| 1. |
- Lindqvist, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
One should really be more worried about too little physical activity than injuries while walking or cycling to school. Parents’ perception of risk concerning active school transportation.
- 2023
-
Ingår i: Journal of Transport & Health. - : Elsevier. - 2214-1405 .- 2214-1413. ; 29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- IntroductionActive school transportation (AST) can be a powerful strategy to promote physical activity and improve children's health. Parents' perceptions of traffic risks are an important factor in their decision concerning their child's transport mode to school and addressing discordances between the percieved risks and actual incidents might contribute to promote children's AST. This study adopted a game originally designed for the context of information security to resonate with the context of Swedish AST and the aim of the study was to describe parent's experience of playing the game.MethodsA qualitative approach was chosen and data was collected using focus groups with 16 parents for totally 29 children aged 7–12. The collected data were analyzed using qualitative content analysis.ResultsThe results formed one main theme “Playing promotes parents' awareness and consideration of active school transportation” and three subthemes; “Fast, fun, and functional; Experiences from playing the game” showing that the parents perceived the game to be fun, easy, and time efficient to play. “Then and now. Own childhood experience vs being a parent” showing that parents' perception of risk can sometimes be barriers to their children's opportunity to use AST. “Personal perceptions vs statistical risk” showing that playing the game addressed the discordance between the parents' perceived risks and actual incidents, as well as promoted parents' awareness and consideration of AST.ConclusionsIncluding an intervention component such as a game for parents and using schools as the arena for implementing projects promoting AST to improve children's physical activity levels, might be a fruitful avenue.
|
|
| 2. |
- Niska, Anna, 1971-, et al.
(författare)
-
Cykling bland barn och unga : en kunskapssammanställning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cyklandet bland barn och unga har minskat, vilket får negativa effekter på hälsa och barns självständiga mobilitet. VTI har i detta regeringsuppdrag sammanställt kunskap om tänkbara orsaker till detta, baserat på litteraturstudier och kontakter med relevanta aktörer samt analyser av resvanedata och olycksstatisk. Statistiken visar att det är andelen personer som cyklar som minskat medan den cyklade sträckan inte förändrats. Framförallt har barns och ungas fritidscyklande minskat, vilket kan förklaras av ökade avstånd till fritidsaktiviteter, föräldrars heltidsarbete och att barns vardag idag är mer institutionaliserat. Även cyklandet till skolan har minskat, bland annat då det fria skolvalet lett till ökade avstånd. Andra orsaker är fler bilar i hushållen, förändringar i hur barn leker och kommunicerar, bristande faktisk och upplevd säkerhet och trygghet i kombination med föräldrars förställningar om barns trafikförmåga. Cykelresorna har delvis ersatts av bilresor men framförallt av ett ökat gående och resande med kollektivtrafik. Cyklingen har minskar mest bland de äldre barnen. Då de främst ersatt sitt resande med kollektivtrafik, kan en förklaring vara att fler erbjuds gratis busskort. Det finns ett stort engagemang och kompetens kring barns och ungas cykling bland olika aktörer, men behovet är stort av ökad samordning och att de initiativ och åtgärder som vidtas utvärderas systematiskt.
|
|
| 3. |
- Niska, Anna, 1971-, et al.
