| 1. |
|
|
| 2. |
- Adelsvärd, Viveka, 1942-, et al.
(författare)
-
Who is Cindy? Aspects of identity work in a teacher-parent-pupil talk at a special school
- 2000
-
Ingår i: Text - an interdisciplinary journal for the study of discourse. - 0165-4888. ; 20:4, s. 545-568
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article presents a case study of one teacher-parent-pupil (TPP) conference. Cindy, the pupil, has Down syndrome. A study of how people with verbal communication problems manage discursive practices that largely rely on the ability to verbally negotiate identity is clearly motivated, both from a theoretical and a more practice-oriented perspective. We found that Cindy's identity is described and talked about in terms of predefined aspects, codified in a written agenda. All participants oriented themselves towards some sort of cultural model of the ideal identity that does not have to be discursively justified. Cindy's identity is not only talked about, but also demonstrated and enacted in interaction. Her self-presentation is mediated by her mother, and this mediation is linked to the sequential organization of the turn-taking system and the way the participation framework becomes organized. Cindy's talked-about and demonstrated identity work does not only concern her as an individual. It is also a relationship presentation. The identity of Cindy as a pupil and a daughter implies a certain identity for a teacher and a mother. To help one's daughter present her identity in a favorable way is to simultaneously display the identity of a good mother. ⌐ Walter de Gruyter.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- af Geijerstam, Åsa, 1972-, et al.
(författare)
-
Att skriva faktatext i fyran
- 2017
-
Ingår i: Undersöka och utveckla undervisning.. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144114170 ; , s. 67-84
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Almqvist, Lena, et al.
(författare)
-
Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? En syntes av meta-analyser. : Delrapport från SKOLFORSK-projektet: Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering .
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SAMMANFATTNINGDenna rapport är en syntes av forskning som presenterats i s.k. meta-analyser. Meta-analyser är studier där mananvänt särskilda statistiska metoder för att beräkna s.k. effektstorlekar utifrån interventionsstudier. Medeffektstorlekarna sammanfattas främst forskningsresultat från experimentella studier som fokuserar liknandeforskningsfrågor. Syftet med vår syntes var att sammanställa forskning om vilka stödinsatser (i föreligganderapport synonymt med intervention) som främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter. Merspecifikt har vi studerat vilka arbetssätt/pedagogiska undervisningsmetoder som leder till uppfyllelse avkunskapsmål för denna elevgrupp. Dessa arbetssätt definierar vi som generella pedagogiska stödinsatserrespektive ämnesspecifika pedagogiska stödinsatser inom områdena läsning och skrivning samt matematik.Vi har systematiskt sammanställt och analyserat 38 meta-analyser för 5 olika arbetssätt (1) kamratlärande,(2) samarbetslärande, (3) explicit undervisning, (4) metakognitiva strategier samt (5) individuellt lärande.Dessa fem arbetssätt är representanter för generella pedagogiska stödinsatser. Vidare har vi sammanställt ochanalyserat forskning inom två innehållsområden, (1) läs- och skriv samt (2) matematik. Inom dessa tvåinnehållsområden förekommer arbetssätt i form av generella pedagogiska stödinsatser såväl somämnesspecifika pedagogiska stödinsatser.Tre av de fem undersökta arbetssätten, i form av generella pedagogiska stödinsatser, visar på goda effekternär det gäller uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter. Dessa tre arbetssätt är kamratlärande, explicitundervisning och träning i metakognitiva strategier.Forskningsstödet för individuellt lärande är svagare, både för att det ännu saknas tillräckligt myckettillförlitlig forskning och för att den forskning som finns inte kan rapportera mer än måttliga effekter. Det finnsännu relativt lite forskning som fokuserar samma forskningsfråga, t ex tillämpning av individuellt lärande fören specifik grupp elever med svårigheter inom ett särskilt innehållsområde. Detta leder till att forskningen inteheller i särskilt stor utsträckning har sammanfattats i form av meta-analyser om individuellt lärande. När detgäller samarbetslärande finns goda effekter för elever i allmänhet, men trots att samarbetslärande är ett av demest undersökta arbetssätten av de vi tar upp i syntesen saknas entydiga resultat av vilken effekt detta arbetssätthar för uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter. Det finns få studier som har fokuserat särskilt påelever i svårigheter och den forskning som finns bygger på relativt små urval och har en hel del bristeravseende tillförlitlighet. Vi vill alltså inte påstå att individuell undervisning och samarbetslärande inte skullekunna vara effektiva arbetssätt för att stödja elever i svårigheter. Särskilt när det gäller samarbetslärande visarenskilda resultat att detta arbetssätt