| 1. |
- Altmann, Peter, et al.
(författare)
-
Towards an explanation of resource cognition in strategic renewal : A multi-level process study of Höganäs 1571-2001
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Recent strategy research suggests that resource cognition is central in explaining a firm’s ability to survive during periods of environmental change. Resource cognition, which according to Danneels (2011:21) can be defined as the identification of resources and the understanding of their fungibility, shapes firm reorientation through its effect on managerial action. In this way, resource cognition is a crucial microfoundation of dynamic capabilities, because it mediates change of the resource-base of the firm (e.g. Helfat & Peteraf, 2014; Laamanen, & Wallin, 2009).Thus, firms with poor capabilities of resource cognition find it difficult to respond to changes in their environments. However, to survive, a firm alters between different reorientation processes while changing its resource-base (Agarwal & Helfat, 2009; Baden-Fuller & Volberda, 1997; Normann, 1971). Therefore, resource cognition may exist through different mechanisms (cf. Helfat & Peteraf, 2003; Laamanen & Wallin, 2009; Lavie, 2006). Yet, the nature and effect of such a multi-level mechanism remain unclear.How then does resource cognition unfold through different renewal processes? To answer this question we study Höganäs AB, a firm whose origins can be traced back to 1571. While the ancestry of this case provides a solid base to identify the beginning of reorientations, we concentrated our historical case analysis to detailed archival data, including board documents, letters, diaries, reports and logs, covering two hundred years of processes that depict resource cognition and renewal up to 2001.Preliminary results demonstrate that resource cognition was primarily shaped through external events, including customer input, product reviews, legislation, inspections and corresponding activities resulting in identification of new functional characteristics of existing resources. Regardless whether resources are physical (Schriber & Löwstedt, 2014), immaterial (Danneels, 2011), or complementary (Helfat, 1997), capabilities of resource cognition evolved enacted. By uncovering the theoretical mechanism behind enactment in different renewal processes, we aim at contributing to recent calls for multi-level research about dynamic capabilities (Felin et al. 2015; Salvato & Rerup, 2011).
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Axelson, Mattias, et al.
(författare)
-
Collective action problems in public sector innovation: A business model perspective
- 2017
-
Ingår i: Creativity and Innovation Management. - : Wiley. - 0963-1690 .- 1467-8691. ; 26:4, s. 370-378
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We explore how the literature on business models can explain the outcomes of innovation attempts in the public sector. Our findings suggest that governments can access a well-developed knowledge domain for a public sector area but have a weak ability to propagate its value for society. Drawing on the business model literature concerning interdependence and distributed agency, we illustrate how a collective action problem related to innovation may arise in the public sector. We illustrate this new category of public innovation challenge with the (failed) case of the Swedish civil contingencies system and subsequently discuss a new line of inquiry for future research.
|
|
| 4. |
- Axelson, Mattias, et al.
(författare)
-
Försvarets återkomst till Gotland - En modell för snabb förmågetillväxt
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter decennier av nedrustning och kostnadseffektiviseringar möter svenska försvarsmyndigheter en ny utmaning i att snabbt bygga nya försvarsförmågor mot en förändrad hotbild. Men de traditionella arbetssätten för planering och styrning inom och mellan myndigheter är inte utformade för detta. I denna rapport presenteras resultat från en fallstudie om försvarets återkomst till Gotland. Syftet med rapporten är att ge beslutsfattare kunskap om hur nya försvarsförmågor snabbt kan byggas upp efter ett politiskt beslut. Rapporten har gjorts på uppdrag av FMV. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod, där intervjuer har varit den främsta datakällan. Den snabba uppbyggnaden av en ny försvarsförmåga på Gotland möjliggjordes genom att samarbeten utvecklades mellan militära och civila organisationer som kompletterar varandra i skapandet av något värdefullt som de inte kan uträtta själva - ett så kallad värdesystem. Detta sker genom fem faser (politisk vision, sökande, koncept, prototyp, normalisering), en process som drivs framåt av tre kritiska resurser: -Nyckelpersoner med mandat att leda -Task force, en grupp som samverkar under en begränsad tid -Experter på lokala förhållanden Ingen av dessa resurser är enskilt viktigast, det är kombinationen av dem som skapar den dynamik som driver förmågetillväxten. Tiden mellan beslut och uppbyggd förmåga blev mindre än två år. Det är en ovanligt kort tid, eftersom försvarsmyndigheter traditionellt arbetar med långa planeringscykler. Rapporten visar att skickligheten i att skapa ett värdesystem är avgörande för möjligheten att snabbt öka försvarsförmågan. Eftersom mål och genomförande i detta fall inte kunde definieras i förväg, är en annan lärdom i rapporten hur viktigt det är att kunna tillämpa en processorienterad planeringsfilosofi, som möjliggör att dra nytta av erfarenheter i situationen. Det är en insikt som har generell relevans för alla beslutsfattare i de myndigheter som har att hantera nya samhällsutmaningar.
|
|
| 5. |
- Axelson, Mattias, et al.
