| 1. |
- Almqvist, Roland, et al.
(författare)
-
Resursanpassning och utveckling av kommunal verksamhet. : Sammanfattning och slutord fårn det andra Nationionella kommunforsningsprogrammet.
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 2010–2017 har de fyra universitetsanknutna kommunforsknings-instituten i landet drivit det Nationella kommunforskningsprogrammet. Forskningsprogrammets innehåll har vuxit fram i samtal mellan forskare och företrädare för de kommuner som deltagit i och finansierat forskningsprogrammet. Den första delen av forskningsprogrammet (Natkom 1) påbörjades 2010 och avslutades 2013 och handlade om hur kommuner anpassar sig till förändrade förutsättningar och handskas med besvärliga situationer.Föreliggande rapport utgör slutrapport för den andra delen av det Nationella kommunforskningsprogrammet (Natkom 2) som påbörjades 2014 och avslutades 2017. Mot bakgrund av krav som ställs på den kommunala organisationen att anpassa verksamheten till de resurser som finns var temat denna gång hur kommuner hanterar resursanpassning och verksamhetsutveckling. Natkom 2 fokuserade på att kartlägga och beskriva idéer för resursanpassning och verksamhetsutveckling och hur dessa överförs till praktiken. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från de 16 projekt som bedrivits inom ramen för forskningsprogrammets andra del.En iakttagelse från projekten är att centralisering av befogenheter till kommunledningen tycks vara vanligt i arbetet med resursanpassning och verksamhetsutveckling. Likaså kan konstateras att anpassningen och utvecklingen oftast är av mindre art och inkrementell. Trots att det finns tydliga tecken på "pyspunka" löper verksamheten på utan tydliga försök att göra större förändringar i syfte att anpassa verksamheten till framtida utmaningar.De sju år som det Nationella kommunforskningsprogrammet i sin helhet har löpt har varit tämligen turbulenta kommunala år. Totalt har det skrivits 47 rapporter och anordnats sju konferenser. Det handlar följaktligen om ett mycket omfattande och innehållsrikt empiriskt material som sammanställts, analyserats och legat till grund för slutsatser som återförts till medverkande kommuner, men även till icke medverkande kommuner, studenter och i forsk-ningslitteraturen.
|
|
| 2. |
- Berlin, Johan, 1975-, et al.
(författare)
-
Chefers strategier för att implementera samverkan
- 2016
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Den här studien handlar om interorganisatorisk samverkan inom vård och omsorg. Här studeras vilka strategier som första och andra linjens kommunala chefer använder för att få till stånd en fungerande samverkan. Hur ser hindren ut och vilka strategier och överväganden gör cheferna för att övervinna dem. Den fråga som därför behandlas i denna rapport är; vilka strategier an-vänder kommunala chefer inom vård och omsorg för att implementera samverkan? I studien har data samlats in genom att 21 chefer inom vård och omsorg intervjuats. De chefer som medverkat i studien har alla varit verksamma i kommuner som deltagit i det Nationella kommunforskningsprogrammet, vilka är Borås, Göteborg, Lund, Norrköping, Piteå, Sjöbo och Stockholm. I studien har tre centrala iakttagelser gjorts. Dessa handlar om; 1) att cheferna väljer en form av situationsanpassad strategi beroende på vad sam-verkan har för syfte och med vilka aktörer som samverkan ska genomföras, 2) att cheferna behöver hantera den upplevda intressekonflikten som finns mellan att ta ansvar för den "egna verksamheten" samtidigt som de förväntas ta ansvar för samverkan med andra organisationer och 3) att cheferna har svårt att hantera sitt chefsansvar vid samverkan. Samverkan där linjestyrningen utmanas eller kompletteras med horisontell styrning är lösare reglerad vilket kan leda till oklar ansvarsfördelning och diffus arbetsdelning. Här kan chefer behöva tillägna sig andra uttryck för att utöva sitt ledarskap då den traditionella chefsrollen inte är lika väl anpassad till styrning vid samverkans-situationer.
|
|
| 3. |
- Björnsson, Viveka, et al.
(författare)
-
Tiden som patient vid f.d. seminariet
- 2012
-
Ingår i: Rehabiliteringskliniken i Lund 50 år. - 2000-0715. - 9789197926034 ; Supplement 29, s. 51-52
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brorström, Björn, 1953, et al.
