| 1. |
- Lundh Snis, Ulrika, 1970-, et al.
(författare)
-
Nordic Innovation Networks in Education : Dealing with Educational Challenges with Cross Boarder Collaboration and User Driven Design
- 2012
-
Ingår i: Uddevalla Symposium 2012<em> </em>. - 9789197794343 ; , s. 553-571
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This is an EU-funded project related to cross boarder collaboration for educational purposes supported by information and communication technologies between Danish, Norwegian and Swedish schools. The project started in 2011 and extends to 2014 so this empirically dominated paper reports on early findings related to cross-border collaboration challenges. The aim of the project is to develop innovative cross-border teaching models by the means of user-driven, practice-based co-design processes between practitioners and researchers. In the first year, 18 classes from 13 schools in Denmark, Norway and Sweden in the Öresund-Kattegatt-Skagerack region participated. Organized in so called Nordic class-match groups (consisting of students and teachers from one class in each country) new cross-border teaching models are co-created, tested and evaluated in an iterative process. Since teaching models are subject dependent, the project develop teaching models in several subject domains, i.e. math, language, science and social studies / history. Heretofore findings show, however, that organizational and technical issues have superseded and squeezed out subject-oriented discussions due to surprisingly many practical issues that needed to be handled first. We have identified three major thresholds to overcome. The first is related to technical difficulties in schools when diverse IT systems are to be synchronized. The second threshold concerns scheduling coordination difficulties in order to allow synchronous cross boarder collaboration. The third threshold concerns linguistic and communication difficulties rooted in participants communicating in their respective Nordic language. Being able to communicate within Nordic languages are explicit learning goals in all three schools systems, and therefore part of the project aim and consequently all participants are expected to use their native languages when communicating. The next phase of the project is therefore to find solutions to these technical, organizational and linguistic barriers, and already now we see some barrier breaking models taking shape in the active network of Nordic teachers, students, school leaders, IT support teams and researchers.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Herrman, Margaretha, et al.
(författare)
-
Attitudes to Ageing and Elderly Care : Film Stories as Mirror or Creator of Norms
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Humanities Social Sciences and Education (IJHSSE). - Hyderabad : ACR. - 2349-0373 .- 2349-0381. ; 2:10, s. 55-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research on representations of older people in popular culture shows that this group is awarded limited space and often assigned negative images. How older people are represented in film stories reflects general notions of ageing, which may have consequences for the design and quality of elderly care. In this study, cultural studies and gerontological research are used for interpretation of feature films to discuss how standards on age and ageing are created and maintained. Contemporary films with older starring characters are analysed. Ageism is visible in the films, which may contribute to negative views of old age. Older people have, or are perceived to have, impairments and extensive care needs. They are in some ways treated as minors. The older characters display resistance and ambitions to control their lives. There is a challenge to redefine prevailing age norms and meet increasing demands for care of older people.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Herrman, Margaretha, et al.
(författare)
-
"Det är upp till er hur det ska bli..." : att följa en renoveringsprocess i skolmiljö
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie sätter fokus på elevers delaktighet i dialogplanering vid renovering av skolmiljö. Vårt projektintresse har vuxit fram i en växelverkan mellan fastighetsförvaltares intentioner att utveckla nya modeller för planering: delaktighet och dialog, och det intresse för lärande i arbetslivet som inryms i Högskolans Västs profil Arbetsintegrerat lärande, AIL. En övergripande frågeställning i denna rapport handlar om vilka möjligheter till ömsesidigt lärande som finns i dialogplanering. I vår analys har vi betonat en kritisk granskning av delaktighet som en styrningspraktik som gränsar till manipulation och där ansvaret läggs på de som varit delaktiga för eventuella felval. En mer positiv analys kan göras t ex med hjälp av Healey et al (2003) som menar att i deliberativ styrning finns möjligheter till ökad institutionell kapacitet via resurser i form av kunskaper och relationer. Resurserna kan utvecklas på olika nivåer från att all tillgänglig kunskap används och nya relationer skapas till att maktrelationer påverkas och ny kunskap skapas vilket kan leda till en ökning i den institutionella kapaciteten vilket kanske kan behövas för att ge elever ett större inflytande och en utveckling av professionella verksamheter. I detta projekt har man ändå kommit en bit på väg mot bättre relationer för de elever som deltog och dessa elevers kunskaper och erfarenheter har synliggjorts och till viss del kunnat utnyttjas. För att öka den institutionella kapaciteten menar vi att man måste tillåta att processen får mer tid och är mer öppen. Healey et el (2003) poängterar komplexiteten i planeringsprocesser och menar att trots att man inte når ända fram är det värt besväret att skapa dessa horisontella relationer genom att göra så många som möjligt delaktiga och det finns dessutom ingen återvändo.
|
|
| 7. |
- Herrman, Margaretha, 1950-, et al.
