| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ekström, Magnus Pär, et al.
(författare)
-
The association of body mass index, weight gain and central obesity with activity-related breathlessness : the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study
- 2019
-
Ingår i: Thorax. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 0040-6376 .- 1468-3296. ; 74:10, s. 958-964
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Breathlessness is common in the population, especially in women and associated with adverse health outcomes. Obesity (body mass index (BMI) >30 kg/m(2)) is rapidly increasing globally and its impact on breathlessness is unclear.Methods: This population-based study aimed primarily to evaluate the association of current BMI and self-reported change in BMI since age 20 with breathlessness (modified Research Council score >= 1) in the middle-aged population. Secondary aims were to evaluate factors that contribute to breathlessness in obesity, including the interaction with spirometric lung volume and sex.Results: We included 13 437 individuals; mean age 57.5 years; 52.5% women; mean BMI 26.8 (SD 4.3); mean BMI increase since age 20 was 5.0 kg/m(2); and 1283 (9.6%) reported breathlessness. Obesity was strongly associated with increased breathlessness, OR 3.54 (95% CI, 3.03 to 4.13) independent of age, sex, smoking, airflow obstruction, exercise level and the presence of comorbidities. The association between BMI and breathlessness was modified by lung volume; the increase in breathlessness prevalence with higher BMI was steeper for individuals with lower forced vital capacity (FVC). The higher breathlessness prevalence in obese women than men (27.4% vs 12.5%; p<0.001) was related to their lower FVC. Irrespective of current BMI and confounders, individuals who had increased in BMI since age 20 had more breathlessness.Conclusion: Breathlessness is independently associated with obesity and with weight gain in adult life, and the association is stronger for individuals with lower lung volumes.
|
|
| 6. |
- Gudnason, Asgeir, et al.
(författare)
-
Tibial component rotation around the transverse axis measured by radiostereometry predicts aseptic loosening better than maximal total point motion A follow-up of 116 total knee arthroplasties after at least 15 years
- 2017
-
Ingår i: Acta Orthopaedica. - : Medical Journals Sweden AB. - 1745-3674 .- 1745-3682. ; 88:3, s. 282-287
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and purpose - Maximal total point motion (MTPM) measured by radiostereometry (RSA) is widely used as a predictor of total knee arthroplasty (TKA) loosening. We compared the ability of different RSA measurements at different time points to predict loosening of tibial TKA components in the long term. Patients and methods - 116 TKAs in 116 patients were included in our analysis. 16 (14.8-17.4) years after surgery, 5 tibial components had been revised due to aseptic loosening. Receiver operating characteristic curves were calculated in order to investigate the specificity and sensitivity of different RSA parameters at different thresholds. Results - Rotation around the transverse (x-) axis measured 2 years postoperatively had the best predictive value of all parameters, with an area under the curve (AUC) of 80%. Using a threshold of 0.8 degrees, a specificity of 85% and a sensitivity of 50% were reached. The AUC for tibial component distal translation was 79% and it was 77% for proximal translation, whereas it was only 68% for MTPM. Interpretation - Rotation of the cemented tibial component around the transverse axis, proximal translation, and distal translation are slightly better at predicting aseptic loosening than MTPM, and tibial component migration measured after 2 years gives a good prediction of aseptic loosening up to 15 years.
|
|
| 7. |
- Janunger, Tomas, et al.
(författare)
-
A novel stroke locus identified in a northern Sweden pedigree : linkage to chromosome 9q31-33.
- 2009
-
Ingår i: Neurology. - 0028-3878 .- 1526-632X. ; 73:21, s. 1767-1773
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: The population of northern Sweden is characterized by reduced genetic diversity and a high incidence of stroke. We sought to reduce genetic variation further, using genealogic analysis in a set of nuclear families affected by stroke, and we subsequently performed a genome-wide scan to identify novel stroke susceptibility loci. METHODS: Through genealogy, 7 nuclear families with a common ancestor, connected over 8 generations, were identified. A genome-wide scan using 449 microsatellite markers was performed with subsequent haplotype analyses. RESULTS: A maximum allele-sharing lod score of 4.81 on chromosome 9q31-q33 was detected. Haplotype analysis identified a common 2.2-megabase interval in the chromosomal region in 4 of the nuclear families, where an overrepresentation of intracerebral hemorrhage was observed. CONCLUSIONS: We have identified a novel susceptibility locus for stroke. Haplotype analysis suggests that a shared genetic factor is of particular importance for intracerebral hemorrhage.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nilsson-Ardnor, Sofie, et al.
(författare)
-
Linkage of ischemic stroke to the PDE4D region on 5q in a Swedish population.
- 2005
-
Ingår i: Stroke. - 0039-2499 .- 1524-4628. ; 36:8, s. 1666-1671
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND AND PURPOSE: Recent Icelandic studies have demonstrated linkage for common forms of stroke to chromosome 5q12 and association between phosphodiesterase4D (PDE4D) and ischemic stroke. Using a candidate region approach, we wanted to test the validity of these findings in a different population from northern Sweden. METHODS: A total of 56 families with 117 affected individuals were included in the linkage study. Genotyping was performed with polymorphic microsatellite markers with an average distance of 4.5 cM on chromosome 5. In the association study, 275 cases of first-ever stroke were included together with 550 matched community controls. Polymorphisms were tested individually for association of PDE4D to stroke. RESULTS: Maximum allele-sharing lod score in favor of linkage was observed at marker locus D5S424 (lod score=2.06; P=0.0010). Conditional logistic regression calculations revealed no significant association of ischemic stroke to the defined at-risk allele in PDE4D (odds ratio, 1.1; 95% confidence interval, 0.84 to 1.45). A protective effect may though be implied for 2 of the polymorphisms analyzed in PDE4D. CONCLUSIONS: Using a candidate region approach in a set of stroke families from northern Sweden, we have replicated linkage of stroke susceptibility to the PDE4D gene region on chromosome 5q. Association studies in an independent nested case-control sample from the same geographically located population suggested that different alleles confer susceptibility/protection to stroke in the Icelandic and the northern Swedish populations.
|
|
