| 1. |
|
|
| 2. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 5. |
- Berghammer, Malin, et al.
(författare)
-
The impact of anxiety in relation to COVID-19 on the life-situation of young people in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Quality of Life Research. - : SPRINGER. - 0962-9343 .- 1573-2649. ; 30:SUPPL 1, s. S4-S4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aims: In general, COVID-19 symptoms are milder in children than inadults, but the experience of the pandemic could increase anxiety andsignificantly affect the life situation of children and adolescents. Itcould also lead to a long-term negative effect on their health. To studyhow the corona pandemic affected the life situation of children andadolescents in Sweden. Methods: A self-reported online survey wasperformed July–November 2020. Cross-sectional data were collectedusing non-probability and convenience sampling methods. The sample consisted of children 6–14 years and their guardians, and adolescents 15–19 years. The questionnaire covered items regarding the life situation including demographics, school situation, social isolation, and an open-ended question to provide a subjective expression of the living situation. A standardized measurement of anxiety was collected using the Children’s Anxiety Questionnaire (CAQ) (scores range 4–12) and the Numeric Rating Scale (NRS)(scores range 0–10). Data were analyzed by descriptive statistics andwith qualitative manifest content analysis. Results: In total, 1487 participants, 768 children with guardians and 719 adolescents participated. Most of the participants, 754 children (97.2%) and 634 adolescents (89.2%) attended school where a mixture of physical attendance and distance learning was reported by 79 children (10.2%)and 261 adolescents (36.7%). Two children (0.3%) and 298 adolescents (41.9%) reported only having distance learning. A larger proportion of children (n = 339, 43.9%) and adolescents (n = 420,59.2%) reported abstaining from leisure activities, while a minority ofchildren (n = 103, 13%) and adolescent (n = 135, 19%) reportedexperiencing a feeling of ‘social isolation’. These experiences ofchanges in daily routine were prominent in the qualitative result. Social restrictions and loss of contact with older relatives led to fear and anxiety. However, for young children, their lives continued torevolve around the everyday things in life rather than the coronapandemic, for the adolescents; however, their life situation was negatively affected by isolation from peer groups and the loss ofschool routine. Conclusion: The experiences by children due toCOVID-19 in Sweden highlight the importance that children continue living their lives as unchanged as possible and that particularly adolescents need receiving greater support with the maintenance of an educational routine.
|
|
| 6. |
- Ferrari, Raffaele, et al.
(författare)
-
Frontotemporal dementia and its subtypes: a genome-wide association study.
- 2014
-
Ingår i: Lancet Neurology. - 1474-4465. ; 13:7, s. 686-699
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Frontotemporal dementia (FTD) is a complex disorder characterised by a broad range of clinical manifestations, differential pathological signatures, and genetic variability. Mutations in three genes-MAPT, GRN, and C9orf72-have been associated with FTD. We sought to identify novel genetic risk loci associated with the disorder.
|
|
| 7. |
- Jung, Christian, et al.
(författare)
-
A comparison of very old patients admitted to intensive care unit after acute versus elective surgery or intervention
- 2019
-
Ingår i: Journal of critical care. - : W B SAUNDERS CO-ELSEVIER INC. - 0883-9441 .- 1557-8615. ; 52, s. 141-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: We aimed to evaluate differences in outcome between patients admitted to intensive care unit (ICU) after elective versus acute surgery in a multinational cohort of very old patients (80 years; VIP). Predictors of mortality, with special emphasis on frailty, were assessed.Methods: In total, 5063 VIPs were induded in this analysis, 922 were admitted after elective surgery or intervention, 4141 acutely, with 402 after acute surgery. Differences were calculated using Mann-Whitney-U test and Wilcoxon test. Univariate and multivariable logistic regression were used to assess associations with mortality.Results: Compared patients admitted after acute surgery, patients admitted after elective surgery suffered less often from frailty as defined as CFS (28% vs 46%; p < 0.001), evidenced lower SOFA scores (4 +/- 5 vs 7 +/- 7; p < 0.001). Presence of frailty (CFS >4) was associated with significantly increased mortality both in elective surgery patients (7% vs 12%; p = 0.01), in acute surgery (7% vs 12%; p = 0.02).Conclusions: VIPs admitted to ICU after elective surgery evidenced favorable outcome over patients after acute surgery even after correction for relevant confounders. Frailty might be used to guide clinicians in risk stratification in both patients admitted after elective and acute surgery.
|
|
| 8. |
- Kirvalidze, Mariam, et al.
(författare)
-
Effectiveness of integrated person-centered interventions for older people's care : Review of Swedish experiences and experts' perspective
- 2024
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : John Wiley & Sons. - 0954-6820 .- 1365-2796.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Older adults have multiple medical and social care needs, requiring a shift toward an integrated person-centered model of care. Our objective was to describe and summarize Swedish experiences of integrated person-centered care by reviewing studies published between 2000 and 2023, and to identify the main challenges and scientific gaps through expert discussions. Seventy-three publications were identified by searching MEDLINE and contacting experts. Interventions were categorized using two World Health Organization frameworks: (1) Integrated Care for Older People (ICOPE), and (2) Integrated People-Centered Health Services (IPCHS). The included 73 publications were derived from 31 unique and heterogeneous interventions pertaining mainly to the micro- and meso-levels. Among publications measuring mortality, 15% were effective. Subjective health outcomes showed improvement in 24% of publications, morbidity outcomes in 42%, disability outcomes in 48%, and service utilization outcomes in 58%. Workshop discussions in Stockholm (Sweden), March 2023, were recorded, transcribed, and summarized. Experts emphasized: (1) lack of rigorous evaluation methods, (2) need for participatory designs, (3) scarcity of macro-level interventions, and (4) importance of transitioning from person- to people-centered integrated care. These challenges could explain the unexpected weak beneficial effects of the interventions on health outcomes, whereas service utilization outcomes were more positively impacted. Finally, we derived a list of recommendations, including the need to engage care organizations in interventions from their inception and to leverage researchers' scientific expertise. Although this review provides a comprehensive snapshot of interventions in the context of Sweden, the findings offer transferable perspectives on the real-world challenges encountered in this field. image
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lundgren, Pia, 1967, et al.
(författare)
-
National cohort of infants born before 24 gestational weeks showed increased survival rates but no improvement in neonatal morbidity
- 2022
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 111:8, s. 1515-1525
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim To describe survival and neonatal morbidities in infants born before 24 weeks of gestation during a 12-year period. Methods Data were retrieved from national registries and validated in medical files of infants born before 24 weeks of gestation 2007-2018 in Sweden. Temporal changes were evaluated. Results In 2007-2018, 282 live births were recorded at 22 weeks and 460 at 23 weeks of gestation. Survival to discharge from hospital of infants born alive at 22 and 23 weeks increased from 20% to 38% (p = 0.006) and from 45% to 67% (p < 0.001) respectively. Caesarean section increased from 12% to 22% (p = 0.038) for infants born at 22 weeks. Neonatal morbidity rates in infants alive at 40 weeks of postmenstrual age (n = 399) were unchanged except for an increase in necrotising enterocolitis from 0 to 33% (p = 0.017) in infants born at 22 weeks of gestation. Bronchopulmonary dysplasia was more common in boys than girls, 90% versus 82% (p = 0.044). The number of infants surviving to 40 weeks doubled over time. Conclusion Increased survival of infants born before 24 weeks of gestation resulted in increasing numbers of very immature infants with severe neonatal morbidities likely to have a negative impact on long-term outcome.
|
|
