| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Larsson, Jörgen, 1966, et al.
(författare)
-
Konsumtionsbaserade scenarier för Sverige - underlag för diskussioner om nya klimatmål
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ALSO AVAILABLE IN ENGLISH: https://research.chalmers.se/publication/529052 Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Sveriges parlamentariska miljömålsberedning och utgör ett underlag för diskussioner om Sveriges framtida klimatpolitik i allmänhet och om konsumtionsbaserade klimatmål i synnerhet. Arbetet har utförts av 13 forskare vid Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska miljöinstitutet och KTH. Rapportens syfte är att analysera hur de klimatpåverkande utsläppen från vår konsumtion kommer att förändras under de närmaste 30 åren samt att översiktligt beskriva det vetenskapliga läget avseende globala utsläppsbanor som klarar Parisavtalet temperaturmål och vad de betyder för svenska konsumtionsbaserade utsläpp med hänsyn till olika rättviseprinciper. DEL 1 - Konsumtionsbaserade scenarier för svenska klimatpåverkande utsläpp 2050 Utsläppen i Sverige (så kallade territoriella utsläpp) var 5 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per person 2019. I konsumtionsbaserade utsläpp så inkluderar man även utsläpp som uppstår utomlands vid produktionen av de varor och tjänster som vi i Sverige konsumerar, medan utsläpp i Sverige till följd av vår export räknas bort. Enligt Statistiska centralbyråns metod beräknades de konsumtionsbaserade utsläppen till 9 ton CO2e per person för 2019. Tidigare analyser har visat att 36% av svenska konsumtionsbaserade utsläpp sker i Sverige, 22% i länder som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter och resterande 42% i övriga länder, inklusive Ryssland, Kina, USA, och Indien, där klimatstyrmedlen i regel är svaga. I den här rapporten görs en analys av specifika tekniska åtgärder och beteendeförändringar när det gäller flyg, bil, kollektivtrafik, livsmedel, uppvärmning samt investeringar i byggnader och transportinfrastruktur. I SCB:s statistik motsvarar dessa områden 63% av de totala konsumtionsbaserade utsläppen. Fem scenarier har tagits fram baserat på olika klimatpolitiska inriktningar och utfallen från dessa beskrivs i figuren nedan. De framtida utsläppen påverkas naturligtvis kraftigt av vilken teknisk utveckling som sker i omvärlden. För att belysa detta redovisas ett spann från höga respektive låga utsläpp. Den högre nivån i spannet är resultatet av att omvärlden fortsatt utvecklas enligt Nuvarande trender och politik. Den lägre nivån i spannet bygger istället på en Global klimatomställning i linje med Parisavtalet. I Referensscenariot utvecklas beteenden och teknik enligt nuvarande trender och beslutade politiska styrmedel i både Sverige och omvärlden. I det Territoriella klimatmålsscenariot kommer nödvändiga beslut för att nå de svenska klimatmålen att tas. Här sker till exempel en övergång till nollutsläppsfordon och byggsektorn använder delvis fossilfritt stål. I det lägre spannet antas hela världen ställa om i linje med Parisavtalet, vilket bland annat ger lägre utsläpp utomlands vid produktion av fordon och mat som vi importerar, samt att internationellt flyg i huvudsak drivs med förnybart flygbränsle. Den högre nivån i spannet illustrerar att Sveriges territoriella klimatmål nås, men världen för övrigt ställer inte om för att klara temperaturmålen i Parisavtalet. I Beteende- och teknikscenariot genomförs ytterligare inhemska åtgärder för att bidra till lägre klimatpåverkande utsläpp från svensk konsumtion. Här antas utrikesflygandet och bilåkandet ligga kvar på 2019 års nivå. Självkörande bilar introduceras och regleras så att det inte leder till ökat bilåkande. Det sker ett skifte inom animaliekonsumtionen där hälften av nötköttet ersätts med kyckling eller växtbaserade proteinkällor. En annan skillnad är att nybyggnationen av bostäder halveras vilket möjliggörs bland annat genom att en del lokaler byggs om till bostäder. I Omfattande beteende- och teknikscenario illustreras effekten från kraftiga minskningar av flygande, bilåkande, konsumtion av nötkött och mejeriprodukter samt byggnation av vägar och bostäder, men med samma teknik som i föregående scenario. I Referensscenario med omfattande beteendeförändringar visas effekten i utsläpp av dessa omfattande beteendeförändringar, men i det här fallet i kombination med att avancerade tekniska förändringar uteblir både i Sverige och utomlands. Det översta spannet i figuren nedan visar vilka genomsnittliga globala netto-utsläpp 2050 som kan anses vara i linje med Parisavtalet, givet att det kvarvarande utsläppsutrymmet fördelas jämlikt per person. Studierna är utvalda av IPCC och streckens täthet visar på mängden studier som ger ett visst resultat. Den lägre utsläppsnivån i spannet motsvarar att den globala medeltemperaturökningen begränsas till under 1,5°C. Den högre utsläppsnivån motsvarar