innehåller en stor mängd plastförpackningar samt installationsspill, främst från rör, isolering och golv med känt innehåll. Installationsspill från dessa produkter är relativt enkla att separera från varandra och därför lämpar sig plastavfall från detta avfallsflöde för materialåtervinning. När det gäller rivningsavfall, som kan innehålla plast från flera tidsperioder och icke önskvärda ämnen, är det tekniskt möjligt att materialåtervinna plast även ur detta avfallsflöde, men en balanserad diskussion måste föras om vilken klimatnytta man uppnår i förhållande till risk för att oönskade ämnen cirkuleras.Materialåtervinningen av plast från byggprodukter är låg och det är endast en mindre del återvunnen plastråvara som används i byggprodukter. Samverkan mellan insamling och materialåtervinning av plast från byggsektorn och efterfrågan av återvunnen råvara behöver undersökas ytterligare. Bland annat lyfter tillverkarna fram hinder som att prestandakrav, där standarder inte tillåter återvunnen råvara och att definitionen av vad som är en återvunnen råvara saknas.Nedskräpning av plast kring byggarbetsplatser bidrar till spridning av mikroplast och åtgärder som minskar risken att skräp sprids från byggarbetsplatser minskar också risken för tillskott av mikroplast i dess närmiljö. En god avfallshantering med möjligheter att stänga till avfallskärl så att inte väder och vind kan sprida skräp är en enkel och effektiv åtgärd. Med inspiration från hur man arbetar med skyddszoner kring konstgräsplaner skulle man kunna skapa en tänkt barriär kring byggarbetsplatserna som tillåter spridning av mikroplaster ”hit men inte längre” genom att installera partikelfilter i närliggande dagvattenbrunnar. Genom att utveckla nya arbetsmetoder som hindrar att damm sprids samt undvika metoder som innebär att man våttorkar, spolar av eller rengör verktyg i vatten minskar man risken för spridning av mikroplaster (och andra icke-önskade ämnen) till vattenmiljön.Utifrån de slutsatser man kunnat dra kring byggsektorns inflöde av plastprodukter respektive avfallsflöden har ett antal förslag på styrmedel och åtgärder tagits fram. Dessa syftar till att minska klimatpåverkan från byggsektorns plastanvändning genom att öka användandet av återvunnen och biobaserad plast, öka andelen plast som materialåtervinns och minska andelen plast som förbränns. Möjligheten att kunna kartlägga både inflödet och utflödet av plast inom byggsektorn är på många sätt centralt för de åtgärder och styrmedel som föreslås. Effekterna av en planerad åtgärd eller styrmedel bör kunna uppskattas innan eventuell implementering men också för att kunna se de faktiska effekterna efteråt.Förslag 1 MaterialåtervinningscertifikatEtt materialåtervinningscertifikat innebär att plastproducenter får certifikat utfärdade motsvarande vikten återvunnen plast som de tillverkat. En statligt reglerad kvotplikt anger hur stor del av den totala plastanvändningen som ska bestå av återvunnen plast. Certifikaten kan sedan köpas och säljas på en fri marknad, likt det elcertifikatsystem som styr mot ökad produktion av förnyelsebar energi i Sverige. Företag som inte når sin kvot får betala en kvotpliktsavgift till staten. På detta sätt skapar systemet ett ekonomiskt incitament för en ökad användning av återvunnen plast.Förslag 2 Återvinningskrav för plast inom byggsektornFörslag 2 består av tre delförslag med materialåtervinningskrav specifikt mot plastprodukten inom byggsektorn. Syftet är att öka materialåtervinningen och därmed minska andelen plast som går till förbränning. Det första delförslaget omfattar insamlingskrav på installationsspill från ett antal plastflöden. Det kan skapa flera slutna kretslopp där producenter får tillbaka installationsspill från deras egna produkter. Förslaget bygger på och samverkar med de befintliga insamlingssystem som finns i dagsläget för rör, isolering och golv- och väggmattor. Det andra delförslaget är ett återvinningsmål specifikt för plast inom byggsektorn (antingen all plast eller utvalda flöden). Detta ökar fokus på plaståtervinning och ger branschen ett långsiktigt mål att arbeta mot. Det tredje delförslaget, innebär att all plast som flödar in i branschen ska vara återvinningsbar år 2030. Detta skulle sätta ökad fokus på plastinflöde och design av produkten. Likande mål