| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bengtsson, Staffan, 1970-, et al.
(författare)
-
Historisk forskning i ett internationellt perspektiv
- 2004
-
Ingår i: Funktionshinder i ett historiskt perspektiv. - Lund : Studentlitteratur. - 9144031335 ; , s. 145-164
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Handikapphistoria kan se ut och har också sett ut på flera sätt. Ett av syftena med föreliggande bok är att peka ut några annorlunda angreppssätt på handikapphistorien, ett annat är att redovisa de varierande ramar som bestämt både experters och gemene mans tänkande kring avvikelseproblematiken under de senaste århundradena. Författarna betonar vikten av att inte se handikapphistoria som ett forskningsfält som kan och bör studeras för sig. För att fullt ut förstå innebörden av de funktionshindrades villkor är det tvärtom önskvärt att se handikapphistorien som en del av en bredare historisk utveckling. De funktionshindrades villkor under de senaste seklerna bör därför ses i ljuset av dels framväxten av den moderna medicinen och pedagogiken, dels det svenska samhällets industrialisering, urbanisering, demokratisering och sekularisering.Utöver olika tematiska framställningar om funktionshindrades historiska villkor innehåller boken också en översikt över svensk handikapphistorisk forskning insatt i ett internationellt sammanhang och en grundläggande metod- och materialpresentation.Bokserien "Handikapp och samhälle" syftar till att tematiskt presentera aktuella socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder och handikapp för såväl universitets- och högskolestuderande som andra intresserade.Redaktörer för serien är Ove Mallander och Magnus Tideman, universitetslektorer vid Högskolan i Malmö respektive Högskolan i Halmstad.Mer information om våra bokserier och övriga böcker inom ämnesområdet finns på webbplatsen Handikapp och funktionshinder.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Henricson, Sofie, et al.
(författare)
-
OKAY as a content word : Regulating language and constructing centres of norms in Finnish, Finland-Swedish, and Sweden-Swedish academic writing consultation meetings
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Linguistics. - 0332-5865 .- 1502-4717.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The focus of this article is on OKAY as a resource for regulating language and constructingnorm centres in authentic consultation meetings related to academic writing and recordedin Finland and Sweden. It gives an overview of all occurrences of OKAY in theinteractional data in question, revealing that the word occurs frequently in academicwriting consultations in Finnish, Finland Swedish, and Sweden Swedish. There aresimilarities in the frequency of its use and the distribution of occurrences betweencounsellor and student in the Finnish and the Finland-Swedish data, whereas the SwedenSwedish counselling interactions follow a slightly different pattern. Through the lens ofconversation analysis and systemic–functional linguistics, we further demonstrate how thecounsellors and the students use the evaluative content word OKAY as a resource forregulating both academic writing and the counselling interaction, and thereby positionthemselves epistemically and orient towards different centres of norms.
|
|
| 6. |
- Henricson, Sofie, et al.