(författare)
-
Vägarbeten på cykelvägar : kunskapssammanställning och problembeskrivning
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med hjälp av intervjuer, litteraturstudier och olycksanalyser har forskarna samlat in kunskap om dagens tillvägagångssätt vid vägarbeten på cykelvägar och hur det kan tänkas påverka cyklisternas framkomlighet, komfort och säkerhet. Nio av tio cykelolyckor som vid vägarbeten har inträffat i tätort och de vanligaste orsakerna är: att cyklisten cyklat omkull på kablar, slangar, rör etc. på cykelvägen; löst grus, stenar eller smuts från vägarbetet; höga och/eller omarkerade kanter; större gropar, hål, diken eller andra ojämnheter. Cyklisternas framkomlighet påverkas negativt av alla typer av hinder som ett vägarbete utgör, framförallt av om- och förbiledningar. Cyklisternas komfort påverkas negativt av ojämnheter och smuts som ofta förekommer i samband med vägarbeten. Studierna i projektet visar sammantaget på ett behov av bättre kunskap och medvetenhet om hur cyklister ska hanteras vid vägarbeten. Trafik- och gatukontoren ser vikten av att hitta arbetssätt för att tillgodose cyklisters behov av säkra och framkomliga vägar även i byggskeden. För dem är den stora frågeställningen hur detta görs på bästa sätt. Hos byggentreprenörerna är frågeställningen snarare vilken prioritet frågan har jämfört med alla andra krav i samband med vägarbeten. De riktlinjer som finns i dagsläget tycks vara otillräckliga genom att de i svepande ordalag och med otydliga formuleringar inte i tillräcklig omfattning beaktar cyklisters förutsättningar och behov. Det saknas också tydliga exempel på hur cyklisterna ska hanteras i praktiken. Det är möjligt och önskvärt att anpassa utmärknings- och avspärrningsmaterial för användning på cykelvägar, både för en ökad förståelse och för att minska olycksrisken.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Egeskog, Johan, et al.
(författare)
-
Cyklisters utrymmesbehov : kunskapsunderlag till rekommendationer för utformning
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under hösten 2021 fick Transportstyrelsen i uppdrag av regeringen att analysera och vid behov lämna förslag till ändrade trafikregler för att andelen trafikanter som reser med cykel ska öka. Mot bakgrund av detta har Transportstyrelsen anlitat VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut för att bistå i arbetet genom att beskriva kunskapsläget utifrån gällande forskning.Syftet med uppdraget har främst varit att undersöka cyklisters utrymmesbehov i olika trafiksituationer och att ta fram underlag till rekommendationer för utformning av cykelinfrastrukturens bredder. Idag saknas regler eller gemensam byggpraxis för den fysiska utformningen av cykelfält och cykelbanor. Det är istället upp till respektive väghållare att ta fram sina egna typsektioner eller rekommendationer och kontrollera efterlevnaden.Resultaten i denna rapport baseras på litteraturstudier gällande utformningsstandarder och forskning kring cyklisters utrymmesbehov. Rekommendationer presenteras om minstabredder på cykelbanor och cykelfält beroende på möjlighet till möten och omkörningar, inkluderat dimensionering för lastcyklar, samt trygga avstånd till sidohinder. En ansats till modellstruktur för bedömning av utrymmesbehov vid högre flöden har även tagits fram.Cykelbanors bredd kan varieras beroende på den önskade dimensionerande trafiksituationen, det vill säga möjligheten att ett visst antal trafikanter ska kunna mötas eller köra om varandra säkert. Utifrån ett underhållsperspektiv är det dock fördelaktigt att anlägga cykelbanor med minst 2,5 meter bredd, oavsett trafiksituationen. Mindre bredd än så kan medföra lägre effektivitet för drift och underhåll med ökade livscykelkostnader som följd.
|
|
| 6. |
- Egeskog, Johan, et al.
