| 1. |
- Engqvist, Inger, et al.
(författare)
-
Strategies in caring for women with postpartum psychosis--an interview study with psychiatric nurses.
- 2007
-
Ingår i: Journal of clinical nursing. - : Wiley. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 16:7, s. 1333-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM AND OBJECTIVE: The aim of this study was to explore strategies in caring for women with postpartum psychosis used by nurses. BACKGROUND: The most serious type of psychiatric illness in connection with childbirth is postpartum psychosis. Nearly two in 1000 newly delivered women are stricken by postpartum psychosis. Most of these patients need psychiatric care to recover. While earlier studies point to the need for psychiatric care, knowledge of specific nursing strategies in caring for postpartum psychosis patients remains limited. METHODS: Interviews with 10 experienced psychiatric nurses were carried out, transcribed verbatim and an inductive content analysis was made. RESULT: The main strategies for care found in this study were: (i) To create a patient-nurse relationship and (ii) To apply nursing therapeutic interventions. Presence, continuity and nurse-patient partnership contributed to create a relationship and incorporate the rest of the care team. To satisfy the patients' basic needs and feeling of security was the foundation of the nursing therapeutic interventions. Confirmation and giving hope were also used as nursing therapeutics as well as information to the patient and her relatives about her illness. CONCLUSION: The conclusion of the study is that strategies used by nurses are a combination of general and psychiatric nursing approaches but the specificity in caring knowledge for caring patients with postpartum psychosis requires further development. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: The result of the study indicates that it is important to organize patient care for postpartum psychosis with continuity and consistency and to support the nurse to create a relationship and therapeutic intervention with the patient. The present study shows the importance of further developing specific nursing theories that can be applied when caring for patients with postpartum psychosis. It also shows the need for further pedagogical education for mental health nurses.
|
|
| 2. |
- Klein, Inger, et al.
(författare)
-
Fault Isolation using Process Algebra Models
- 2002
-
Ingår i: Proceedings of the 2002 Workshop on ModelChecking and Artificial Intelligence. - Linköping : Linköping University Electronic Press.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We investigate the problem of doing post mortem fault isolation for concurrent systems using a behavioral model. The aim is to isolate the action that has caused the failure of the system, the root action. The naive approach would be to say that a certain action is the root action if it is a logical consequence of the model and observations that the action is the first "bad thing to happen". This, however, is a strong requirement and puts high demand on the model. In this paper we describe the concept of strong root candidate, a relaxation of the naive approach. The advantage of determining the strong root candidate directly from model and observations is that the set of traces consistent with model and observations need not be explicitly computed. The property of strong root candidate can instead be determined on-the-fly, thus only computing relevant parts of the reachable state space.
|
|
| 3. |
- Klein, Inger, et al.
(författare)
-
Model Checking Based Fault Isolation Using Automatic Abstraction
- 2003
-
Ingår i: Proceedings of the 14th International Workshop on Principles of Diagnosis. - Linköping : Linköping University Electronic Press. ; , s. 113-118
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We propose a fault isolation scheme based on model checking in order to reason about temporal properties of loosely coupled systems of concurrent processes. To address the problem of state space explosion we advocate an automatic abstraction technique based on a notion of observational equivalence. We statically analyze a system and construct a total function from possible message logs to isolated faults. Thus, fault isolation reduces to table lookup. Tables can be used at design time to find non-diagnosable failures of the system as well as redundant error messages.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nilsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Dietary supplementation with β-glucan enriched oat bran increases faecal concentration of carboxylic acids in healthy subjects
- 2008
-
Ingår i: European Journal of Clinical Nutrition. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1476-5640 .- 0954-3007. ; 62:8, s. 978-984
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background/Objective: Carboxylic acids (CAs), especially butyric acid, have been suggested to counteract colonic diseases, such as ulcerative colitis and colon cancer. Colonic formation of CAs can be influenced by the diet, but the concentrations and pattern formed need to be evaluated for different food products in humans. To elucidate how the colonic concentration of CAs in healthy subjects is influenced by dietary supplementation with oat bran, and whether the concentration varies over time and during consecutive days. Subjects/Methods: Twenty-five healthy subjects ( age 24 +/- 1.3) were recruited to the study. The subjects were given 40 g beta-glucan enriched oat bran per day, corresponding to 20 g dietary fibre, in 4 slices of bread. CAs were analysed in faeces during three consecutive days after 0, 4, 8 and 12 weeks on this diet. Results: The concentration of acetic, propionic, butyric, isobutyric and isovaleric acid was higher (P<0.05-0.001) after 8 weeks on the oat bran diet as compared with values at entry, whereas that of lactic acid was lower (P<0.05).After 12 weeks, the concentrations of acetic, propionic and isobutyric acid were still higher and that of lactic acid lower. The variation between individuals was considerable, whereas in the same individuals there was little variation. Conclusions: Oat bran increased the faecal concentration of CAs after 8 weeks, indicating an increased concentration also in the distal colon. The concentration of all main acids increased, except for lactic acid, which decreased. Oat bran may therefore have a preventive potential adjunct to colonic diseases.