temperaturökning under 2°C med hög sannolikhet, eller att betydande negativa utsläpp efter 2050 för att långsiktigt nå 1,5°C. Notera att dessa är netto-utsläpp och därmed omfattar bidrag från negativa utsläpp enligt respektive studie, till skillnad från scenarierna i denna rapport. FIGUR - SE RAPPORT De spann för scenarierna som redovisas i mörkare färg omfattar enbart de konsumtionsområden som har analyserats i den här rapporten (persontransporter, livsmedel, byggande och boende). Spannen i en ljusare färg är uppskattningar av de totala konsumtionsbaserade utsläppen (inkl. övrig konsumtion och näringslivets investeringar). Notera dock att inga beteendeförändringar antas för dessa områden samt att denna analys endast är avsedd att illustrera ett resultat för helheten och inte är lika väl underbyggt som övriga beräkningar. Utfallet visar att referensscenarierna, både med och utan omfattande beteendeförändringar, beräknas resultera i totala konsumtionsbaserade utsläpp som ligger på en högre nivå 2050 än de studier som ligger i linje med Parisavtalets temperaturmål, givet studiernas uppskattade utsläppsnivå år 2050 och att utsläppsutrymmet fördelas jämlikt per person. Resultaten indikerar också att de konsumtionsbaserade utsläppen i det Territoriella klimatmålsscenariot ligger på en högre nivå 2050 än flertalet av dessa studier. Beteende- och teknikscenariot motsvarar i stort studiernas uppskattade utsläppsnivå år 2050, men det är under förutsättningen att den svenska omställningen kombineras med en global klimatomställning. Omfattande beteende- och teknikscenariot kan nå nivåer så låga att de motsvarar studier där globala medeltemperaturökningen begränsas till 1,5°C grader utan stora behov av negativa utsläpp, men också detta under förutsättningen att det sker en global klimatomställning. En övergripande slutsats är att de sammantagna konsumtionsbaserade utsläppen som kan uppnås genom ett fokus på avancerad teknisk utveckling inte är tillräckliga för att med säkerhet ligga i linje med Parisavtalet. Det gäller även om resten av världen också genomför en klimatomställning. Resultaten visar också att enbart omfattande beteendeförändringar, och ingen avancerad teknik, ligger ännu längre ifrån målen i Parisavtalet. En kombination av både avancerad teknik och vissa beteendeförändringar skulle däremot kunna ge en utveckling som ligger i nivå med de genomsnittliga utsläppen per person som Parisavtalets mål motsvarar år 2050. Frågorna om ett land som till exempel Sverige bör besluta om ett konsumtionsbaserade klimatmål som ett komplement till det territoriella målet, och vilken ambitionsnivå som målet i så fall borde ligga på, är naturligtvis politiska och inte vetenskapliga. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att dessa scenarier inte omfattar potentialen för negativa utsläpp. En möjlighet är att anta ett netto-noll mål även för konsumtionsbaserade utsläpp, där kompletterande åtgärder, såsom negativa utsläpp, kompenserar för en viss mängd kvarvarande utsläpp. DEL 2 - Om utsläppsmål utifrån Parisavtalet och internationella rättviseprinciper Enligt Parisavtalet så ska nationella målsättningar gällande utsläppsminskningar uppnås med hänsyn taget till (i) att utvecklingsländer kan behöva mer tid för att vända sina respektive utsläppskurvor nedåt, (ii) rättvisa, och (iii) med hänsyn till en hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Dessutom ska genomförandet vägledas av Klimatkonventionens övergripande princip om ”rättvisa och gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmågor, i ljuset av olika nationella förhållanden”. Det finns dock ingen konsensus kring hur de mål som beskrivs på global nivå i Parisavtalet kan översättas till nationella målsättningar för utsläppsminskningar. Det är i grunden en värderingsfråga och en politisk avvägning hur de globala utsläppsminskningarna ska fördelas över världens nationer samt hur Parisavtalet och Klimatkonventionens mål och principer bör tolkas för svenska målsättningar. Forskare och analytiker har däremot bidragit med konsekvensanalyser av olika metoder och principer för att fördela utsläppsutrymmet, som även har diskuterats inom klimatförhandlingarna. Globala genomsnittliga netto-utsläpp av växthusgaser om -0,3 till 3,3 ton CO2e per person år 2050 kan vara i linje med Parisavtalets temperaturmål, se första spannet i figuren ovan som är baserat på IPCC:s scenarier. Detta gäller dock under förutsättningen att utsläppen redan från 2020 minskar i linje med respektive scenario och att respektive scenarios behov av negativa utsläpp möts. En högre utsläppsnivå omkring 2050, och långsammare utsläppsminskningstakt fram till dess, förutsätter betydande netto-negativa utsläpp efter 2050 om ambitionen är att långsiktigt begränsa den globala medeltemperaturökningen till 1,5°C. Det är därför viktigt att ta hänsyn till utsläppskurvan från nu fram till ett eventuellt målår f
|
|
| 4. |
- Morfeldt, Johannes, 1983-, et al.