(författare)
-
Positiva studentresponser i finska, finlandssvenska och sverigesvenska språkhandledningssamtal
- 2018
-
Ingår i: Svenskan i Finland 17. - Helsingfors : Helsingfors universitet. - 9789515143488 - 9789515143495 ; , s. 46-60
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I institutionella samtal finns det klara mål för interaktionen och precis som i de flesta andra samtal en strävan efter samförstånd och en trevlig stämning. I handledningssamtal kan strävan efter ett gynnsamt samtalsklimat och en bra relation mellan deltagarna t.ex. visa sig i att handledaren framför sina råd och anmärkningar på ett sätt som visar förståelse och respekt för studenten, medan studenten ger uttryck för sin positiva inställning till och uppskattning av de råd som ges. Inom ett nystartat samarbete mellan forskare från Finland och Sverige utreder vi på vilket sätt studenter i finska, finlandssvenska och sverigesvenska handledningssamtal visar att de förhåller sig positivt till de råd och förslag de får i språkhandledningssamtal.1 Vårt material består av autentiska sverigesvenska, finlandssvenska och finska språkhandledningssamtal, insamlade under 2014 och 2015. I de handledningssamtal vi studerat bemöter studenten i praktiken alltid handledarens råd med positiva responser av olika slag, och vi hittar endast sällan tecken på att studenten uttryckligen avvisar handledarens råd (sådana sekvenser diskuteras däremot av Waring 2005; 2007 och Vehviläinen 2017). I den här artikeln studerar vi positiva studentresponser närmare och bidrar på så sätt med nya infallsvinklar som kompletterar tidigare forskning om pragmatisk variation och interaktion i handledningssamtal (t.ex. Vehviläinen 2009; Henricson & Nelson 2017). Vi utgår ifrån ett material insamlat i tre närliggande kulturella kontexter och koncentrerar oss på att studera fenomenet positiva studentresponser i materialet som helhet. Syftet är att kartlägga med vilka slags positiva responser studenterna återkopplar till handledarens turer. Den huvudsakliga fråga vi söker svar på är: Hur visar studenterna att handledarna bidragit till skrivprocessen? Vår analys av de tre materialsamlingarna är inte genomgående komparativ, men i analysen noterar vi ställvis uppenbara skillnader mellan samtalen insamlade i sverigesvensk, finlandssvensk och finsk universitetsmiljö. Utifrån den grund som läggs här är det vår avsikt att i kommande forskning utnyttja våra parallella materialsamlingar för att mer systematiskt jämföra de interaktionella mönster som framkommer i de sverigesvenska, finlandssvenska och finska handledningssamtal vi studerat. Vi inleder artikeln med en forskningsbakgrund samt allmänna uppfattningar om interaktion i Finland och i Sverige. Sedan redogör vi för material och metod, varefter vi presenterar exempel på olika typer av positiva responser. Genomgången mynnar ut i ett exempel som belyser en av dessa responstyper: uttryck för ökad insikt. Artikeln avrundas med en sammanfattande diskussion.
|
|
| 7. |
- Henricson, Sofie, et al.
(författare)
-
Varietetsspecifika gester : Att hålla tummarna i Finland och Sverige
- 2020
-
Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv. - 0347-1837. ; 143:346, s. 37-61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When we wish each other good luck, for example before a job interview or a sports event, we might use a fixed expression such as ‘I’ll keep my fingers crossed’, sometimes accompanied by an illustrating gesture. Such a gesture, with a specific and conventionalised meaning, is called an emblem. Emblems can accompany verbal counterparts or convey the same message on their own. In Finland and Sweden, we usually do not cross our fingers; instead, we hold our thumbs. How the gesture illustrating the verbal expression ‘to hold one’s thumbs’ is performed, however, has not been explored in detail, and this study is an attempt to fill this gap. Encyclopedia descriptions suggest that Swedes conceal their thumb in a tight fist, while Finns let their thumb stick straight up from a closed hand. Which gesture the Swedish-speaking inhabitants of bilingual Finland use has not been discussed previously, but in general, Finland-Swedes have been noted to use a language with traces of both Swedish and Finnish patterns. In this paper, we explore whether this general tendency is also reflected in gestures, and specifically in the emblem expressing ‘to hold one’s thumbs’. The data consist of 250 gestures documented in photographs and interviews in one city in Sweden and four cities in Finland. The analysis confirms the general tendency of a concealed Swedish thumb and an upright Finnish thumb, but also reveals some variation in how the gesture is made among Finland-Swedes. The results are discussed in relation to regional variation and language contact.
|
|
| 8. |
- Henricson, Sofie, et al.