|
|
| 8. |
- Pennells, Lisa, et al.
(författare)
-
Equalization of four cardiovascular risk algorithms after systematic recalibration : individual-participant meta-analysis of 86 prospective studies
- 2019
-
Ingår i: European Heart Journal. - : Oxford University Press (OUP). - 0195-668X .- 1522-9645. ; 40:7, s. 621-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: There is debate about the optimum algorithm for cardiovascular disease (CVD) risk estimation. We conducted head-to-head comparisons of four algorithms recommended by primary prevention guidelines, before and after ‘recalibration’, a method that adapts risk algorithms to take account of differences in the risk characteristics of the populations being studied.Methods and results: Using individual-participant data on 360 737 participants without CVD at baseline in 86 prospective studies from 22 countries, we compared the Framingham risk score (FRS), Systematic COronary Risk Evaluation (SCORE), pooled cohort equations (PCE), and Reynolds risk score (RRS). We calculated measures of risk discrimination and calibration, and modelled clinical implications of initiating statin therapy in people judged to be at ‘high’ 10 year CVD risk. Original risk algorithms were recalibrated using the risk factor profile and CVD incidence of target populations. The four algorithms had similar risk discrimination. Before recalibration, FRS, SCORE, and PCE over-predicted CVD risk on average by 10%, 52%, and 41%, respectively, whereas RRS under-predicted by 10%. Original versions of algorithms classified 29–39% of individuals aged ≥40 years as high risk. By contrast, recalibration reduced this proportion to 22–24% for every algorithm. We estimated that to prevent one CVD event, it would be necessary to initiate statin therapy in 44–51 such individuals using original algorithms, in contrast to 37–39 individuals with recalibrated algorithms.Conclusion: Before recalibration, the clinical performance of four widely used CVD risk algorithms varied substantially. By contrast, simple recalibration nearly equalized their performance and improved modelled targeting of preventive action to clinical need.
|
|
| 9. |
- Ameur, Adam, et al.
(författare)
-
SweGen : a whole-genome data resource of genetic variability in a cross-section of the Swedish population
- 2017
-
Ingår i: European Journal of Human Genetics. - : NATURE PUBLISHING GROUP. - 1018-4813 .- 1476-5438. ; 25:11, s. 1253-1260
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Here we describe the SweGen data set, a comprehensive map of genetic variation in the Swedish population. These data represent a basic resource for clinical genetics laboratories as well as for sequencing-based association studies by providing information on genetic variant frequencies in a cohort that is well matched to national patient cohorts. To select samples for this study, we first examined the genetic structure of the Swedish population using high-density SNP-array data from a nation-wide cohort of over 10 000 Swedish-born individuals included in the Swedish Twin Registry. A total of 1000 individuals, reflecting a cross-section of the population and capturing the main genetic structure, were selected for whole-genome sequencing. Analysis pipelines were developed for automated alignment, variant calling and quality control of the sequencing data. This resulted in a genome-wide collection of aggregated variant frequencies in the Swedish population that we have made available to the scientific community through the website https://swefreq.nbis.se. A total of 29.2 million single-nucleotide variants and 3.8 million indels were detected in the 1000 samples, with 9.9 million of these variants not present in current databases. Each sample contributed with an average of 7199 individual-specific variants. In addition, an average of 8645 larger structural variants (SVs) were detected per individual, and we demonstrate that the population frequencies of these SVs can be used for efficient filtering analyses. Finally, our results show that the genetic diversity within Sweden is substantial compared with the diversity among continental European populations, underscoring the relevance of establishing a local reference data set.
|
|
| 10. |
|
|
