| 1. |
- Ahlberg-Eliasson, Karin, et al.
(författare)
-
Production efficiency of Swedish farm-scale biogas plants
- 2017
-
Ingår i: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier BV. - 0961-9534 .- 1873-2909. ; 97, s. 27-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biogas from agricultural waste streams represents an important way to produce fossil-free energy, allow nutrient recycling and reduce greenhouse gas emissions. However, biogas production from agricultural substrates is currently far from reaching its full potential. In Sweden, the number of biogas plants and their output have increased in recent years, but they are still experiencing harsh economic conditions. A recent evaluation (2010–2015) of 31 farm-scale biogas production facilities in Sweden sought to identify parameters of importance for further positive development. In this paper, data on plant operation, gas yield and digestate quality for 27 of these plants are summarised and statistically analysed to investigate factors that could allow an increase in overall biogas production and in nutrient content in the digestate. The analysis showed that addition of co-substrates to manure results in higher gas production, expressed as both specific methane potential and volumetric gas production, than when manure is the sole substrate. Use of co-substrate was also found to be influential for the nutrient content of the digestate. These observed improvements caused by co-digestion should be considered when subsidy systems for manure-based biogas processes are being created, as they could also improve the economics of biogas production. However, to achieve higher efficiency in existing biogas plants and to improve the situation for future investments, a more detailed, long-term evaluation programme should also be considered.
|
|
| 2. |
- Arnesson, Annika, et al.
(författare)
-
Forskningsverksamhet och försöksstallar inom nöt- och lammköttsproduktion i Wales, Irland, Skottland och Danmark : erfarenhetsutbyte - 2009
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SLU:s forskningsstation för nöt- och lammköttsproduktion är belägen på Götala gård utanför Skara. Här bedrivs utfodringsförsök till nöt och lamm baserat på vall och bete kompletterat med huvudsakligen inhemska kraftfodermedel, där syftet är att ta fram nöt- och lammkött av hög kvalitet. Djurens välfärd och lantbrukarens ekonomi står i centrum för vår forskning. Under 2010 kommer projektering utföras för nya försöksstallar för nöt och får. För att utbyta erfarenheter med forskare inom nöt- och lammproduktion och få idéer till smarta byggnadslösningar och utfodringsanläggningar i försöksstallar besökte vi under 2009 IBERS, Aberystwyth i Wales, Teagasc Grange Beef Research Centre på Irland och SAC Animal Breeding & Development Team i Skottland. I Danmark besökte vi Tjele gods, Forskningscenter Foulum och Kvaegbrugets Forsogscentrum (KFC). Forskningen i Wales, Irland och Skottland hade blivit mer inriktad mot mera tvärvetenskaplig forskning med klimat och miljö som viktiga faktorer. De nybyggda stallarna på IBERS och SAC var stora ljusa, luftiga fribärande hallar, där större delen av väggarna bestod av vindvävsgardiner. Man hade satsat på breda foderbord, flexibla boxstorlekar och fantastiska hanteringsanläggningar för sortering, vägning och behandling av djur. Det var imponerande att se deras foderhantering med många silor i olika storlekar och allt under tak. Fullfoder var vanligt och medförde en rationell utfodring. De datastyrda utfodringskrubborna, av både den holländska och brittiska modellen, krävde både tillsyn och skötsel för att fungera. Det blir