finns redan för plastförpackningar.Förslag 3 Kravställande i offentliga och privata upphandlingarAtt stärka efterfrågan är centralt för att öka andelen av återvunnen och biobaserad plast, och större privata och offentliga upphandlingar kan spela en ledande roll i att stimulera detta. Förslag 3, ställer krav på att plast som används i byggprodukter inom offentliga/privata upphandlingar ska innehålla en minimum andel återvunnen och/eller biobaserad plast. Stora upphandlingar kan ta ledningen och därigenom ge stabilitet och tid för hela byggsektorn att ställa om.Förslag 4 Producentansvar för byggprodukter av plastSyftet med producentansvaret är att skapa ett finansiellt incitament för att öka återvinningsgraden av en produkt genom ett differentierat avgiftssystem, samt att finansiera kostnaden för insamling och materialåtervinning av densamma. Produktansvaret existerar i nuläget för fyra produktkategorier: förpackningar, elprodukter, fordon, och däck. Förslaget att införa producentansvar i byggsektorn, antingen för alla produkter med en vis andel plast, eller gradvis införande som i första hand bör gälla för de produkter som har störst förutsättning att samlas in och återvinnas, för att därefter utökas till andra produkter efter en testperiod. Producentansvaret ska samverka med och inte ersätta befintliga frivilliga insamlingssystem för installationsspill inom byggsektorn.Övriga åtgärder som bör undersökas vidareSkatt på byggprodukter: En plastskatt läggs på ett urval av byggprodukter av plast. Detta gäller både importerade produkter och produkter som har tillverkats i Sverige. Biobaserad plast och återvunnen plast får sänkta skattenivåer.Krav på ökad information om produkter av plast: Olika tilltag som ökar information, stöd och guide till produktval och avfallshantering för plastprodukter i byggsektorn, samt digitala loggböcker för bättre inrapportering av plastflöde.Förändring av arbetsmetod och beteende på byggarbetsplatser: olika initiativ som skapar beteendeförändring och ökad fokus på plast på byggarbetsplatser.Förbjuda tillsatser av mikroplast i byggproduktioner: bygger vidare på liknande förbud för tillsatser av mikroplast i kosmetiska ”rinse-off” produkter.Oavsett vilka styrmedel eller åtgärder som drivs igenom i framtiden så är det viktigt med transparens och långsiktighet så att man ger branschen tid att ställa om.
|
|
| 2. |
- Almasi, Alexandra Maria, et al.
(författare)
-
Cirkulära plastgolv
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultat från projektet Cirkulära plastgolv, som pågick från november 2019 till februari 2020. Syftet med projektet var att identifiera en möjlig avsättning för det plastmaterial som samlas in genom systemet GBR Golvåtervinning, men inte återvinns av golvtillverkare. Ett annat syfte har varit att öka medvetenheten bland offentliga aktörer om insamlingssystemet och hur de kan bidra till att det används i större utsträckning.
|
|
| 3. |
- Ek, Claes, 1983, et al.
(författare)
-
Behavioral spillovers from food-waste collection in Swedish municipalities
- 2018
-
Ingår i: Journal of Environmental Economics and Management. - : Elsevier BV. - 0095-0696. ; 89, s. 168-186
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We estimate behavioral spillovers from environmental policy within the context of a natural experiment on food waste in Sweden. Exploiting the staggered implementation of food-waste collection across Swedish municipalities, we use a difference-in-difference design to measure the causal effect of introducing such collection on another pro-environmental behavior, namely the sorting of packaging waste. Results suggest a positive spillover effect on packaging waste which corresponds to 5-10% of the population average and rises gradually over time, possibly due to slow implementation of food-waste collection in many municipalities. These estimates are unconfounded with a number of shifts in the waste-related incentives facing households, e.g. introduction of curbside collection of packaging waste from single-family homes. Although we are unable to directly account for all such factors, indirect robustness tests provide no compelling evidence that estimated spillovers are spurious. (C) 2018 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 4. |
- Elander, Maria, et al.