har potential att vara en framgångsrik metod. I dagsläget saknar vi docktillräcklig evidens för att dessa metoder har förutsättningar att främja skolprestation för elever i svårigheter påett bättre sätt än vad som sker inom ramen för ordinarie skolverksamhet.Inom området läs- och skrivsvårigheter finns många meta-analyser som visar på goda effekter. Särskiltverkar kamratlärande vara en effektiv metod för att främja läsförmåga hos elever i svårigheter. Detta gällersärskilt för äldre elever som får undervisa yngre elever eller för elever som blir undervisade av en elev i sammaålder. Även metakognitiva strategier visade god effekt för att främja läsförmåga för elever i svårigheter, särskiltom interventionen utfördes i mindre elevgrupper. Viss forskning stödjer att en kombination av strategisk ochexplicit undervisning ger högre effekt än när dessa arbetssätt används var för sig. Överhuvudtaget verkarstödinsatser inom läs- och skrivområdet vara mest effektiva för elever i svårigheter. Den typ av interventionsom visade högst effekt, också på lite längre sikt, för att främja elevers läsförståelse bestod av en kombinationav träning i läsförståelse, fonetik och fonemisk medvetenhet. Framförallt verkar eleverna prestera bättre istavning efter intervention, oavsett om interventionen fokuserat på läsförståelse eller fonemisk medvetenhet.Forskningen om stödinsatser när elever har svårigheter i matematik är mindre tillförlitlig. I flera av metaanalysernahar man sammanfattat forskning om en mångfald av arbetssätt och strategier för implementering avdessa stödinsatser, vilket gör det svårt att dra slutsatser om när en viss stödinsats verkligen har effekt. Även härverkar dock kamratlärande som arbetssätt ha en god effekt för elever i svårigheter och då särskilt när yngreelever undervisas av äldre, samt när interventionen utförs i elevernas ordinarie klassrumssituation. Ävenmetoder där man kombinerar explicit och kontextualiserad undervisning (återkoppling på prestation viadatorprogram med efterföljande rekommendationer på övningar) verkar fungera bra för att främja matematisk
|
|
| 6. |
- Aronsson, Karin, et al.
(författare)
-
On memory and the collaborative construction and deconstruction of custody case arguments
- 1990
-
Ingår i: Human Communication Research. - : Oxford University Press (OUP). - 0360-3989 .- 1468-2958. ; 17:2, s. 289-314
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In a simulation of lay judges’ deliberations, it is shown how the participants selectively misconstrued courtroom evidence, depending on their overall story frameworks. All participants had received a common set of background information (drawn from an authentic custody case). In addition, one person in each group had, unknowingly, received some unique pieces of information. The “lay judges” produced several spontaneous misrepresentations of the background material. Moreover, they would often accept and retell false “facts” (introduced by a participant with different background information), unless these “facts” were integrated into opposing account frameworks. Hence it is shown how misrepresentations are often coconstituted.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Aronsson, Karin, 1946-, et al.
(författare)
-
Storytelling as collaborative reasoning. Co-narratives in incest case accounts.
- 1992
-
Ingår i: Explaining one's self to others. Reason-giving in a social context. - Hillsdale, N.J. : Erlbaum Associates. - 0805807993 ; , s. 245-260
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Researchers in that aspect of social psychology [studying communicated explanations], ordinarily referred to as attribution theory, have, historically, studied the process of explanation strictly as an intrapsychic phenomenon. . . . Similarly, researchers who have devoted themselves to the study of "accounts," a tradition found largely within the confines of sociology, organizational behavior, and communication studies, have, for the most part, examined only the discourse manifestations of explanation, without a concomitant interest in the fundamental processes of event comprehension. This volume is devoted to bridging the gap between the two traditions. The chapters in the first section, "The Nature of Social Explanation," examine general issues of social explanation, in particular, the cognitive processes and knowledge involved in the construction of accounts. In fact, several of the chapters present general models of the cognitive processes underlying account-giving. Many of these chapters also deal with general aspects of the social context that affect the kind of explanation people offer. However, they do not focus on the impact of concrete social contexts or on specific kinds of accounts (despite the use of concrete examples to illustrate their general concerns). In contrast, chapters in the second section of the book deal more concretely with accounts. They examine the role of accounts in specific kinds of settings, such as organizations, or the courts; or they deal with specific kinds of accounts, such as accounts of racism or accounts of relationship breakdowns.
|
|
| 10. |
|
|