(författare)
-
Capturing energy efficiency in European iron and steel production : comparing specific energy consumption and Malmquist productivity index
- 2014
-
Ingår i: Energy Efficiency. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1570-646X .- 1570-6478. ; 7:6, s. 955-972
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- European iron and steel producers are working towards increased energy efficiency to meet requirements set by European policies such as the Energy Efficiency Directive. In this study, we show that the Specific Energy Consumption (SEC), representing the iron and steel sector in the Odyssee Energy Efficiency Index (ODEX) - the tool for policy evaluation recommended by the European Commission, is insufficient for capturing energy efficiency trends of European iron and steel production. European producers focus on niche markets, diversifying and specialising their set of products well beyond crude steel, which is the benchmark product for deriving the SEC. We compare the SEC with the more comprehensive Malmquist Productivity Index (MPI) methodology, which is calculated using Data Envelopment Analysis (DEA) techniques. An evaluation of energy efficiency trends during 2000 – 2010 showed that the SEC overestimated energy efficiency improvements for European steel industries, while underestimating the improvements achieved by Swedish steel industries. A comparison between the SEC, the MPI/DEA approach and energy intensity based on value added in the Swedish case provides further insight to the methodological differences between the approaches. We conclude that the approaches highlight different aspects of energy efficiency analyses, and that the SEC is not sufficient for capturing energy efficiency of steel industries.
|
|
| 5. |
- Morfeldt, Johannes, 1983-, et al.
(författare)
-
Capturing Energy Efficiency in Iron and Steel Production : an Empirical Analysis Using DEA and MPI
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- European iron and steel industries have to work towards increased energy efficiency of production to meet requirements set by EU policies, such as the Energy Efficiency Directive. However, current energy efficiency evaluation tools, such as the Specific Energy Consumption (SEC), give only crude estimates on the improvements in the context of iron and steel production. In this study, we survey the state-of-the-art in Malmquist Productivity Index (MPI) methodology and Data Envelopment Analysis (DEA) techniques to identify an approach that captures the energy efficiency trends in iron and steel production. We found the combination of MPI with slacks-based DEA models to be especially useful in this context. An empirical analysis of European iron and steel production showed energy efficiency improvements of 16 % up until 2007. However, the years of the global economic recession yielded drastic decreases in energy efficiency. These results stand in contrast with the results of the currently used SEC. The analysis considered the time period 1992 – 2010 and each Member State as decision-making-unit.
|
|
| 6. |
- Morfeldt, Johannes, 1983, et al.
(författare)
-
Carbon footprint effects of shifting from flights to night trains for Swedish tourism
- 2023
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 420
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Changes in travel behaviour are needed to tackle the climate impact associated with long-distance flights, including a switch to sustainable transport modes. In this paper, we analyse scenarios of carbon footprint reduction associated with a switch from flights to night trains for holidays in Europe for the case of Sweden, including outbound, inbound and domestic tourism. We use a prospective lifecycle assessment framework combined with results from a stated preference experiment to determine the impact of future mode shift behaviours. Our results indicate that a mode shift could be triggered by progressive night train policies resulting in (i) fewer transfers and (ii) price levels similar to those of flights. The shifts from flights to night trains could result in 9% lower cumulative carbon footprint in relation to a baseline travel demand scenario for the period 2025–2050. Decarbonization of long-distance travel in line with the Paris Agreement would likely require a combination of many different types of measures including a shift to low-carbon fuels.
|
|
| 7. |
- Morfeldt, Johannes, 1983, et al.