(författare)
-
Cyklisters utrymmesbehov : kunskapsunderlag till rekommendationer för utformning
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 474-475
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under hösten 2021 fick Transportstyrelsen i uppdrag av regeringen att analysera och vid behov lämna förslag till ändrade trafikregler för att andelen trafikanter som reser med cykel ska öka. Mot bakgrund av detta anlitade Transportstyrelsen VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut för att bistå i arbetet genom att beskriva kunskapsläget utifrån gällande forskning. Historiskt har dimensionering för gång och cykel baserats på ingenjörsmässiga uppskattningar med lite eller inget empiriskt underlag. Syftet med uppdraget har främst varit att undersöka cyklisters utrymmesbehov i olika trafiksituationer och att ta fram underlag till rekommendationer för utformning av cykelinfrastrukturens bredder. Idag saknas regler eller gemensam byggpraxis för den fysiska utformningen av cykelfält och cykelbanor. Det är istället upp till respektive väghållare att ta fram sina egna typsektioner eller rekommendationer och kontrollera efterlevnaden. Inom ramen för detta arbete har det bland annat tagits fram grundläggande designriktlinjer som beaktar cyklister och lastcyklisters utrymmesbehov och interaktion med andra trafikanter. Resultaten i denna rapport baseras på litteraturstudier gällande utformningsstandarder och forskning kring cyklisters utrymmesbehov. Arbetets primära resultat består i framtagandet av minstabredder för cykelbanor och cykelfält beroende på möjlighet till möten och omkörningar, inkluderat dimensionering för lastcyklar, samt trygga avstånd till sidohinder. En enkelrikta cykelbana för vanliga cyklister bör inte understiga 0,95 m bredd, plus 0,35 meter fritt avstånd till sidohinder utanför cykelbanan på varje sida. En dubbelriktad cykelbana bör inte vara smalare än 2,15 m, plus 0,35 meter avstånd till sidohinder per sida. Vid fullt beaktande av lastcyklar blir cykelbanebredden 3,5 meter på dubbelriktade cykelbanor. En ansats till modellstruktur för bedömning av utrymmesbehov vid högre flöden har även tagits fram. Utöver de faktiska breddrekommendationerna så har även arbetet resulterat i framtagandet av en lista med utformningsparametrar för cyklisters utrymmesbehov. Dessa parametrar beskrivs med måttangivelse och nivå av empirisk uppbackning. Vissa av parametrarna saknar fortfarande empirisk uppbackning vilket synliggör behovet av fortsatta studier.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
An analysis of cyclists' speed at combined pedestrian and cycle paths
- 2019
-
Ingår i: Traffic Injury Prevention. - : Taylor & Francis. - 1538-9588 .- 1538-957X. ; 20:sup3, s. 56-61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: In Sweden, cyclists, pedestrians, and moped riders share the space on combined pedestrian and cycle paths, and their speeds may differ greatly. As a starting point, this article studies the speed component and how cyclists' speed varies at pedestrian and cycle paths depending on the day, week, and year; road user composition; and road design.Methods: Three data sources were used: 1) Existing measurements of cycle speed and flow at 17 sites in 3 different Swedish municipalities; 2) complementary measurements of cycle speed and flow at 5 sites; and 3) roadside observations of bicycle types at these 5 new sites.Results: The average speed of cyclists on the paths varied between 12.5 and 26.5 km/h. As expected, the lower average speeds were found in uphill directions, near intersections, and on paths with high pedestrian flows. The higher speeds were found in downhill directions and on commuter routes. In all, 70%-95% of road users observed on pedestrian and cycle paths were cyclists, and 5%-30% were pedestrians. The 2 sites with the highest proportion of electric-assisted bicycles and racer bicycles also had the highest average speeds.Conclusions: The relationship between bicycle type and measured speed was not entirely clear, but the results suggest that paths with higher proportions of electric and racer bicycles have higher average speeds. There also appears to be a connection between average speed and the width of the distribution; that is, the higher the average speed, the wider the speed distribution. More research is needed on how speed levels and speed variance affect accident risk.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Cyclists’ speeds : field obervations and measurements
- 2018
-