(författare)
-
You and I in Sweden-Swedish and Finland-Swedish supervision meetings
- 2015
-
Ingår i: Pluricentric languages. - Frankfurt am Main : Peter Lang Publishing Group. - 9783631664339 ; , s. 127-139
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This paper presents a study of pronouns used in Sweden-Swedish and Finland-Swedish supervision meetings. In both countries, supervisors use similar sets of pronouns when commenting on an academic essay written by a student. Often, the supervisor addresses the student directly, e.g. but you could write x, or uses an indefinite pronoun, e.g. perhaps one could simply write x. Sometimes, the supervisor makes suggestions while referring to herself as a writer, e.g. I would write x. The supervisor may also use an inclusive we-authorship, e.g. well we cannot write x. This use of we is predominantly found in the Sweden-Swedish data. In relation to politeness strategies, our analysis indicates that pronouns appear in a more direct and clear-cut way (cf. respect strategies) in Finland-Swedish, and with a stronger focus on creating common ground and fostering group membership (cf. solidarity strategies) in Sweden-Swedish. Throughout, we point to differences and similarities between the dominant and the non-dominant variety of Swedish.
|
|
| 9. |
- Nelson, Marie, 1970-
(författare)
-
Andraspråkstalare i arbete : En språkvetenskaplig studie av kommunikation vid ett svenskt storföretag
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is a study of the everyday communication of second language speakers in a major Swedish company. On the basis of eighteen interviews with permanently employed industrial and office workers, who came to Sweden as adults from countries outside the Nordic region where non-Germanic languages are spoken, five individuals were chosen for observation. The overarching aim of the study is to identify communicative factors with a positive impact on the integration of second language speakers in the workplace and in their immediate work team. Subsidiary aims are to map out the communication of the five participants and to analyse their involvement in communicative activities, both professional and social. The focus is on the interaction between participants and fellow employees, primarily in terms of what participants themselves do to promote mutual understanding and good relations at work. Theoretically and methodologically, the study has its basis in discourse analysis, interactional sociolinguistics and the ethnography of communication. By means of fieldwork, a large body of empirical data was collected, comprising detailed field notes, audio and video recordings of naturally occurring talk, and texts read and produced by participants. The five participants’ day-to-day communication is shown to be influenced to a large degree by the type of occupation. At the company studied, whose corporate language is English, white-collar employees can manage without a knowledge of Swedish, so long as they know English. Factory workers, meanwhile, regard an inadequate command of English, rather than Swedish, as an obstacle to promotion. All the participants perform communicative acts designed to create and maintain group solidarity. In seeking to foster good relations in the workplace, they make use of jokes, compliments, narratives, swearing and greetings. The participants are shown to be metalinguistically and metaculturally aware, which aids everyday communication and integration. Linguistic and cultural asymmetries seem to be able to mitigate potential threats to face, making the participants a valuable resource in sensitive communicative situations. All co-workers provide linguistic scaffolding, but in interaction with the most career-oriented participant, markers of power can sometimes be observed. A high level of awareness and performance of relational communicative acts appear to facilitate and speed integration in the workplace and the immediate work team.
|
|
| 10. |
- Nelson, Marie, 1970-
(författare)
-
Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet
- 2011
-
Ingår i: LITTERATUR OCH SPRÅK: Carl von Linné om insekter, Flyttfåglar i poesin, Stensimpor hos Norbert Scheuer, Goethes självbiografiska skrivande, Ontologiska frågor hos Lars Jakobson, Bodil Malmsten om minnets betydelse, Äldres samtalsstil, Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet. - Västerås : Mälardalens högskola. ; , s. 143-162
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Marie Nelson gör en studie av andraspråkstalares vardagliga kommunikation vid ett svenskt storföretag. Det övergripande syftet med hennes studie har varit att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen. Utifrån arton intervjuer med fast anställda industriarbetare och tjänstepersoner, som kommit till Sverige i vuxen ålder, har Nelson valt ut fem deltagare för observation. Resultaten visar att de fem deltagarnas vardagliga kommunikation till stor del påverkas av aktuell yrkesposition. Nelson noterar vidare bl.a. att tjänstepersoner kan klara sig utan kunskaper i svenska så länge de behärskar engelska i tal och skrift, medan den industriarbetare som inte talar svenska riskerar att halka efter såväl yrkesmässigt som socialt.
|
|
