| 1. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Riskhantering i en socken
- 2010
-
Ingår i: FRIVA - risk, sårbarhet och förmåga. Samverkan inom krishantering. - 9789163376917 ; , s. 79-92
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårt syfte med detta kapitel är att beskriva och analysera krisförberedande arbeten i en landsortsby från en lokal risk- och sårbarhetsgrupps perspektiv samt tydliggöra olika drivkrafter, förutsättningar och relationer med myndigheter och andra aktörer. Underlaget för kapitlet utgörs av en intervju med representanter för den lokala gruppen i en socken i Kronobergs län, en enskild intervju med en nyckelperson i gruppen samt en telefonintervju med ytterligare en nyckelperson i gruppen. De två första intervjuerna genomfördes i november 2008. Telefonintervjun, som kan ses som en återkoppling, genomfördes i januari 2010. Intervjuerna har kompletterats med skriftligt material från den lokala gruppen. Metoden för analys av intervjumaterialet är kvalitativ med stöd av teoribildningar från teknik- och samhällsvetenskaper. I vår analys av den lokala risk- och sårbarhetsgruppens arbete använder vi synsätt och begrepp från aktör-nätverksteorin (ANT) och den tyske sociologen Jürgen Habermas teori om livsvärlden och systemvärlden . ANT hjälper här till att belysa processer för nätverksmobilisering och hur människor och materialiteter kan forma stabila och varaktiga nätverk . ANT bidrar även till att öka förståelsen för drivkrafter och barriärer i den lokala risk- och sårbarhetsgruppens arbeten. Teorin om livsvärlden och systemvärlden hjälper till att öka insikten om medborgares och myndigheters världar och deras problem att förstå varandra och verka ihop. Habermas använder i sin teori begreppet livsvärlden som formar våra personliga identiteter, sociala relationer med vänner, familjer och andra. I den världen inryms också det som kallas kultur och upplevelser. I livsvärlden uppfattas verkligheten från den enskilda individens eller deltagarens synpunkt. Det som Habermas kallar för systemvärlden handlar om myndigheternas och ytterst statens byråkrati samt om marknaden. Marknaden använder pengar, och byråkratierna makt som medel för att styra människors beteenden. Livsvärlden och systemvärlden har olika organisationsformer, rationalitet och sätt att handla .
|
|
| 2. |
- Nieminen Kristofersson, Tuija, et al.
(författare)
-
Frontlinjebyråkratier i krissammanhang
- 2010
-
Ingår i: FRIVA - risk, sårbarhet och förmåga. Samverkan inom krishantering. - 9789163376917 ; , s. 93-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Krishantering och lärande
- 2010
-
Ingår i: FRIVA - risk, sårbarhet och förmåga. - 9789163376917 ; , s. 155-163
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ek, Richard, et al.
(författare)
-
Att laga revor i samhällsväven - om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Håller Sverige på att glida isär, fragmenteras eller är sprickorna i välfärden få och begränsade? Det är svårt att bortse från att de senaste 30 årens utveckling har inneburit stora förändringar i den välfärdsstat som utvecklades främst efter andra världskriget. I vissa avseenden har skyddsnäten blivit glesare. Utvecklingen har varit särskilt markant efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Samtidigt har stora delar av befolkningen fått en högre levnadsstandard och större valfrihet än tidigare. Att göra riskbedömningar ingår numera i de flesta familjers vardagsliv, om det så gäller val av bostad, boendeort, yrkesval, mat, skola, bank, lån, vårdcentral, försäkrings- eller elbolag för att bara nämna några av alla de valsituationer som uppstått. Värre är det för de grupper som har mer utsatta livssituationer och inte kan eller har begränsade möjligheter att välja. Dessa grupper finns både på landsbygden och i städerna. Strukturförändringar inom näringsliv, utvecklingen i omvärlden och förändringar i den traditionella välfärdsstaten leder till osäkerheter för många människor och deras livssituationer och framtidsutsikter. I många delar av Europa återvänder en politiskt aggressiv nationalism som utnyttjar den oro som växt fram i eurokrisens spår. Om sociala risker hittills främst handlat om social utsatthet för vissa individer, sociala grupper och bostadsområden kommer framtiden kanske att innebära en breddad riskbild med ökad ekonomisk, politisk och etnisk polarisering, men också ifrågasättande och angrepp på demokratiska institutioner. Att i förtid göra relevanta bedömningar av sociala risker kan utifrån ett sådant perspektiv vara en god försäkring för att så tidigt som möjligt vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla den demokrati och de starka tillitsformer som kännetecknat ett land som Sverige. Sociala risker i urbana områden blir allt mer uppmärksammade. Detta projekt har analyserat sociala risker och bakomliggande orsaker, utvecklat metoder för risk- och sårbarhetsanalys samt gett förslag på förebyggande åtgärder för att hantera sociala risker.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Guldåker, Nicklas, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Att laga revor i samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. - 9789187997006 ; 18, s. 8-9
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning av forskningsprojektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser”. Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av 2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så. Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker.Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor:• Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser identifieras och analyseras?• Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete?• Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt oönskade händelser än andra och i så fall varför?• Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag, forskning och andra aktörer?
|
|
