| 1. |
|
|
| 2. |
- Rydberg Sterner, Therese, et al.
(författare)
-
The Gothenburg H70 Birth cohort study 2014-16: design, methods and study population.
- 2019
-
Ingår i: European journal of epidemiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1573-7284 .- 0393-2990. ; 34:2, s. 191-209
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To improve health care for older persons, we need to learn more about ageing, e.g. identify protective factors and early markers for diseases. The Gothenburg H70 Birth Cohort Studies (the H70 studies) are multidisciplinary epidemiological studies examining representative birth cohorts of older populations in Gothenburg, Sweden. So far, six birth cohorts of 70-year-olds have been examined over time, and examinations have been virtually identical between studies. This paper describes the study procedures for the baseline examination of the Birth cohort 1944, conducted in 2014-16. In this study, all men and women born 1944 on specific dates, and registered as residents in Gothenburg, were eligible for participation (n=1839). A total of 1203 (response rate 72.2%; 559 men and 644 women; mean age 70.5years) agreed to participate in the study. The study comprised sampling of blood and cerebrospinal fluid, psychiatric, cognitive, and physical health examinations, examinations of genetics and family history, use of medications, social factors, functional ability and disability, physical fitness and activity, body composition, lung function, audiological and ophthalmological examinations, diet, brain imaging, as well as a close informant interview, and qualitative studies. As in previous examinations, data collection serves as a basis for future longitudinal follow-up examinations. The research gained from the H70 studies has clinical relevance in relation to prevention, early diagnosis, clinical course, experience of illness, understanding pathogenesis and prognosis. Results will increase our understanding of ageing and inform service development, which may lead to enhanced quality of care for older persons.
|
|
| 3. |
- Schultz, Kristofer, et al.
(författare)
-
Reduced CSF CART in dementia with Lewy bodies.
- 2009
-
Ingår i: Neuroscience letters. - : Elsevier BV. - 0304-3940. ; 453:2, s. 104-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dementia with Lewy bodies (DLB) is the second most common form of neurodegenerative dementia after Alzheimer's disease (AD). The underlying neurobiological mechanism of DLB is not fully understood and no generally accepted biomarkers are yet available for the diagnosis of DLB. In a recent MRI study, DLB patients displayed hypothalamic atrophy whereas this region was not affected in AD patients. Cocaine and amphetamine regulated transcript (CART) is a neuropeptide expressed selectively in neurons in the hypothalamus. Here, we found that CSF CART levels were significantly reduced by 30% in DLB patients (n = 12) compared to controls (n = 12) as well as to AD patients (n = 14) using radioimmunoassay. Our preliminary results suggest that reduced CSF CART is a sign of hypothalamic dysfunction in DLB and that it may serve as a biomarker for this patient group.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Garvin, Peter, 1976-, et al.
(författare)
-
Psychosocial factors in atherosclerosis
- 2006
-
Ingår i: XIV International Symposium on Atherosclerosis,2006.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Hammaréus, Filip, 1998-, et al.
(författare)
-
Plasma type I collagen α1 chain in relation to coronary artery disease : findings from a prospective population-based cohort and an acute myocardial infarction prospective cohort in Sweden.
