| 1. |
- Neij, Lena, et al.
(författare)
-
Lunds kommuns klimatpolitiska råd: Rapport 2019
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lunds kommuns klimatpolitiska råd bildades hösten 2018 med uppdrag attutvärdera hur Lunds kommuns samlade politik är förenlig med de klimatmålsom antagits av kommunfullmäktige. Rådet som är det första lokala klimatpolitiska rådet i Sverige är en unik satsning för främjandet av ett aktivt och framåtsyftande lokalt klimatarbete.Sveriges kommuner har en viktig roll att fylla i klimatarbetet – för såväl minskad klimatpåverkan som anpassning till ett förändrat klimat. Lunds kommun har genom åren visat på handlingskraft inom miljö- och klimatområdet och har antagit ambitiösa klimatmål. I bildandet av ett klimatpolitiskt råd befäster kommunen sin ambition om att bedriva ett kunskapsbaserat klimatarbete. Kommunens vision ”Lund skapar framtiden – med kunskap, innovation och öppenhet” inspirerar även till handling och engagemang i det lokala klimatarbetet. Samarbetet mellan Lunds kommun och akademin har sedan länge stimulerat utvecklingen i Lund och utgör en viktig källa till nytänkande och problemlösning. Rådet ser fram emot uppgiften att utvärdera kommunens klimatarbete men uttrycker samtidigt en ödmjukhet inför komplexiteten i detta arbete. Rådets ambition är att bidra konstruktivt och lösningsorienterat till utvecklingen av det lokala klimatarbetet.Lunds kommuns klimatpolitiska råd kommer årligen att presentera en rapport i vilken rådet granskar Lunds kommuns samlade klimatpolitik. Detta är rådets första rapport och granskningen utgår från de mål som presenteras i LundaEko II under rubrikerna ”Minsta möjliga klimatpåverkan” och ”Klimatanpassning”. I rapporten utvärderar rådet i vilken utsträckning kommunens arbete är tillräckligt för att nå etappmålen för 2020 samt identifierar utmaningar och rekommendationer för arbetet med att nå de övergripande målen för 2030 och 2050. Rådet påbörjade sitt uppdrag först hösten 2018 och har behövt ägna tid åt att lära känna kommunens lokala klimatarbete. Granskningen i rådets första rapport är därför av övergripande karaktär.Ett framgångsrikt klimatarbete förutsätter en bred kunskapsbas. Lunds kommuns klimatpolitiska råd består av forskare med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens från Lunds universitet (LU) och SLU Alnarp. Ett lyckat klimatarbete kräver även ett bredare engagemang, vilket rådet avser bidra till genom god kommunikation och inkluderande dialog.
|
|
| 2. |
- Neij, Lena, et al.
(författare)
-
Lunds kommuns klimatpolitiska råd : Rapport 2020
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lunds kommuns klimatpolitiska råd bildades hösten 2018 med uppdrag att utvärdera hur Lunds kommuns samlade politik är förenlig med de klimatmål somantagits av kommunfullmäktige. Rådet, som består av forskare från Lunds universitet (LU) och SLU Alnarp, har sammantaget en bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens och en gedigen erfarenhet av samverkan med samhället. Samarbetet mellan Lunds kommun och akademin har sedan längestimulerat utvecklingen i Lund och utgör en viktig källa till nytänkande och problemlösning.Rådet uppskattar förtroendet att utvärdera kommunens klimatarbete, men uttrycker samtidigt en ödmjukhet inför komplexiteten i detta arbete. Rådets ambition är att sträva efter att vara kritiskt granskande, men också konstruktivt och lösningsorienterat för att kunna bidra till utvecklingen av det lokala klimatarbetet.Lunds kommuns klimatpolitiska råd presenterar årligen en rapport i vilken Rådet granskar Lunds kommuns samlade klimatpolitik. Detta är Rådets andra rapport och granskningen utgår ifrån de mål som antagits i LundaEko II under rubrikerna Minsta möjliga klimatpåverkan och Klimatanpassning. I rapporten utvärderar Rådet i vilken utsträckning kommunens arbete är tillräckligt för att nå etappmålen för 2020. Rådet identifierar även utmaningar och rekommendationer för arbetet med att nå de övergripande målen för 2030 och 2050. I årets rapport har Rådet valt att även mer ingående rikta fokus på transportsektorns klimatpåverkan.Rådet har i sin granskning utgått från tillgängliga planer, dokument, redovisningar och data. Detta material har kompletterats med samtal och intervjuer med ansvariga tjänstemän samt möten med andra intressenter, såsom Ungdomspolitiken och Klimatalliansen i Lund.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Grübler, Arnulf, et al.
(författare)
-
Policies for the Energy Technology Innovation System (ETIS)
- 2012
-
Ingår i: Global Energy Assessment: Toward a Sustainable Future. - 9780521182935 ; , s. 1665-1744
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The development and introduction of heat pumps provides an interesting illustration of policy influence and effectiveness in relation to energy technology innovation. Heat pumps have been supported by several countries since the 1970s as a strategy to improve energy efficiency, support energy security, reduce environmental degradation, and combat climate change. Sweden and Switzerland have been essential to the development and commercialization of heat pumps in Europe. In both countries, numerous policy incentives have lined the path of technology and market development. Early policy initiatives were poorly coordinated but supported technology development, entrepreneurial experimentation, knowledge development, and the involvement of important actors in networks and organisations. The market collapse in the mid 1980s could have resulted in a total failure ‐ but did not. The research programmes continued in the 1980s, and a new set of stakeholders formed ‐ both publicly and privately funded researchers, authorities, and institutions ‐ and provided an important platform for further development. In the 1990s and 2000s, Sweden and Switzerland introduced more coordinated and strategic policy incentives for the development of heat pumps. The approaches were flexible and adjusted over time. The policy interventions in both countries supported learning, successful development and diffusion processes, and cost reductions. This assessment of innovation and diffusion policies for heat pump systems can be used to generalise some insights for energy technology innovation policy.
|
|
| 10. |
|
|