(författare)
-
Carbon footprint impacts of banning cars with internal combustion engines
- 2021
-
Ingår i: Transportation Research Part D: Transport and Environment. - : Elsevier BV. - 1361-9209 .- 1879-2340. ; 95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Banning sales of passenger cars with internal combustion engines is becoming a common climate change mitigation policy. This study analyzes the effects of such a ban on the carbon footprints of passenger car travel in Sweden using a novel vehicle turnover model and prospective lifecycle assessment, with scenarios for decarbonization of supply chains. A ban on internal combustion engines results in significantly decreased carbon footprints primarily due to reduced tailpipe CO emissions. The full effect of a ban is delayed due to fleet inertia. Increasing the pace of electrification is beneficial for the carbon footprint regardless of global manufacturing decarbonization pathways. A ban in 2030 is not sufficient to reach national policy targets for the transport sector, requiring either an earlier ban (i.e., 2025) or increased biofuel use. Risks of carbon leakage may motivate extending current regulations of vehicle-specific tailpipe emissions to also cover carbon footprints for new cars. 2
|
|
| 8. |
- Morfeldt, Johannes, 1983-, et al.
(författare)
-
Economic and operational factors in energy and climate indicators for the steel industry
- 2015
-
Ingår i: Energy Efficiency. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1570-646X .- 1570-6478. ; 8:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- European steel producers need to increase energy efficiency and reduce CO2 emissions to meet requirements set by European policies. Robust indicators are needed to follow up these efforts. This bottom-up analysis of traditional energy and climate indicators is based on plant level data from three Swedish steel producers with different product portfolios and production processes. It concludes that indicators based on both physical and economic production are interlinked with aspects both within and outside the company gates. Results estimated with Partial Least Squares Regression (PLSR) confirm that steel production has complex relationships with markets, societal context and operational character of the industry. The study concludes that: (i) physical indicators (based on crude steel production) may be useful at the process level, but not at the industry-wide level, (ii) the value added is not a reliable alternative since it cannot be properly estimated for companies belonging to larger international groups, and (iii) structural shifts may influence the results significantly, and veil improvements made at the process level. Finally, harmonized system boundary definitions are vital for making indicators comparable between companies. The use of traditional indicators, as defined today, may lead to uninformed decisions at the company as well as policy levels.
|
|
| 9. |
- Morfeldt, Johannes, 1983, et al.
(författare)
-
Emission pathways and mitigation options for achieving consumption-based climate targets in Sweden
- 2023
-
Ingår i: Communications Earth & Environment. - Göteborg : IVL Svenska Miljöinstitutet AB. - 2662-4435. ; 4:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- National emission reduction targets under the Paris Agreement have a territorial focus, incentivizing mitigation actions domestically. Here we examine the theoretical basis for adopting complementary consumption-based net-zero emission targets and assess the consequences of adopting such proposed targets for Sweden. We apply scenario analyses based on a prospective lifecycle assessment framework. The framework is a hybrid of bottom-up simulations for passenger travel, construction and housing, and food, and top-down analyses for remaining consumption. In this work, we show how consumption-based climate targets may accentuate the need for new demand-side climate policies that contribute to reducing emissions along supply chains of products and services.Our scenario analysis suggests that combining advanced mitigation technologies with behavioral changes could reduce emissions from 9.8 tons of carbon dioxide equivalents per capita in 2019 to between 2.7 and 4.8 tons by 2045 for Swedish residents, depending on global decarbonization pathways. Combining advanced mitigation technologies with behavioural changes could achieve the lowest carbon emissions per capita in Sweden, suggest scenario analyses combining bottom-up simulations for passenger travel, construction and housing, and food, and top-down analyses for remaining consumption.
|
|
| 10. |
- Morfeldt, Johannes, 1983, et al.
(författare)
-
If Electric Cars Are Good for Reducing Emissions, They Could Be Even Better with Electric Roads
- 2022
-
Ingår i: Journal of Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 56:13, s. 9593-9603
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This research investigates carbon footprint impacts for full fleet electrification of Swedish passenger car travel in combination with different charging conditions, including electric road system (ERS) that enables dynamic on-road charging. The research applies a prospective life cycle analysis framework for estimating carbon footprints of vehicles, fuels, and infrastructure. The framework includes vehicle stock turnover modeling of fleet electrification and modeling of optimal battery capacity for different charging conditions based on Swedish real-world driving patterns. All new car sales are assumed to be electric after 2030 following phase-out policies for gasoline and diesel cars. Implementing ERS on selected high-traffic roads could yield significant avoided emissions in battery manufacturing compared to the additional emissions in ERS construction. ERS combined with stationary charging could enable additional reductions in the cumulative carbon footprint of about 12–24 million tons of CO2 over 30 years (2030–2060) compared to an electrified fleet only relying on stationary charging. The range depends on uncertainty in emission abatement in global manufacturing, where the lower is based on Paris Agreement compliance and the higher on current climate policies. A large share of the reduction could be achieved even if only a small share of the cars adopts the optimized battery capacities.
|
|