(författare)
-
Innovationsmekanismer för samhällsskydd och beredskap
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- MSB arbetar på flera sätt med att höja förmågan i det svenska krisberedskapssystemet, bland annat finansierar myndigheten forskning som ytterst syftar till detta. En central del i forskningsstrategin är att resultaten nyttiggörs i t.ex. nya produkter, tjänster och processer.En brist idag är att forskningen i alltför liten utsträckning nyttiggörs i den typen av innovationer. Därför har MSB bedömt att någon form av stödjande mekanism behövs. MSB avser att under 2015 genomföra en utlysning syftande till att etablera en så kallad innovationsmekanism. FOI har haft i uppdrag att utreda hur en sådan mekanism kan utformas.FOIs utredning av den aktuella situationen visar på stora utmaningar. Den främsta är att området har karaktären av en fragmenterad marknad med oklar behovsbild, samt små investeringsmöjligheter som inte koordineras. Det är en situation där det efterfrågas en nationell samordning, men i vilken MSB idag inte har rollen eller uppgiften att driva innovation.En förutsättning för innovation är att det finns mottagare som är beredda att ta till sig det nya. I regel är det också en förutsättning att det finns en tydlig betalningsvilja och betalningsförmåga som möjliggör innovationen. En grundläggande frågeställning inför etablering av innovationsmekanismer är därför hur behov och efterfrågan ser ut, samt hur aktörer på någon form av marknad omhändertar och försörjer dessa.Innovationsmekanismen behöver bryta rådande dysfunktionalitet i marknaden genom att skapa efterfrågan av innovation, mot vilken företag och forskningsutförare kan bidra med lösningar. Annorlunda uttryckt, en sådan innovationsmekanism syftar till att etablera en marknad och en samordnad behovsbild som skapar drivkrafter för innovation.Analysen visar att innovationskonsortier kan fungera som mekanism med kapacitet att koordinera behovsägare och finansiärer till att definiera behov och investera i innovation inom området samhällsskydd och beredskap. Innovationskonsortier skulle fungera som mekanismer för att ge samsyn kring behov av innovation och samtidigt samordna nödvändig kunskap och aktörer för att åstadkomma investeringar i innovationer. Därmed skapas en efterfrågan av bland annat forskningsresultat och förutsättningar för nyttiggörande.Mot denna bakgrund föreslås att MSBs utlysning bör syfta till att stimulera etableringen av innovationskonsortier. För att innovationskonsortier ska fungera ställs betydande krav på koordinerande kompetens inom innovationskonsortierna men också på MSBs koordinerande kompetens som myndighet.
|
|
| 6. |
- Börjesson, Sofia, et al.
(författare)
-
Innovating Executive Management in Self-Managed Organizations : A Radical Swedish Experience
- 2024
-
Ingår i: European perspectives on innovation management. - Cham : Springer. - 9783031417955 - 9783031417986 - 9783031417962 ; , s. 67-91
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter explores how new logic replaces power that associates with executive work in a managerial hierarchy. Following a collaborative research tradition, we conducted a case study of a Swedish company, Qamcom Research Technology, a 20-year-old firm within the Qamcom Group, which has a record of continuous growth through innovation. Results suggest that executive management itself can be innovated to enhance creativity and innovativeness of the firm. We explore the company’s organizational model based on roles and self-organization, finding a novel logic that operates across four concepts—willingness to share power, a dynamic steering model, natural hierarchies, and true transparency. These concepts jointly extend innovation capability research and encourage rethinking the role that organizational democracy and hierarchy play in self-managed organizations to explain far-reaching self-management of executive work.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ginsberg, Ari, et al.
(författare)
-
Capability Assembly from Routines : Learning Mechanisms in Turbulent Contexts
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- How do changes in organizational routines lead to capability development that produce strategic renewal? To examine this question, we designed a longitudinal study with a critical case sampling. Our findings suggest that the higher order capability of knowing how to change routines in a way that enhances organizational learning plays a critical role, not only in facilitating changes in routines that are either the repositories of operational or dynamic capabilities, but also in mediating the influence of such changes on strategic renewal. We advance theory about capability learning mechanisms and their boundary conditions in turbulent contexts.
|
|
| 10. |
|
|
