| 1. |
- Brunkwall, Louise, et al.
(författare)
-
The Malmö Offspring Study (MOS) : design, methods and first results.
- 2021
-
Ingår i: European Journal of Epidemiology. - : Springer Nature. - 0393-2990 .- 1573-7284. ; 36, s. 103-116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As cardio metabolic disease manifestations tend to cluster in families there is a need to better understand the underlying mechanisms in order to further develop preventive strategies. In fact, genetic markers used in genetic risk scores, important as they are, will not be able alone to explain these family clusters. Therefore, the search goes on for the so called missing heritability to better explain these associations. Shared lifestyle and social conditions in families, but also early life influences may be of importance. Gene-environmental interactions should be explored. In recent years interest has grown for the role of diet-microbiota associations, as microbiota patterns may be shared by family members. In the Malmö Offspring Study that started in 2013, we have so far been able to examine about 4700 subjects (18-71 years) representing children and grandchildren of index subjects from the first generation, examined in the Malmö Diet Cancer Study during 1991 to 1996. This will provide rich data and opportunities to analyse family traits of chronic disease across three generations. We will provide extensive genotyping and phenotyping including cardiovascular and respiratory function, as well as markers of glucose metabolism. In addition, also cognitive function will be assessed. A 4-day online dietary recall will be conducted and gut as well as oral microbiota analysed. The ambition is to provide one of the first large-scale European family studies with individual data across three generations, which could deepen our knowledge about the role of family traits for chronic disease and its underlying mechanisms.
|
|
| 2. |
- Ekström, Ulf, et al.
(författare)
-
An individual with a healthy phenotype in spite of a pathogenic LDL receptor mutation (C240F)
- 1999
-
Ingår i: Clinical Genetics. - : Wiley. - 0009-9163. ; 55:5, s. 332-339
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Familial hypercholesterolemia (FH) is caused by a defect in the function of the low density lipoprotein (LDL) receptor and inherited in an autosomal, codominant way. In this study we present a 13-year-old girl, compound heterozygote for the LDL receptor mutations C240F and Y167X. Fibroblasts from the patient showed very low cholesterol esterification rate, LDL uptake, and degradation compared to normal fibroblasts (< 2%, 8%, and < 2%, respectively). The C240F mutant was expressed in LDL receptor deficient CHOMldlA7 cells. Analysis of cell extracts by immunoblotting demonstrated delayed processing of the mutated LDL receptor, which was accumulated as a precursor protein of normal size. A high molecular weight form of the receptor was also detectable in these cells, which probably reflects cross-linking through the unpaired cysteine residue in the binding domain. Cells expressing the C240F mutant protein were unable to mediate uptake and degradation of LDL. The two siblings of the index case also carried the C240F mutation, but surprisingly one of them (a 17-year-old brother) showed no signs of hypercholesterolemia. This observation is consistent with the view that there may be cholesterol lowering mechanisms that can be activated, perhaps by mutations in known or hitherto unknown genes.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nilsson-Ekdahl, Kristina, et al.
(författare)
-
Impairments in complement receptor-and Fc receptor-mediated functions in vivo in patients with psoriasis
- 1995
-
Ingår i: Archives of Dermatological Research. - 0340-3696 .- 1432-069X. ; 287:3-4, s. 225-230
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The function of the fixed macrophage system in 18 psoriasis patients was evaluated by measuring the elimination rate of injected autologous erythrocytes coated with iC3b or IgG. The mean half-life of iC3b-coated erythrocytes was significantly prolonged in patients with psoriasis compared with healthy controls (4.7 +/- 0.8 vs 2.7 +/- 0.2 min, P = 0.01). There was also a decrease in the total number of cells eliminated from the circulation (2.5 +/- 0.2 x 10(8) vs 3.3 +/- 0.2 x 10(8), P = 0.01). There was an even more pronounced increase in the half-life of IgG-coated erythrocytes (85 +/- 18 vs 20 +/- 5 min, P < 0.001), with normal values in only 5 of 15 patients, and 4 of these 5 patients were receiving systemic treatment. The slow elimination was interpreted as being caused by primary or secondary defects in receptor function rather than by blocking of the receptors by immune complexes, since patients with psoriasis show normal levels of circulating immune complexes. Further studies are needed to elucidate the nature of these defects.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Alenius, Gerd-Marie, et al.
(författare)
-
Analysis of 6 genetic loci for disease susceptibility in psoriatic arthritis.
- 2004
-
Ingår i: The Journal of rheumatology. - 0315-162X .- 1499-2752. ; 31:11, s. 2230-5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To analyze the association of several autoimmune disease susceptibility loci in a population of patients with psoriasis and defined joint disease from northern Sweden. METHOD: One hundred twenty patients with psoriasis and defined joint disease were examined clinically, radiologically, and with laboratory-based analyses. Disease classification was based on peripheral and/or axial engagement. The tumor necrosis factor (TNF) locus, 1q21 (PSORS4), 3q21 (PSORS5), 8q24, 16q21, and the CTLA4 gene were analyzed using a total of 38 microsatellite markers and 2 single nucleotide polymorphisms (SNP). Ninety-four controls with the same ethnic background as the patients were randomly selected from the same region of Sweden. RESULTS: An association was found with one of the markers in the TNFB locus within the HLA region (p = 0.012, pc = 0.024). Three markers at the PSORS4 locus on chromosome 1q21 and 2 markers at the 8q24 locus showed nominal p values of < 0.05. After applying the Bonferroni correction for multiple analyses these markers did not reach significance. No other marker showed significant association. In a subgroup of the patients, possible linkage disequilibrium between the TNFB123 and HLA-B antigens, B17, B27, B37, B44, and B62 was analyzed. A significant linkage (p = 0.0001) was found. CONCLUSION: We identified an association between psoriatic arthritis and one of the microsatellite markers within the TNFB locus at the HLA region on chromosome 6. Linkage disequilibrium between TNFB123 and certain HLA-B antigens was found.
|
|
