| 1. |
- Angot, H., et al.
(författare)
-
Chemical cycling and deposition of atmospheric mercury in polar regions: review of recent measurements and comparison with models
- 2016
-
Ingår i: Atmospheric Chemistry and Physics. - : Copernicus GmbH. - 1680-7316 .- 1680-7324. ; 16:16, s. 10735-10763
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mercury (Hg) is a worldwide contaminant that can cause adverse health effects to wildlife and humans. While atmospheric modeling traces the link from emissions to deposition of Hg onto environmental surfaces, large uncertainties arise from our incomplete understanding of atmospheric processes (oxidation pathways, deposition, and re-emission). Atmospheric Hg reactivity is exacerbated in high latitudes and there is still much to be learned from polar regions in terms of atmospheric processes. This paper provides a synthesis of the atmospheric Hg monitoring data available in recent years (2011-2015) in the Arctic and in Antarctica along with a comparison of these observations with numerical simulations using four cutting-edge global models. The cycle of atmospheric Hg in the Arctic and in Antarctica presents both similarities and differences. Coastal sites in the two regions are both influenced by springtime atmospheric Hg depletion events and by summertime snowpack re-emission and oceanic evasion of Hg. The cycle of atmospheric Hg differs between the two regions primarily because of their different geography. While Arctic sites are significantly influenced by northern hemispheric Hg emissions especially in winter, coastal Antarctic sites are significantly influenced by the reactivity observed on the East Antarctic ice sheet due to katabatic winds. Based on the comparison of multi-model simulations with observations, this paper discusses whether the processes that affect atmospheric Hg seasonality and inter-annual variability are appropriately represented in the models and identifies research gaps in our understanding of the atmospheric Hg cycling in high latitudes.
|
|
| 2. |
- Awad, Raed, et al.
(författare)
-
Sampling of PFAS in air
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Perfluoroalkyl and polyfluoroalkyl substances (PFASs) are a group of more than 4000 human-made substances that, due to their unique properties as being water-lipid repellent, and having high chemical and thermal stability, are widely used in consumer products and industrial applications. Examples of the wide range of uses for PFAS are in pesticides, food packaging material, nonstick cookware, furniture wax and fire-fighting foam in fabrics. PFASs are also used as production chemicals for fluorinated polymers in electroplating and they even occur in cosmetics.Scientific studies have shown that exposure to PFASs can lead to adverse health effects in humans. Exposure pathways for PFASs include drinking water contaminated with PFASs, food containing PFASs from packaging material, exposure through skin contact with products containing PFASs as well as through polluted air.
|
|
| 3. |
- Danielsson, Helena, et al.
(författare)
-
Metaller och kväve i mossa, 2020 : Nationell undersökning i bakgrundsmiljö
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikatorer är ett effektivt sätt att övervaka luftmiljön, både vad gäller metaller och kväve. Som en del av den nationella miljöövervakningen har Naturvårdsverket, vart femte år, sedan 1975 finansierat undersökningar av metallhalter i mossprover insamlade i bakgrundsmiljö i hela landet. Den långa mätserien är en styrka och visar på trender för belastningen av metaller över tid.Nedfallet av både metaller och kväve över Sverige uppvisar en tydlig gradient från söder till norr, med högst nedfall i sydväst som sedan avtar norröver, vilket återspeglar intransporten av utsläpp från kontinenten. På vissa platser bryts dock mönstret med förhöjda metallhalter som går att koppla till lokala och regionala utsläppskällor. Exempel på detta är förhöjda halter av koppar och krom utmed norrlandskusten samt förhöjda halter av järn i malmfälten i Norrbottens län. Även längre söderut i Sverige kan man se förhöjda halter, till exempel av kobolt i Mellansverige. De lägsta halterna av flertalet metaller finns i mossprover från fjälltrakterna och norra Sveriges inland.De svenska utsläppen av metaller från trafiken, från förbränningsanläggningar och från industrin har minskat kraftigt från det att mossundersökningarna startade i mitten av 70-talet. Under senare år har minskningen dock inte varit lika stor och mellan 2000 och 2020 var det endast halterna av bly och kadmium i mossa som har minskat statistiskt signifikant för Sverige som helhet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.
|
|
| 6. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m 2019
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 40 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget (2019) MKN för hälsa.
|
|
| 7. |
- Hagman, Johan, 1984, et al.