också en stor mängd data att hantera vid användning av dem. På Tjele gods i Danmark hade man satsat på en enkel byggnad, med djurhantering i fokus. Mycket av arbetet gjordes maskinellt för att spara arbetskraft. Foderanläggningen på Foulum gav möjlighet till stor flexibilitet när det gäller att hantera många fodermedel och olika foderblandningar. Fodret utfodrades i de olika stallarna med hjälp av förarlösa robottruckar. Försöksstallet för mjölkkor var isolerat och inrett med liggbås och skrapade fodergångar. Här gavs möjlighet att genomföra försök med många behandlingar under exakt samma stallbetingelser. Stallet var utrustat med individuell utfodring av grovfoder. Kraftfoder fanns i automater där de kunde ha fyra olika foder samtidigt. Den dammsugare som användes för att tömma foderkrubborna ansågs helt nödvändig för en rationell foderhantering. All data från försöksstallarna registrerades automatiskt och samlades in till en gemensam databank, varifrån forskarna kunde hämta information. All datafiltrering sysselsatte fem datatekniker. Det som forskarna på Foulum skickade med oss som råd inför vår projektering, var att tänka på att ta till ordenligt när det gäller utrymmen, så att foder- och djurhantering blir rationell. KFC var en mycket välskött försöksgård som ägdes av näringen. Eftersom de höll på att slutföra en om- och tillbyggnation av ladugården var det extra intressant för oss att se och höra hur de tänkt vid projekteringen. De hade t.ex. gått ifrån gummimattor i mjölkkostallets fodergångar och satsat på betongspalt och gödselrobot, för att få torrare miljö och därmed bättre klövhälsa. Efter att ha prövat många olika sorter liggunderlag i liggbåsen hade man satsat på en 18 cm tjock madrass med små luftfyllda gummibollar, vilken höll formen bra. En självgående strövagn på räls för spån över liggbåsen, samt även en för halm i ungdjurs-avdelningen sparade mycket arbete. Även på KFC tillämpades individuell utfodring till alla mjölkkor och de hade 2-2,5 kor/ fodertråg. Utfodring gjordes fyra gånger per dag. I ungdjursstallet var det två fodertråg per tio djur och utfodringen gjordes två gånger per dag. Fodergrindar vid varje fodertråg var nödvändigt hos ungdjuren för att inte djuren skulle bli undanknuffade när de åt. Personalen påpekade att den individuella utfodringen kräver mycket datatekniskt arbete för att installation och funktion ska bli användarvänlig. Diskussionen med forskare och försökspersonal har varit oerhört värdefull och gett oss mycket att tänka på inför vår egen planering av nya försöksstallar. Det viktigaste att tänka på vid projektering, enligt våra kollegor både på Brittiska öarna och i Danmark, är flexibilitet, väl tilltagna ytor och en genomtänkt logistik. Det ger förutsättningar för stallar med god forsknings- och arbetsmiljö samt en god djurvälfärd
|
|
| 3. |
- Arnesson, Annika, et al.
(författare)
-
Græsensilage med forskellig snitlængde til drægtige og diegivende moderfår
- 2009
-
Ingår i: Får. - 1902-7168. ; 74, s. 13-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Forsøget viste, at får med tvilling lam der gives 0,8 kg kraftfoder pr dag, under diegivningen æder 1,5 ganger mere ensilage end under drægtigheden. Snitning av ensilagen til en partikellængd på 1,3 cm medførte ikke højere optagelse af ensilage ved separat fodring. Når ensilage med denne snitlængde indgik i fuldfoder havde fårene en 12% større daglig foderoptagelse efter læmning sammenlignet med separat fodertildeling
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Arnesson, Annika, et al.
(författare)
-
Sporprojektet : vad har mjölkgårdar utan problem som mjölkgårdar med problem inte har?