- 2023
-
Ingår i: BMJ Open. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2044-6055. ; 13:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: To investigate the association between type I collagen α1 chain (COL1α1) levels and coronary artery disease (CAD) by using absolute quantification in plasma. Also, to investigate the correlates of COL1α1 to clinical characteristics and circulating markers of collagen metabolism.DESIGN: Life conditions, Stress and Health (LSH) study: prospective cohort study, here with a nested case-control design.Assessing Platelet Activity in Coronary Heart Disease (APACHE) study: prospective cohort study.SETTING: LSH: primary care setting, southeast Sweden.APACHE: cardiology department, university hospital, southeast Sweden.PARTICIPANTS: LSH: 1007 randomly recruited individuals aged 45-69 (50% women). Exclusion criteria was serious disease. After 13 years of follow-up, 86 cases with primary endpoint were identified and sex-matched/age-matched to 184 controls.APACHE: 125 patients with myocardial infarction (MI), 73 with ST-elevation MI and 52 with non-ST-elevation MI.EXCLUSION CRITERIA: Intervention study participation, warfarin treatment and short life expectancy.PRIMARY AND SECONDARY OUTCOME MEASURES: Primary outcome was the association between baseline COL1α1 and first-time major event of CAD, defined as fatal/non-fatal MI or coronary revascularisation after 13 years. Secondary outcomes were the association between the collagen biomarkers PRO-C1 (N-terminal pro-peptide of type I collagen)/C1M (matrix metalloproteinase-mediated degradation of type I collagen) and CAD; temporal change of COL1α1 after acute MI up to 6 months and lastly, correlates between COL1α1 and patient characteristics along with circulating markers of collagen metabolism.RESULTS: COL1α1 levels were associated with CAD, both unadjusted (HR=0.69, 95% CI=0.56 to 0.87) and adjusted (HR=0.55, 95% CI=0.41 to 0.75). PRO-C1 was associated with CAD, unadjusted (HR=0.62, 95% CI=0.47 to 0.82) and adjusted (HR=0.61, 95% CI=0.43 to 0.86), while C1M was not. In patients with MI, COL1α1 remained unchanged up to 6 months. COL1α1 was correlated to PRO-C1, but not to C1M.CONCLUSIONS: Plasma COL1α1 was independently and inversely associated with CAD. Furthermore, COL1α1 appeared to reflect collagen synthesis but not degradation. Future studies are needed to confirm whether COL1α1 is a clinically useful biomarker of CAD.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Herrman, Margaretha, 1950-, et al.
(författare)
-
Dialog och cogenerativt lärande som kompetensutvecklingsmöjlighet
- 2012
-
Ingår i: VILÄR-konferens.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Andelen äldre i befolkningen ökar, vilket innebär en utmaning för olika aktörer när det gäller att kunna ge äldre vård och omsorg med hög kvalitet och med hänsyn tagen till skilda individuella sociala och kulturella behov. Allt fler hjälpbehövande personer i befolkningen, inom ramen för begränsade ekonomiska och personella resurser, är en utmaning samtidigt som kommande grupper av äldre förväntas ställa andra och alltmer individualiserade krav.Den personal som arbetar inom vård- och omsorgsarbete är främst kvinnor. De flesta är deltidsanställda med korta utbildningar. Vård- och omsorgsarbete innebär ofta ett fysiskt och psykiskt tungt arbete, vilket synliggörs i socialförsäkringsstatistik vad gäller korttids- som långtidsfrånvaro. Ett sätt att möta framtida omsorgsbehov och omsorgens arbetsvillkor är via utbildning och kompetensutveckling.Vilka kvaliteter och kompetenser är nödvändiga för att möta dagens och morgondagens äldregrupper? Hur ska utbildningskrav formuleras? Hur ska omsorgen utformas som arbetsplats och vilka kvaliteter bör omsorgsgivaren representera? Sådana frågor formuleras och besvaras ofta via utredningar iscensatta och genomförda av tjänstemän på centrala positioner. Vi har valt att sätta fokus på hur den personal som idag bedriver omsorgsarbete för äldre, resonerar om sina erfarenheter av arbetets kvaliteter och de möjligheter de kan se vad gäller att lära för omsorgsarbete som i arbetet.Vi har genomfört en pilotstudie i form av work shops med två grupper kvinnor anställda som undersköterskor och biträden. Syftet var att undersöka vård- och omsorgspersonals överväganden när det gäller förutsättningar för att arbeta heltid. Respondenterna har uttryckt hinder och möjligheter för heltidsarbete, utbildningsbehov och formulerat hur den goda arbetsplatsen bör utformas för att möjliggöra hög kvalitet.Vår slutsats är att det finns interna kompetensutvecklingsmöjligheter som kan formuleras som behov av dialog och cogenerativt lärande mellan vårdpersonal, arbetsgivare och utbildningsanordnare som sätt att möta utmaningen att ge god omsorgskvalitet och förbättrade arbetsvillkor.
|
|
| 10. |
- Herrman, Margaretha, 1950-, et al.
(författare)
-
Interprofessionellt samarbete
- 2010. - 1
-
Ingår i: Lärande i och för det nya arbetslivet. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144070629 ; , s. 191-220
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