(författare)
-
Återanvändning av textil via utvalda online marknadsplatser och appar : Undersökning avseende åren 2016 och 2017
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt mängden textilier som förmedlades för återanvändning via online marknadsplatser och appar från utvalda företag. Undersökningen omfattar uppgifter från sex företag som tydligt är aktiva på den svenska marknaden. Ingen uppräkning har gjorts för företag som valt att inte lämna uppgifter (bortfall). Den totala mängden textilier som förmedlas mellan konsumenter i Sverige via online marknadsplatser och appar bedöms därför vara större.De sex företag som ingick i undersökningen förmedlade totalt 970 ton kläder och hemtextil för återanvändning år 2016. Motsvarande siffra för 2017 är 1 300 ton, vilket motsvarar en ökning med 32 procent. År 2017 dominerades de förmedlade textilierna av damkläder (46 procent), följt av barnkläder (31 procent) och herrkläder (15 procent). Endast mindre mängder hemtextil förmedlades.Den totala mängden textil som 2017 förmedlades för återanvändning via de sex företagen i undersökningen motsvarade 0,13 kilogram per person i Sverige. Det motsvarar runt en procent av nettoimporten av nya textilier till den svenska marknaden. År 2016 motsvarade den totala mängden textil som förmedlas för återanvändning via de sex företagen i undersökningen bara runt tre procent av den totala mängden begagnade textilier som återanvändes via välgörenhetsorganisationer men 12 procent av mängden begagnade textilier som återanvändes i Sverige via välgörenhetsorganisationer.
|
|
| 5. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastflöden i Sverige 2020 : Med avseende på råvara, produkter och avfall
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att använda plast där den gör mest nytta måste välgrundade beslut kunna fattas. Det kräver i sin tur kunskap om nuläget: hur plast används, hur stora mängder plastavfall som uppkommer, hur avfallet behandlas samt information om de mest betydande källorna och spridningsvägarna för plast i miljön. Denna kartläggning av plast i Sverige syftar till att ge en sådan nulägesbild för 2020. Då data i vissa fall har saknats för 2020 har information från 2019 eller 2018 använts i stället.
|
|
| 6. |
- Maria Almasi, Alexandra, et al.
(författare)
-
Ökad sortering av bygg- och rivningsavfall Åtgärder för kommunala avfallsanläggningar
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stora mängder bygg- och rivningsavfall deponeras i dagsläget eller skickas till energiåtervinning. Rapporten fokuserer på följande sex avfallsfraktioner, som i hög utsträckning inte materialåtervinns: betong, gips, glasull, planglas, grovplast och förpackningar som finns kvar i brännbara och blandade avfallsfraktioner. Det presenteras en analys av insamling och hantering av de sex fraktioner och hur de omhändertas på kommunala avfallsanläggningar. Rapporten ger även exempel på hur kommunala avfallsaktörer kan öka materialåtervinningen genom ökad sortering och utsortering. Detta för att uppfylla krav som materialåtervinningsföretag ställer på mottagna avfallsslag för att möjliggöra materialåtervinning. Sist presenteras åtgärder för kommunala avfallsanläggningar.
|
|
| 7. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(författare)
-
Assessing the Potential Climate Impacts and Benefits of Waste Prevention and Management: A Case Study of Sweden
- 2024
-
Ingår i: Sustainability. - Malmö : IVL Svenska Miljöinstitutet. - 2071-1050. ; 16:9, s. 3799-3799
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study employs a life cycle perspective to analyze the carbon footprints of various waste streams, evaluating 52 cases across 26 types of household waste in Sweden, with a focus on waste prevention and management. It demonstrates that while recycling can reduce carbon emissions, prevention could significantly enhance these benefits, with savings ranging from −36.5 to −0.01 kg-CO2-eq per kg of waste.Notably, Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE), textiles, tires, residual household, and plastic waste are the top five fractions most amenable to prevention on a per mass basis. Further analysis, considering waste volumes, shows that targeted recycling of materials like WEEE, metals, and paper could account for over 80% of potential carbon savings. However, the majority of potential climate impact is attributed to the energy recovery of unsorted (mixed) waste, contributing to more than 90% of total impacts. Redirecting all mixed waste to recycling could triple carbon savings, but focusing on prevention could potentially increase benefits twenty-sevenfold, particularly for waste like WEEE, food, and textiles.This research provides a valuable tool for identifying key areas in waste management to optimize climate benefits and enhance public awareness. However, it advises using local data for precise planning due to inherent uncertainties.