(författare)
-
Do biofuels require more water than do fossil fuels? Life cycle-based assessment of jatropha oil production in rural Mozambique
- 2013
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526. ; 53, s. 176-185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biofuels are advanced to replace fossil fuels in order to reduce emissions of greenhouse gases and other environmental impacts. Yet freshwater scarcity is another growing concern and increased production of biofuels may increase this problem. In order to assess whether biofuels truly have a higher water use than do fossil fuels, a life cycle assessment study of a low input jatropha plantation in northern Mozambique was conducted. In addition to different water use indicators, the fossil energy use and global warming potential were assessed for 1 MJ of jatropha oil. The analysis compares results for jatropha oil with fossil diesel, generally showing lower global warming potential and fossil energy use for jatropha oil. However, aspects related to land use may alter the global warming potential of jatropha oil. Regarding water use, the choice of the water use indicator strongly influences the results. Specifically the indication of (1) so-called green water flows, (2) formation of so-called blue water and (3) water scarcity show crucial influences on the comparison. Depending on these specific features, jatropha oil may have higher or lower water use than fossil diesel. A number of uncertainties, such as the jatropha oil yield, are also shown to have a considerable impact on the results.
|
|
| 8. |
- Jonsson, Sofi, et al.
(författare)
-
Distribution of total mercury and methylated mercury species in Central Arctic Ocean water and ice
- 2022
-
Ingår i: Marine Chemistry. - : Elsevier BV. - 0304-4203 .- 1872-7581. ; 242
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The central Arctic Ocean remains largely unexplored when it comes to the presence and cycling of mercury and its methylated forms including mono- and dimethylmercury (MMeHg and DMeHg, respectively). In this study, we quantified total Hg (HgT) and methylated Hg species in seawater, ice cores, snow, brine, and water from melt ponds collected during the SWEDARCTIC 2016 expedition to the Amerasian and Eurasian side of the Lomonosov Ridge. In the water column, concentrations of HgT, MMeHg and DMeHg ranged from 0.089 to 1.5 pM, <25 to 520 fM and from <1.6 to 160 fM, respectively. HgT was enriched in surface waters while MMeHg and DMeHg were low at the surface (i.e. in the polar mixed layer) and enriched at a water depth of around 200–400 m. A 1:2 ratio of DMeHg to MMeHg was observed in the water column suggesting a lower ratio in the central parts of the Arctic Ocean than what has previously been reported from other parts of the Arctic Ocean. At the ice stations, average HgT ranged from 0.97 ± 1.2 pM in the ice cores to 27 ± 17 pM in melt pond waters and average MeHgT (total MeHg) from 28 ± 15 fM in brine to 130 ± 18 fM in melt pond water. The HgT observed in melt ponds and brine was an order of magnitude greater than HgT observed in surface waters and HgT in the upper part of the ice-cores was ~4–8 times higher HgT in comparison to lower layers. Our study suggests that ice may act as a source of HgT to surface waters but not to be a likely source of the methylated Hg forms. Unlike elemental Hg, DMeHg did not enrich in surface waters covered by ice. Concentrations of DMeHg observed in the ice cores and other samples collected from the ice stations were low, suggesting ice to not act as a source of DMeHg to the atmosphere nor to surface waters.
|
|
| 9. |
- Klemetz, Viktor, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning : Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t. o. m. 2021
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL),Institutionen för Miljövetenskap vid Stockholms universitet (SU), Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Chalmers tekniska högskola och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) till och med 2021 samt regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2020. För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 45 år sedan, generellt skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö.Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av marknära ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa vid ett flertal mätstationer i södra Sverige.För såväl partiklar (i form av PM2,5) och bensen (i urban bakgrund) är risken låg att haltnivåer överstiger miljömålens preciseringar.
|
|
| 10. |
- Nerentorp, Michelle, 1986, et al.
(författare)
-
Antarctic winter mercury and ozone depletion events over sea ice
- 2016
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310 .- 1873-2844. ; 129, s. 125-132
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During atmospheric mercury and ozone depletion events in the springtime in polar regions gaseous elemental mercury and ozone undergo rapid declines. Mercury is quicldy transformed into oxidation products, which are subsequently removed by deposition. Here we show that such events also occur during Antarctic winter over sea ice areas, leading to additional deposition of mercury. Over four months in the Weddell Sea we measured gaseous elemental, oxidized, and particulate-bound mercury, as well as ozone in the troposphere and total and elemental mercury concentrations in snow, demonstrating a series of depletion and deposition events between July and September. The winter depletions in July were characterized by stronger correlations between mercury and ozone and larger formation of particulate-bound mercury in air compared to later spring events. It appears that light at large solar zenith angles is sufficient to initiate the photolytic formation of halogen radicals. We also propose a dark mechanism that could explain observed events in air masses coming from dark regions. Br-2 that could be the main actor in dark conditions was possibly formed in high concentrations in the marine boundary layer in the dark. These high concentrations may also have caused the formation of high concentrations of CHBr3 and CH2I2 in the top layers of the Antarctic sea ice observed during winter. These new findings show that the extent of depletion events is larger than previously believed and that winter depletions result in additional deposition of mercury that could be transferred to marine and terrestrial ecosystems.
|
|