(författare)
-
Dialog och cogenerativt lärande som kompetensutvecklingsmöjlighet
- 2012
-
Ingår i: VILÄR-konferens.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Andelen äldre i befolkningen ökar, vilket innebär en utmaning för olika aktörer när det gäller att kunna ge äldre vård och omsorg med hög kvalitet och med hänsyn tagen till skilda individuella sociala och kulturella behov. Allt fler hjälpbehövande personer i befolkningen, inom ramen för begränsade ekonomiska och personella resurser, är en utmaning samtidigt som kommande grupper av äldre förväntas ställa andra och alltmer individualiserade krav.Den personal som arbetar inom vård- och omsorgsarbete är främst kvinnor. De flesta är deltidsanställda med korta utbildningar. Vård- och omsorgsarbete innebär ofta ett fysiskt och psykiskt tungt arbete, vilket synliggörs i socialförsäkringsstatistik vad gäller korttids- som långtidsfrånvaro. Ett sätt att möta framtida omsorgsbehov och omsorgens arbetsvillkor är via utbildning och kompetensutveckling.Vilka kvaliteter och kompetenser är nödvändiga för att möta dagens och morgondagens äldregrupper? Hur ska utbildningskrav formuleras? Hur ska omsorgen utformas som arbetsplats och vilka kvaliteter bör omsorgsgivaren representera? Sådana frågor formuleras och besvaras ofta via utredningar iscensatta och genomförda av tjänstemän på centrala positioner. Vi har valt att sätta fokus på hur den personal som idag bedriver omsorgsarbete för äldre, resonerar om sina erfarenheter av arbetets kvaliteter och de möjligheter de kan se vad gäller att lära för omsorgsarbete som i arbetet.Vi har genomfört en pilotstudie i form av work shops med två grupper kvinnor anställda som undersköterskor och biträden. Syftet var att undersöka vård- och omsorgspersonals överväganden när det gäller förutsättningar för att arbeta heltid. Respondenterna har uttryckt hinder och möjligheter för heltidsarbete, utbildningsbehov och formulerat hur den goda arbetsplatsen bör utformas för att möjliggöra hög kvalitet.Vår slutsats är att det finns interna kompetensutvecklingsmöjligheter som kan formuleras som behov av dialog och cogenerativt lärande mellan vårdpersonal, arbetsgivare och utbildningsanordnare som sätt att möta utmaningen att ge god omsorgskvalitet och förbättrade arbetsvillkor.
|
|
| 8. |
- Herrman, Margaretha, 1950-, et al.
(författare)
-
Interprofessionellt samarbete
- 2010. - 1
-
Ingår i: Lärande i och för det nya arbetslivet. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144070629 ; , s. 191-220
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Herrman, Margaretha, 1950-, et al.
(författare)
-
Lärande som verksamhetsutveckling i projektorienterat arbete med äldre?
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Organisationer är i ständig förändring och man stävar kontinuerligt efter utveckling. Utvecklingsarbete har ofta ekonomiska perspektiv där effektivitet och produktivitet är i fokus. I föreliggande studie är intresset att studera pedagogiska perspektiv och att fokus läggs på dynamiska interpersonella resurser, skapade av människor, snarare än att diskutera de ekonomiska styrningsprinciperna (Nonaka & Toyama 2007). Hur gemensamma värderingar kan realiseras i en projektorganisation, genom delaktighet och lärande är vad vi vill undersöka. Det studerade objektet är ett projekt som skapades utifrån att Vänersborgs kommun under 2011/2012 ansökte och beviljades medel från Statens kulturråd för ”Kultur för äldre” för åren 2012/2013. Det övergripande målet med projektet är att stärka äldres livskvalitet genom att kommunens alla äldre oavsett boendeform ges möjlighet att delta i olika former av kulturaktiviteter. Iscensättandet av ”Kultur för äldre” uppmärksammar flera samtida problemområden – äldres möjligheter till delaktighet, förhållningssätt till äldre, åldersöverskridande aktiviteter, inkludering, interprofessionell samverkan, lärande organisationer etc.”Kultur för äldre” är ett projekt som är unikt i sitt slag och arbetet har en verksamhetsövergripande ambition där kultursektorn, förskola, musikskola och äldreomsorgen samverkar för ett gemensamt mål: att förbättra äldre kommuninvånares livskvalitet. Projektet utmärks av ett interprofessionellt arbetssätt där olika delprojekt kräver samarbete mellan olika parter. Sett i perspektiv av att samverkan sker i relationella processer ställer vi frågor som:Vilka förståelser finns för förändringsbehov på kollektiv och individuell nivå?Vilka värderingar, vilken former av delaktighet synliggörs i projektet?Vilka mellanmänskliga påverkans- och förändringsprocesser synliggörs i projektet?Metod: Vi har använt etnografiska metoder som intervjuer med projektledare, verksamhetschefer och personal inom de olika sektorerna, samt observationer av verksamhetsövergripande möten (ledningsgrupper). Materialet består av drygt tjugo intervjuer, dokumentärfilm och skriftligt material.
|
|