|
|
| 8. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(författare)
-
Bedömning av möjlighet till återanvändning av byggvaror med hänsyn till innehåll av kemiska ämnen
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om bygg- och rivningsprodukter och -material som går att återanvända, för att på så sätt öka andelen material som cirkuleras. Rapporten sammanställer befintlig information och presenterar en enkel utvärdering av byggvarugrupper och deras återanvändbarhet baserat på ett ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Detta kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter i relation till deras farlighet under driftsfasen. Rapporten utvärderar ett 70-tal produkter som presenteras kategoriserat utifrån husdelar. Ett byggåterbruksguiden har tagit fram baserad på rapporten som publiceras som ett separat dokument till rapporten.Rapporten och guiden omfattar följande produktgrupper:- Takkonstruktion- Fasader- Fundament- Dörrar och fönster- Innertak och bjälklag- Golv- Badrumsmaterial- Köksinredning- Mark och trädgård- Emballage- RestpartierFöljande ämnen inkluderas i utvärderingen- Asbest- Metaller: bly (Pb), kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), zink (Zn), arsenik (As) och kvicksilver (Hg)- Klorparaffiner, kortkedjiga (SCCP)- PAH (polycykliska aromatiska kolväten)- CFC / HCFC (klorfluorkarboner och vätefluorkolväten)- Kolväten (C6 - C36, alifatiska kolväten)- PCB (polyklorerade bifenyler, inkluderar 209 PCB-varianter)- Bromerade flamskyddsmedel (hexabromcyklododekan)
|
|
| 9. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(författare)
-
ByggÅterbruksGuiden : En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna guide är att öka kunskapen om byggprodukter och byggmaterial som går att återanvända, så att den cirkulära användningen blir större. Guiden kan användas som en indikator för att bedöma risken för potentiellt farliga ämnen i byggprodukter.Guiden är riktad till privatpersoner som vill använda begagnade byggvaror eller som har äldre byggprodukter i sina bostäder och vill veta om de innehåller farliga ämnen innan de lämnar dem till återbruk. Den ger en enkel och lättavläst utvärdering av byggvaror och visar om de går att återanvända, baserat på ungefärligt tillverknings- och monteringsår. Guiden omfattar ett 70-tal produkter som presenteras utifrån husets delar. Den ger även tips på hur man känner igen farliga material och hur man sorterar avfallet. Här finns även en lista över aktörer i Sverige som arbetar med återbruk av byggvaror, dock inte fullständig – eftersom antalet aktörer inom detta område ökar stadigt.
|
|
| 10. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(författare)
-
Cirkulär hantering av schaktmassor : Miljönytta eller miljöpåverkan?
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien är att öka medvetenheten om schaktmassor och framhäva potentialen för ökad klimat- och miljönytta genom en mer cirkulär användning samt en mer resurseffektiv och hållbar hantering. Rapporten beskriver den nuvarande situationen för hantering av schaktmassor och den motsvarande jungfruliga produktionen, samt vanligt förekommande begrepp i Sverige. Utvärderingen av återvinning av schaktmassor innefattar både kvantitativa och kvalitativa bedömningar jämfört med deponering eller jungfrulig produktion. Klimataspekterna utvärderas kvantitativt genom att mäta CO2e-utsläpp per ton av schaktmassor i olika scenarier. Andra miljöaspekter belyses kvalitativt genom litteraturanalys där återvinning jämförs övergripande med deponering och ny produktion.
|
|
