| 1. |
- Kåresdotter, Elisie, et al.
(författare)
-
First mile/last mile problems in smart and sustainable cities : A case study in Stockholm County
- 2022
-
Ingår i: The Journal of urban technology. - : Informa UK Limited. - 1063-0732 .- 1466-1853. ; 29:2, s. 115-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The first mile/last mile (FM/LM) problem in public transport refers to the spatial accessibility of public transport and is the most important factor determining whether an individual will choose public transport. The FM/LM problem in Stockholm County, Sweden, was evaluated using a Geographic Information System estimating distances to public transport for the years 2019 and 2035. Overall, the population in Stockholm County, have good access to public transport. However, access varies with abilities, with elderly having 50 percent and elderly impaired 15 percent of their area within walking distance to public transport compared with the average citizen. Planned developments can provide good access to public transport, with extensive improvements for the elderly. However, inadequate planning for population increase will likely decrease the perceived public transport accessibility. Apartments and commercial buildings in the study area have high access to public transport. Elderly people have good access within city and regional centers, while access could be improved in other areas. Inclusion of FM/LM in the planning support system used in Stockholm could help mitigate FM/LM problems and extend access to public transport to all people of different abilities. This is vital in creating sustainable mobility networks and achieving sustainable development in smart cities.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Page, Jessica, et al.
(författare)
-
Open-source planning support system for sustainable regional planning : A case study of Stockholm County, Sweden
- 2020
-
Ingår i: Environment and Planning B: Urban Analytics and City Science. - : SAGE Publications Ltd. - 2399-8083 .- 2399-8091. ; 47:8, s. 1508-1523
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Population increases and environmental degradation are challenges for urban sustainability. Planning support systems are available to assist local authorities in developing strategies toward sustainability and resilience of urban areas, but are not always used in practice. We adapted an open-source planning support system to the case of Stockholm County, Sweden, where there is a productive working relationship between researchers, city planners, and regional planners. We employed a collaborative approach in extending and updating the planning support system and analyzed the outcomes, in order to both improve the planning support system and to investigate the process of planner engagement in planning support system development. The approach involved systematic interactions with local planning authorities and e.g. additional data processing, integrating scientific knowledge, policy, and engagement by planners in the complex process of planning for sustainable urban development. This made the planning support system more user-friendly for local planners, facilitating adoption by planning authorities through overcoming common quality and acceptance barriers to the use of planning support system in practice. Involving planners in planning support system development thus increases (i) planning support system quality, producing relevant and up-to-date outputs, and (ii) acceptance for planning support system by regional planners. Further assessment is required to determine whether planners can operate the adapted planning support system unaided.
|
|
| 4. |
- Pan, Haozhi, et al.
(författare)
-
Understanding interactions between urban development policies and GHG emissions : A case study in Stockholm Region
- 2020
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 49:7, s. 1313-1327
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Human-induced urban growth and sprawl have implications for greenhouse gas (GHG) emissions that may not be included in conventional GHG accounting methods. Improved understanding of this issue requires use of interactive, spatial-explicit social-ecological systems modeling. This paper develops a comprehensive approach to modeling GHG emissions from urban developments, considering Stockholm County, Sweden as a case study. GHG projections to 2040 with a social-ecological system model yield overall greater emissions than simple extrapolations in official climate action planning. The most pronounced difference in emissions (39% higher) from energy use single-residence buildings resulting from urban sprawl. And this difference is not accounted for in the simple extrapolations. Scenario results indicate that a zoning policy, restricting urban development in certain areas, can mitigate 72% of the total emission effects of the model-projected urban sprawl. The study outcomes include a decision support interface for communicating results and policy implications with policymakers.
|
|
| 5. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Miljöövervakning av 17 rikkärr i Uppsala län 2004-2011 : Jämförelse och utvärdering av bevarandestatus efter ett första återbesök.
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under somrarna 2004 och 2005 initierades miljöövervakning och uppföljning av 17 rikkärr (varav 16 ingår i Natura 2000-nätverket) i Uppsala län. En första återinventering genomfördes under augusti 2011. Uppföljningens syfte är att ge referenser till framtida uppföljningar, för bedömning av utveckling och åtgärder, samt att ge indikationer på bevarandestatus och åtgärdsbehov. I varje kärr har (två-) tre permanenta transekter etablerats med tio semipermanenta provytor om 0,5 × 0,5 m vardera, totalt 500 provytor i alla kärren. I fält har data samlats in för variablerna avvikande strukturer (främst höga tuvor), täthet av träd och buskar, täckning av förna och bar torv, förekomst av negativa indikatorarter, dominanta arter och typiska arter (positiva indikatorarter). Med hjälp av variablerna, främst de typiska arterna, kan man skatta ett kärrs bevarandestatus och behov av åtgärder. Varje transekt har fotograferats med digitalkamera vid båda inventeringstillfällena. Tätheten av träd och buskar var generellt hög i kärren och har ökat mellan 2004/2005 och 2011 (från i genomsnitt 2700 till 3371 stammar per ha) trots att restaurering med busk- och trädröjning har genomförts i två av kärren. Täckningen av förna (30-96 %) och bar torv (0,3-23,1 %) varierade kraftigt mellan lokalerna. Förnatäckningen hade generellt ökat mellan inventeringstillfällena (i genomsnitt med 23 %) medan täckningen av bar torv hade minskat (i genomsnitt med 5 %), detta kan dock åtminstone delvis förklaras av att inventeringen 2011 generellt gjordes något senare på säsongen. Av de negativa indikatorerna förekom främst pors, vass och blåtåtel. Totalt noterades 28 typiska arter (16 kärlväxter och 12 mossor) i provytorna 2011. I genomsnitt noterades 3,6 (intervall 0,9-9,4 mellan kärren) typiska arter per provyta. Detta var något mindre än 2004/2005 – då påträffades 29 typiska arter (17 kärlväxter och 12 mossor) med i genomsnitt 4,35 (0,9-10,3 mellan kärren) typiska arter per provyta. Generellt bedöms läget för rikkärren i Uppsala län ha försämrats under de sex år som gått sedan första inventeringen. Ytterligare sju av de 17 inventerade kärren ligger nu på gränsen till icke gynnsam bevarandestatus. Sedan tidigare hade två kärr icke gynnsam bevarandestatus och ett som låg på gränsen. Edskärret bedöms vara i akut behov av åtgärder, och restaurering av diken bör genomföras eller utredas på ytterligare sex lokaler. Den generellt höga tätheten av träd och buskar indikerar ett framtida behov av röjningar i många kärr. Slåtter bör återinföras som skötselmetod i några av kärren. Uppföljningen bör upprepas efter sex år, åtminstone i ett stickprov av objekten. En analys av tidigare hävd och öppenhet, utifrån historiska kartor, visar på en generell igenväxning med träd längs kanterna av kärren, i några kärr har mer än 50 % av den tidigare öppna ytan blivit beskogad sedan 1945, bl.a. till följd av dikning och sjösänkning. Diken förekommer i eller i anslutning till nio av kärren. Åtminstone åtta av kärren hävdades med slåtter under 1860-talet. I dag förekommer hävd i form av bete i endast ett av kärren. Kända förekomster av rikkärrsindikatorer bland kärlväxter och mossor i de 17 kärren har sammanställts,detta redovisas i Bilaga 1.
|
|