(författare)
-
Does organization matter? : A study of physicians' ideal organization
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For the last two decades, introducing and implementing new organization and management models have been particularly common aspects of the health care industry. In the mid-1980s, the health care industry adopted market-based models for organization and management that were inspired by ones used by private organizations. The collective term for this international trend is New Public Management. This new management method consisted in part of establishing purchaser units and replacing the traditional grant-based budget and budget dialogue with negotiations and agreements between purchaser and producer, buyers and sellers. Many areas, however, experienced considerable implementation problems and the model has hitherto never been fully implemented according to the original idea.
|
|
| 8. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
En referensram för studier av kommuner i förändring
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De fem universitetsanknutna kommunforskningsinstituten har tillsammans utvecklat ett forskningsprogram för studier av framgångsrik förändring och hantering av förändrade ekonomiska förutsättningar och besvärliga situationer. En rapportserie har etablerats för publicering av genomförda studier och framkomna resultat. Rapport 1 i denna serie beskriver forskningsprogrammets innehåll, design och förväntade resultat. Fyra syften med programmet redovisas. Dessa är: • Programmet ska tillhandahålla möjligheter för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling i kontinuerlig samverkan mellan medverkande kommuner och forskningsinstitut. • Kunskaper ska genereras för framtida bruk. Det handlar om kunskaper som ökar kapaciteten att hantera besvärliga situationer. • Kunskaper ska utvinnas och teori utvecklas om kommuners agerande vid förändrade förutsättningar och i besvärliga situationer. • Vunna kunskaper och empiriska illustrationer ska få genomslag i utbildningar inom de områden och ämnen som studeras i forskningsprogrammet. Ett stort antal empiriska studier har påbörjats och många är under planering. Som en bas för genomförandet av dessa studier, formulering av frågor och tolkning av iakttagelser har tidigare forskning inom för programmet relevanta områden studerats. Viktiga iakttagelser och framkomna resultat i dessa tidigare studier sammanfattas och redovisas i föreliggande rapport som är nummer två i rapportserien. Rapporten är en referensram för studier av förändring och hantering av förändrade ekonomiska förutsättningar och besvärliga situationer. Rapporten kan läsas på flera olika sätt. Det går att djupdyka i ett enskilt kapitel som förefaller vara extra intressant. Det går också att läsa rapporten i sin helhet, från första till sista sidan. Målgruppen är politiker och tjänstemän i kommuner och landsting och forskare och studenter inom ett flertal samhällsvetenskapliga discipliner. Ett stort antal forskare har lämnat bidrag till rapporten. Den har sammanställts av ledamöterna i programmets styrgrupp förstärkta av Viveka Nilsson.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Brorström, Björn, 1953-, et al.
(författare)
-
Hållbar kommun : Att balansera konkurrerande värden
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan ”Vad är en hållbar kommun?” är utgångspunkt i den studie som presenteras. Studien syftar till att belysa vad en hållbar kommun kan vara och behandlar frågan både ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv. Begreppet hållbarhet används flitigt i samhällsdebatten om hur vi ska ta oss an allehanda utmaningar på såväl global som lokal nivå. Hållbarhetsbegreppet används inte bara som ett attraktivt värdeomdöme och en retorisk tankefigur i samhällsdebatten, utan även som en strukturerande idé som håller på att finna sina organisatoriska uttrycksformer på såväl nationell som lokal nivå. Hållbarhetsbegreppet adresserar både ett tillstånd och ideal (hållbarhet) och en process och dynamik (hållbar utveckling).Vad händer då i ett redan komplext system när nya ideal adderas? Blir det ”lager på lager” och allt ska göras samtidigt? Blir det särkoppling, transformeras kommunen eller förändrar man där det är möjligt och ger det nya namn, men gör man det man alltid gjort? Inom forskning finns alla alternativ dokumenterade det tenderar nämligen att ske flera saker samtidigt när nya struktureringsidéer anammas.I den teoretiska referensramen identifierades tre konfliktytor; de kring ägande, resurser och utveckling. En förutsättning för all konfliktlösning är institutionella arrangemang för att hantera makt, intressen och möjligheter. Makt i form av vem som ingår överenskommelser, intressen i form av vad man är beredd att gå med på och möjligheter kring vad som kan åstadkommas. Det är således inte ”antingen eller”, utan snarare ”både och”, där flera avvägningar och bedömningar måste göras. Det kommunala självstyret är en god grund att vidareutveckla detta institutionella arrangemang för en hållbar kommun. Forskningsprojektet fortsätter där föreliggande rapport ger en god grund för fördjupade studier med mer precisa frågeställningar och intervjuer av fler aktörer. Kommunerna behöver organiseras, styras och ledas för att få fokus på hållbarhet. Hur det sker är en viktig fråga för fortsatt forskning.
|
|