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid ett arbetsseminarium inom Agroväst mjölkprogram på SLU i Skara 2006 blev en av de prioriterade frågeställningarna att kartlägga sporförekomst i olika jordar, fodermedel, strömedel och gödsel, hitta åtgärder för att bryta sporkedjan på gården, samt att ta fram ett rådgivningsmaterial till mjölkproducenter. Sporer i mjölken överlever pastöriseringen och kan övergå i klostridiebakterier, som bidrar till feljästa ostar när de producerar vätgas, vilket ger problem för mejerierna. Mjölk som innehåller för mycket sporer medför därför prisavdrag, vilket är ekonomiskt kännbart för lantbrukarna. Syftet med studien var att i ett enkelt informationsmaterial kunna visa på praktiska åtgärder för att minska sporproblematiken på gården och syftet skulle nås genom att följa upp mjölkgårdar med och utan sporproblem. Projektet startade i samband med stallgödselspridningen i april 2007 och pågick under två år. Studien omfattade 23 gårdar inom Falköpings (15) och Gäsene (8) mejeriföreningar i Västra Götalands län, där hälften av gårdarna inte hade haft några förhöjda sporhalter medan hälften av gårdarna hade haft sporproblem 65 % av tiden under de senaste 16 månaderna före försöksstart med prisavdrag som följd. Provtagning gjordes i stallgödsel, jord, stående gröda, grönmassa vid varje skörd före ensilering och på ensilage vid uttag och vid utfodring, i strömedel och gödsel från korna såväl höst som vår under stallperioderna för analys av klostridiesporer. Mjölken analyserades för sporinnehåll av mejerierna två gånger per månad. Under första året genomfördes en enkät för att få ett bra underlag för studien och för att kunna bedriva rådgivning till gårdarna med sporproblem. Hygien och renlighet från fält till mjölktank noterades. Lägesrapporter skickades individuellt ut till lantbrukarna i projektet och rådgivningsbroschyrer skickades med jämna mellanrum under projektets gång ut till samtliga leverantörer inom de båda mejeriföreningarna. Sporproblematiken är en hygienfråga både vad gäller foder och kor. Antalet prov med förhöjda sporhalter, från fält till mjölktank, ökade ju längre fram i produktionskedjan man kom. Sporhalten i jorden påverkades inte av mängden stallgödsel som spridits på vallen och det förkom inga förhöjda sporhalter i stående gröda, vare sig i vall eller i helsäd. Endast några få grönmasseprov hade förhöjda sporhalter. Problemen började emellertid under ensileringen. Resultaten från de hygieniska analyserna tyder på att en noggrann ensileringsteknik alltid är mycket viktigt för en lyckad ensilering, även vid användning av tillsatsmedel. Det är också viktigt att använda rätt dosering av tillsatsmedlen. Alla gårdar med plansilo använde tillsatsmedel, om än i otillräcklig mängd på några gårdar. Eftersom man på en stor andel av gårdarna, både de med och utan sporproblem hade kraftigt förhöjda sporhalter i kanterna på silorna är detta ett tecken på att packning och täckning varit otillräcklig i kanterna. Det var förhöjd sporhalt i en fjärdedel av rundbalsproverna under 2007-2008, men endast ett prov (4 %) från en helsädesbal hade förhöjd sporhalt under 2008-2009. Endast en femtedel av de gårdar som hade rundbalshantering använde tillsatsmedel. De förbättrade sin ensilering från år 1 till år 2, troligtvis beroende på en snabbare och bättre förtorkning, då ts-halten i vallensilaget var tio procentenheter högre år 2. Förmodligen bidrog detta till att även proverna från det utfodrade ensilaget/fullfodret/blandfodret på foderbordet hade lägre sporhalt år 2 än år 1. Ts-halt, teknik vid skörd, användning av tillsatsmedel och lagringssystem påverkar ensilagets innehåll av fermentationsprodukter. Låg ts-halt i ensilage gynnar mikrobiologisk aktivitet och proteinnedbrytning. Proteinnedbrytning till ammoniak motverkas bäst genom förtorkning. För att få en snabb och jämn förtorkning av grönmassan kan man använda sig av bredspridning, vilket testades på två av gårdarna i projektet år 2. Detta förkortade förtorkningstiden väsentligt, speciellt i andra skörd och vid högt baljväxtinnehåll. Strömedlen var inte någon bidragande orsak till sporförekomsten i mjölken. Ju mer nedsmutsade korna var med gödsel ju högre sporhalt var det i tankmjölken. Åtgärder som minskar risken för sporer i mjölken genomfördes på flera av gårdarna mellan år 1 och 2. Exempel som kan nämnas var: Användning av ensileringsmedel, speciellt viktigt till den blöta tredjeskörden. Noggrannare ensilering med plast utmed sidorna i plansilon och bättre täckning. Införskaffande av blockuttagare och därmed en jämnare uttagsyta i plansilon. Fler lager plast runt balarna vid rundbalsensilering. Noggrannare rengöring av foderbord. Klippning av korna direkt efter installning. Slutsatsen från studien är att problemet med sporer börjar vid ensileringen och förekommer både på gårdar med och utan sporproblem, men går att bemästra med god hygien hela vägen från fält till mjölktank
|
|
| 7. |
- Arnesson, Annika, et al.
