| 1. |
- Blenckner, Thorsten, et al.
(författare)
-
The Baltic Health Index (BHI): Assessing the social-ecological status of the Baltic Sea
- 2021
-
Ingår i: People and Nature. - : Wiley. - 2575-8314. ; 3:2, s. 359-375
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Improving the health of coastal and open sea marine ecosystems represents a substantial challenge for sustainable marine resource management, since it requires balancing human benefits and impacts on the ocean. This challenge is often exacerbated by incomplete knowledge and lack of tools that measure ocean and coastal ecosystem health in a way that allows consistent monitoring of progress towards predefined management targets. The lack of such tools often limits capabilities to enact and enforce effective governance. We introduce the Baltic Health Index (BHI) as a transparent, collaborative and repeatable assessment tool. The Index complements existing, more ecological-oriented, approaches by including a human dimension on the status of the Baltic Sea, an ecosystem impacted by multiple anthropogenic pressures and governed by a multitude of comprehensive national and international policies. Using a large amount of social-ecological data available, we assessed the health of the Baltic Sea for nine goals that represent the status towards set targets, for example, clean waters, biodiversity, food provision, natural products extraction and tourism. Our results indicate that the overall health of the Baltic Sea is suboptimal (a score of 76 out of 100), and a substantial effort is required to reach the management objectives and associated targets. Subregionally, the lowest BHI scores were measured for carbon storage, contaminants and lasting special places (i.e. marine protected areas), albeit with large spatial variation. Overall, the likely future status of all goals in the BHI averaged for the entire Baltic Sea is better than the present status, indicating a positive trend towards a healthier Baltic Sea. However, in some Baltic Sea basins, the trend for specific goals was decreasing, highlighting locations and issues that should be the focus of management priorities. The BHI outcomes can be used to identify both pan-Baltic and subregional scale management priorities and to illustrate the interconnectedness between goals linked by cumulative pressures. Hence, the information provided by the BHI tool and its further development will contribute towards the fulfilment of the UN Agenda 2030 and its Sustainability Development Goals. A free Plain Language Summary can be found within the Supporting Information of this article. A free Plain Language Summary can be found within the Supporting Information of this article.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Garcia, Maria Mancilla, et al.
(författare)
-
The unique role of municipalities in integrated watershed governance arrangements : a new research frontier
- 2019
-
Ingår i: Ecology and Society. - 1708-3087. ; 24:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Local governments, or municipalities, play a key role in water governance around the world owing to the many administrative competencies they hold, ranging from water service delivery to urban planning. However, the ability of municipalities to carry out their competencies effectively depends in large part on the characteristics of the institutional arrangements in which they are embedded. In particular, the relationship between municipalities and watershed governance institutions has received little attention in the literature on polycentric and multilevel governance. Drawing on insights from diverse cases around the world, we argue that empirical research must pay closer attention to the links, or lack thereof, between municipalities and watershed governance institutions to improve the sustainability of water governance outcomes in practice. We identify a set of critical issues affecting municipalities' engagement in governance at the watershed scale that broadly apply across different contexts, and which we argue deserve more attention in future research: (1) disconnect and ambiguities of authority across hierarchical levels; (2) internal and external challenges to municipalities engaging in effective collaborations; (3) barriers to expanding the scope of traditional municipal affairs; and (4) misalignment of biophysical, institutional, and political timescales.
|
|
| 5. |
- Halila, Leena, et al.
(författare)
-
Administrativa sanktionsavgifter : En nordisk komparativ studie
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Administrativa avgiftspåföljder av straffkaraktär har under de senaste åren stått föremål för ett växande intresse och debatt i de nordiska länderna. Förevarande forskning kartlägger rättsläget gällande sanktionsavgifter i Finland samt Sverige, Norge och Danmark. I forskningen undersöks hur garantier för god förvaltning och rättvis rättegång kan säkerställas i förfaranden som gäller påförande av sanktionsavgift, samt överklagandet av dessa ärenden. I studien jämförs och analyseras dessa europarättsliga krav med de nationellrättsliga, nordiska undersökningar som utförts. Dessutom diskuteras principiella utgångspunkter som ska beaktas vid reglering av sanktionsavgifter. Forskningen har utförts av professor Leena Halila och doktorand Veronica Lankinen vid Juridiska fakulteten, Helsingfors universitet, samt universitetslektor Annika K. Nilsson, vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
|
|
| 6. |
- K. Nilsson, Annika, Universitetslektor, 1971-
(författare)
-
Förvaltningslagen och sanktionsförfarande
- 2018
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :3, s. 531-553
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- K. Nilsson, Annika, Universitetslektor, 1971-
(författare)
-
Hänsynsreglerna i tillsynen : Analys av hur myndigheter tillämpar och motiverar beslut gällande nyetablering av miljöfarliga verksamheter utifrån hänsynsreglerna i MB 2 kap.
