| 1. |
- Sandberg, Dick, 1967-, et al.
(författare)
-
Utvändiga träfasader : Inverkan av materialval, konstruktion och ytbehandling på beständigheten hos fasader av gran och tall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den utvändiga fasaden ska ge byggnaden ett uttryck genom utformning och kulör. Fasaden ska också skydda de isolerande skikten i väggen från yttre påverkan. Dessa funktioner kan uppfyllas av i stort sett alla material. Om trä ska trä vara konkurrenskraftigt måste trämaterialet, fasadkonstruktionen och ytbehandlingssystemet väljas och samverka på ett sådant sätt att fasaden får en lång livslängd med litet och lågt underhåll. Därigenom blir träfasaden ekonomiskt och estetiskt attraktiv för brukaren i vid mening.Denna studie belyser kunskapsfronten för utomhusanvändning av träslagen tall (Pinus sylvestris L.) och gran (Picea abies L. Karst.) ovan mark. Specifikt studeras användning i fasader utifrån aspekterna materialval, fasadkonstruktion, ytbehandling samt återvinning.Marknaden efterfrågar träfasadsystem. De behov som marknadens aktörer, dvs. byggherrar, fastighetsförvaltare, arkitekter, konstruktörer, stomleverantörer, entreprenörer och representanter för småhusindustrin, framhäver kan sammanfattas i följande punkter:Behov av specificerad livslängd och givna tidsintervall för underhåll av träfasader. (Ska vara i nivå med konkurrerande material)Det är önskvärt att leverantören av ett fasadsystem ikläder sig ett långsiktigt ansvar för underhåll.Flexibilitet, leverantören ska kunna byta ut eller renovera fasaden vid behov.Byggkrav, träfasadmaterial måste kunna samverka med andra, speciellt brandklassade, material.Fasadsystem skall vara utseendemässigt attraktivt.Den primära marknaden för nya fasadsystem bör vara flerbostadshus, men inte nödvändigtvis flerbostadshus av trä. Fokus ska ligga på fasadsystemets flexibilitet i arkitektoniskt uttryck och i relation till andra material och system. Nybyggnation är viktigt, men miljonprogrammet, renovering och tillbyggnad (ROT) samt energieffektivisering är också viktiga områden.Den svenska marknaden är liten (idag ca. 70 000 m3 trä för fasader), men bör inledningsvis ändå prioriteras och därefter de nordiska länderna, samt Schweiz, Österrike och Tyskland.I litteraturen beskrivs mer eller mindre välgrundade rekommendationer för att förlänga träfasaders livslängd och öka dess underhålls-intervall. Vissa av rekommendationerna är dock direkt motstridiga.När aspekterna materialval, fasadkonstruktion och ytbehandling studeras finns det många detaljer som har betydelse för träfasadens beständighet. Det är svårt att sära ut de mest väsentliga faktorerna, men utan att ta hänsyn till aspekter som kostnader, tillgång, eller andra av praktiskt karaktär viktiga faktorer kan följande nyckelfaktorer identifieras för en miljöriktig och beständig fasad av tall eller gran:MaterialvalHög andel kärnved, helst uteslutande kärnvedVirket ska ha stående årsringarHanteringen ska utföras så att virket inte får mekaniska skador, får mikrobiella angrepp, eller blir uppfuktat eller nedsmutsat, dvs. snabb och rätt hantering, samt god emballering.Från marken – fasaden ska börja minst 30 cm ovan marken.Ventilation – utforma fasadbeklädnaden så att fukt snabbt kan torka ut. Ventilera utrymmet bakom fasaden vilket är ett enkelt sätt för att möjliggöra detta.Vattenavrinning – inga horisontella ytor.Flexibilitet – ska gälla både konstruktion och arkitektoniskt utförande. Fasadsystem som kan ”hängas på” befintliga byggnader efterfrågas.Förseglat ändträ – försegling av ändträytor för att förhindra fuktupptagning i träet är helt avgörande för trämaterialets livslängd. Spikning kan öppna nya ändträytor och bör därmed utföras omsorgsfullt och med eftertanke.Rundade virkeskanter – ger bättre täckförmåga hos färgen och minskar risk för mekaniska skador på fasadbrädorna.Val av ytbehandling – spelar en nyckelroll för fasadens prestanda. En träfasad ska levereras som en del av ett komplett underhållspaket.Hantering från skog till fasadKonstruktionYtbehandlingFör ytbehandling finns idag många tillämpningar där nanotekniken utnyttjas för att skapa mervärde hos en yta jämfört med vad dagens mer traditionella produkter kan erbjuda. Nanobaserade ytbehandlingsprodukter marknadsförs redan idag och där uppges de göra ytor smuts- och vattenavvisande, förhindra påväxt av alger, svamp och mossa, förbättra UV- och temperaturresistensen och kulörbeständigheten, förbättra rep- och nötningståligheten, samt ha antigraffiti egenskaper etc. De flesta produkterna är dock nya och för en del finns därför frågetecken vad gäller t.ex. långtidsprestanda och teknisk livslängd, underhållbarhet och därmed sammanhängande ekonomi sett ur ett livscykelperspektiv för den produkt eller system där ytbehandlingen utgör bara en del.En kostnadsanalys som genomförts i studien gör bedömningen att nya nanoteknikbaserade ytbehandlingssystem skulle kunna ge som mest en reduktion av underhållskostnaderna med 15 %. Antagandet är då att fasadrengöring behöver göras vart femte eller sjunde år då traditionella målningssystem används.