(författare)
-
Vad betyder tidigt skördat vallfoder?
- 2010
-
Ingår i: Fårskötsel. - 1650-2426. ; , s. 16-18
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett tidigt skördat vallfoder med hög smältbarhet och lågt fiberineehåll ger avsevärt högre konsumtion hos dräktiga och digivande tackor än ett sent skördat vallfoder med låg smältbarhet och högt fiberinnehåll. Det medför också mindre vikt- och hullnedgång hos tackorna under dräktighet och digivning, en högre lammtillväxt och mindre åtgång av lammkraftfoder
|
|
| 8. |
- Eliasson, Karin Ahlberg, et al.
(författare)
-
Forage types and origin of manure in codigestion affect methane yield and microbial community structure
- 2018
-
Ingår i: Grass and Forage Science. - : Wiley. - 0142-5242 .- 1365-2494. ; 73, s. 740-757
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In farm-scale biogas systems, different kinds of manure are the most important substrate for anaerobic digestion, but result in low biogas yields. Biogas production can be increased by complementing the manure with forage crops, in codigestion. The aim of this study was to evaluate grass-clover (GCS) and whole-crop barley silages (WCB) in codigestion with manure from organic and conventional dairy production systems on biogas production, microbial community, degree of degradation and gas quality at different organic loading rates by addition of soya bean meal and wheat grain, which are rich in protein and starch. Four continuous stirred anaerobic laboratory-scale reactors were used, and the codigestion resulted in additive effects on biogas production, but no synergistic effects. The highest biogas yield was obtained in reactors receiving WCB independently of manure types, for both experiments (7,416ml/day and 10,978ml/day respectively). The degradation efficiency, measured as the reduction in volatile solids was, on average, six percentage units higher in the reactors receiving manure from conventional compared with organic dairy cows, probably because of a higher concentration of undigested fibre and proteins in conventional cow manure. Microbiological analysis by illumina sequencing illustrated low impact of both manure types on the reactor community and only small differences between the reactors receiving GCS and WCB. However, addition of soya bean meal and wheat grain changed the community in all reactors. The ratio between Firmicutes and Bacteroidetes was comparably higher in reactors having the highest gas production and methane yield.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Gustavsson, Anne-Maj, et al.
(författare)
-
Concentrations of micro-nutrients in forage legumes and grasses harvested at different sites
- 2015
-
Ingår i: Grassland Science in Europe. ; 20, s. 425-427
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Forage is a major source of micronutrients for dairy cows. This study examined the concentrations of micronutrients in birdsfoot trefoil (Bf ), red clover (Rc), timothy (Ti) and meadow fescue (Mf ) at different sites, years and cutting dates. Mixtures of Bf+Ti, Rc+Ti and Rc+Mf were established at Skara (58°21'N; 13°08'E) and Umeå (63°45'N; 20°17'E) in Sweden. First-year leys (Umeå 2005, Skara 2005 and 2007) were cut on three occasions in spring relative to the maturity stage of timothy: one week before heading, at heading and one week after heading. Summer growth was cut six weeks after each of the three occasions in spring growth. The results show that there was a need for Cu supplementation in all treatments because of low Cu concentration. The relatively high Mo concentrations compared to the Cu concentration in both grasses at Skara, in Mf in second cut at Umeå, and in Bt in the second cut at Skara may further increase the demand for Cu supplementation in dairy cow rations because there is a risk that Cu can be bound to a sulphate-Mo-complex in the rumen. The Zn concentration was lower than required for dairy cows, except for the mixture with Ti and Rc in the second cut at Umeå. For Mn and Fe, concentration levels were appropriate for expected dairy cow requirements for all treatments.
|
|