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2017 utformade Naturvårdsverket detta forskningsprojekt med den övergripande frågeställningen: I vilken utsträckning bedömer och motiverar tillsynsmyndigheten sina beslut utifrån hänsynsreglerna i miljöbalken? Undersökningen avgränsades till analys av ärenden om anmälning av s.k. C-verksamheter.Syftet med analysen var att öka kunskaperna om hur operativa tillsynsmyndigheter tillämpar och motiverar sina beslut utifrån hänsynsreglerna, med målet att kunna använda resultaten bl. a. som underlag för att utveckla Naturvårdsverkets tillsynsvägledning.Undersökningen visar att tillsynsmyndigheterna ser hänsynsreglerna som centrala i deras verksamhet. Ofta men inte alltid hänvisas också till hänsynsreglerna i anmälningsärenden. I praktiken anses dock inte alltid hänsynsreglerna ändamålsenliga när tillsynsmyndigheten i sin kommunikation med verksamhetsutövarna behöver uttrycka sig konkret och tydligt. Den vägledning som efterfrågas är vägledning genom exempel på när och hur hänsynsreglerna kan tillämpas, samt gällande skälighetsavvägningar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Warnling Conradson, Wiweka, et al.
(författare)
-
Sanktionsavgifter : Särskilt i näringsverksamhet
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet ”effektivitet” löper som en röd tråd genom sanktionsavgifternas historia – från skattetillägg i början av 1970-talet, över de sanktionsavgifterna som tillkom efter finanskrisen på 2000-talet och till den allt intensivare utvecklingen av nya sanktionsavgifter med en EU-rättslig grund. Idag råder konsensus om att vi har att göra med ekonomiska sanktioner som får ersätta eller komplettera straff. Vi har nu drygt 80 sanktionsavgifter – och nya förslag tillkommer – spridda över ett brett juridiskt fält:- skatter och tullardataskydd- dataskydd och informationssäkerhet- miljö, plan och byggande- konkurrens och marknadsföring- arbetsmarknad och arbetsmiljö- transport och trafik- finans-, energi- och spelmarknad produktsäkerhet m.fl. Sanktionsavgifter kan utgå med mycket höga belopp – ibland många miljoner kronor – och påförs både juridiska och fysiska personer, oftast utan hänsyn till uppsåt eller skuld. De beslutas som regel i förenklade former av någon tillsyns- myndighet, dvs. utan gängse straffprocessuella garantier. Fast här har europa- rätten utvecklats till att bli en hämmande faktor vad avser rättssäkerhet, t.ex. i form av krav på en ”rättvis rättegång” eller förbud mot dubbelbestraffning. Trots att sanktionsavgifterna har funnits i vår rättsordning i snart 50 år så återstår en hel del frågetecken kring hanteringen av dem: Vad krävs normgivningsmässigt sett? Vad gäller ifråga om retroaktivitet och legalitet? Hur komplicerad kan en reglering tillåtas bli innan rimliga krav på förutsebarhet anses vara förbisedda?
|
|
| 10. |
- Wikström, Sofia A., et al.
(författare)
-
Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter från svensk havs- och vattenförvaltning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar resultaten från forskningsprojektet ”Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter och nästa steg”. Projektet har undersökt erfarenheter av det praktiska införandet av ekosystembaserad havs-, vattenoch fiskförvaltning i Sverige, utifrån publicerad litteratur och intervjuer med nyckelpersoner i Sverige, Tyskland, Norge och USA. Sammanställningen visar att Sverige tagit flera steg mot en mer ekosystembaserad förvaltning, men pekar också på svårigheter. En viktig erfarenhet är att ekosystembaserad förvaltning ställer höga krav på samverkan och kommunikation mellan aktörer och att en stabil och tillräcklig finansiering är en viktig förutsättning. Det finns behov av en tydligare styrning och uppföljning från centrala myndigheter, en mer långsiktig finansiering och tydligare processer för kunskapsutbyte mellan olika aktörer. Det finns även ett behov av att kartlägga bristande överensstämmelse mellan olika sektorslagstiftningar och olika samhällsmål och att diskutera målkonflikter på nationell nivå. Implementeringen av åtgärdsprogram och planer behöver stärkas genom att berörda aktörer ges ett tydligt ansvar för att förvaltningsmål uppfylls och för en ambitiös uppföljning av framsteg mot målen. Det vore också önskvärt att vidareutveckla indikatorer för ekosystembaserad förvaltning som kvantitativt mäter framstegen mot dess principer.
|
|