Återvunnet trä från träfasader definieras enligt Svensk standard som trädbränsle och benämns generellt för returträ eller när materialet är i finfördelad form för returflis.Ett stort problem med att återvinna energin från returträ är att en del av materialet är behandlat på något sätt, t.ex. impregnerat med träskyddsmedel, ytbehandlat eller innehåller andra konstruktionsdelar av t.ex. plast eller metall. Returflis är ett utmärkt bränsle för energiåtervinning förutsatt att anläggningen har tillräcklig rökgasrening och att askan hanteras på ett korrekt sätt. Ett problem idag är vad som ska ske med förorenad askan då den klassas som farligt avfall och därmed inte kan återföras till skogen. Om halterna av tungmetaller inte är för höga kan askan användas som täck- och fyllmaterial annars måste askan gå till deponi.En bättre källsortering och översyn av regelverk skulle dessutom kunna leda till att det renare returträet skulle kunna eldas i konventionella biobränslepannor medan den förorenade andelen då skulle eldas separat.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aydogdu, Canan, 1978, et al.
(författare)
-
Radar Interference Mitigation for Automated Driving : Exploring Proactive Strategies
- 2020
-
Ingår i: IEEE signal processing magazine (Print). - Piscataway : Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE). - 1053-5888 .- 1558-0792. ; 37:4, s. 72-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Autonomous driving relies on a variety of sensors, especially radars, which have unique robustness under heavy rain/fog/snow and poor light conditions. With the rapid increase of the amount of radars used on modern vehicles, where most radars operate in the same frequency band, the risk of radar interference becomes a compelling issue. This article analyzes automotive radar interference and proposes several new approaches that combine industrial and academic expertise toward the goal of achieving interference-free autonomous driving (AD). © IEEE.
|
|
| 4. |
- Carvajal, Gisela, 1983, et al.
(författare)
-
Comparison of Automotive FMCW and OFDM Radar Under Interference
- 2020
-
Ingår i: IEEE National Radar Conference - Proceedings. - New York, NY : IEEE. - 1097-5659. ; 2020-September
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Automotive radars are subject to interference in spectrally congested environments. To mitigate this interference, various waveforms have been proposed. We compare two waveforms (FMCW and OFDM) in terms of their radar performance and robustness to interference, under similar parameter settings. Our results indicate that under proper windowing both waveforms can achieve similar performance, but OFDM is more sensitive to interference.
|
|
| 5. |
- Casswall, Thomas H., et al.
(författare)
-
Helicobacter species DNA in liver and gastric tissues in children and adolescents with chronic liver disease
- 2010
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Gastroenterology. - : Informa UK Limited. - 1502-7708 .- 0036-5521. ; 45:2, s. 160-167
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective. Enterohepatic Helicobacter species (EHS) have previously been found in adults with hepatobiliary diseases. Here, we report the prevalence of Helicobacter pylori and EHS in liver and gastric tissue in children and adolescents with chronic liver disease (CLD). Material and methods. Seventy-seven consecutive children and adolescents with CLD with or without ulcerative colitis or Crohn's disease (UC/CD) were investigated. Tissue samples were analysed using a Helicobacter genus specific 16S rDNA polymerase chain reaction (PCR) assay and DNA-sequence analysis. Sera from 61 subjects were also analysed using enzyme immunoassay and immunoblotting. Results. The Helicobacter PCR was positive in 3/23 (13%) livers from patients with primary sclerosing cholangitis and UC, and in 1/2 livers from patients with autoimmune hepatitis (AIH) and UC. Sequenced PCR products matched the 16S rDNA of H. hepaticus, H. muridarum, H. canis, and H. pylori, respectively. H. ganmani and H. bilis were detected in gastric tissues from two AIH patients. H. hepaticus and H. pullorum were found in livers from two patients with acute liver failure and intrahepatic cholestasis. Antibody reactivity to Helicobacter cell-surface proteins was negative. Conclusions. H. pylori and EHS can be detected in the livers of some patients with UC and concomitant liver disease, as well as in other children with liver diseases. Multicentre studies from different locations are needed to find out whether these bacteria play a pathogenetic role or whether their presence is an epiphenomenon.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