Ingår i: 7th International Cycling Safety Conference, ICSC2018, 10-11 October 2018, Bacelona, Spain.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to enhance the understanding of cyclists’ speed on pedestrian and cycle paths and to understand how cyclists adapt their speed to other road users and the surrounding environment. The paper is based on a study where three different data sources were used: existing measurements of cycle speed and flow in three different Swedish municipalities, Eskilstuna, Linköping and Stockholm (19 sites); new measurements of cycle speed and flow in Linköping (4 sites) and Stockholm (1 site); and road side observations of bicycle types at these five sites.The average speed of cyclists on the paths varied between 15 and 25 kilometres per hour. As expected, the lower average speeds were found in uphill directions, near intersections and on paths with high pedestrian flows. The higher speeds were found in downhill directions and on commuter routes. In all, 70–95 percent of the road users observed on pedestrian and cycle paths were cyclists while 5–30 percent were pedestrians. The most common type of bicycle used was a comfort bike, followed by a trekking bike. Electric assisted bicycles and racer bikes occurred at all sites, with a proportion of 1–10 percent and 1–15 percent, respectively. The relationship be-tween bicycle type and measured speed was not entirely clear, but the paths with higher pro-portions of electric and racer bikes generally had higher speeds. There also appears to be a con-nection between average speed and the width of the distribution – the higher the average speed, the wider the speed distribution. More research is needed on how this affects the accident risk.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Cyklisters hastigheter : Kartläggning, mätningar och observation
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På gång- och cykelvägar blandas många olika trafikanter med skilda hastighetsanspråk. Skillnader i hastighet skulle kunna vara en orsak till brister i samspel trafikanterna emellan och till att incidenter och olyckor uppstår. Syftet med detta projekt är att få ökad kunskap om cyklisters hastigheter på gång- och cykelvägar och förståelse för hur cyklisterna anpassar hastigheten till omgivande trafikanter och trafikmiljö. Tre olika typer av data har använts: Hastighet och cykelflöde från tidigare mätningar i kommunerna Eskilstuna, Linköping och Stockholm på totalt 18 platser; hastighet och cykelflöde i Linköping (4 platser) och Stockholm (1 plats) från nya mätningar; observationer avseende typ av cyklar vid dessa fem platser. Utöver detta har vi också sammanställt några utvalda referenser.Data visar att cyklisternas medelhastighet på utvald sträcka varierar mellan 15 och 25 kilometer i timmen. Som väntat förekommer de lägre medelhastigheterna i uppförsbacke, vid närhet till korsning och vid stort fotgängarflöde medan de högre framför allt märks i nedförsbacke och på pendlingsstråk. Vi kan inte påvisa någon generell ökning av cyklisternas hastighet i ett längre tidsperspektiv, vare sig i medelhastighet eller andel cyklister som håller högre fart än 30 kilometer i timmen. Däremot har cykelflödet ökat på många platser. Det innebär att antalet cyklister som håller en hög hastighet, exempelvis över 30 kilometer i timmen, ökar, även om inte andelen ökar. Detta kan felaktigt uppfattas som ökade medelhastigheter. Ungefär 70–95 procent av de trafikanter som observerades på gång- och cykelvägarna var cyklister och cirka 5–30 procent var fotgängare. En ytterst liten andel var mopedister, endast 0,2 procent. Komfortcykeln var den vanligast förekommande typen av cykel, följt av trekkingcykel. Elcykel förekom på alla platser, men i varierande omfattning från 1 till 10 procent. Racercykel förekom också på alla platser, mellan 1–15 procent. Sambandet mellan typen av cykel och hastighetsanspråk är inte helt entydigt, men resultaten stöder påståendet att cyklister på elcykel och racercykel har högre hastighetsanspråk.
|
|
| 10. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Enhetlig metod för cykelflödesmätningar : en förberedande studie
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nationellt, regionalt och i många av Sveriges kommuner finns målsättningar om ökad cykling. Dessa målsättningar är dock svåra att följa upp, då cykeltrafikens storlek inte mäts och följs upp i samma omfattning som exempelvis biltrafiken. Myndigheten Trafikanalys fick i uppdrag av regeringen att utveckla och föreslå en enhetlig metod för systematiska mätningar av cykeltrafik på lokal och regional nivå och det arbetet avrapporterades i januari 2018. Cykeltrafiken kan mätas på olika sätt och de två vanligaste metoderna är via flödesmätningar i gaturummet eller via resvaneundersökningar. I denna rapport fokuserar vi enbart på cykelflödesmätningar i gaturummet. Nuvarande upplägg av cykelflödesmätningar gör det inte möjligt att skatta cykeltrafikarbetet i kommunen, då det inte genomförs några flödesmätningar på systemnivå för hela det cykelbara vägnätet. För att nå en bred tillämpning, behöver det utredas vilka eventuella hinder som finns för att använda Trafikanalys enhetliga metod vilket förslagsvis görs i följande tre steg, där steg 1 beskrivs i denna rapport:1. Förberedande studie: Föreslå ett upplägg av en pilotstudie.2. Genomföra en pilotstudie för att kunna fastställa en enhetlig metod.3. Fastställande av den slutliga enhetliga metoden.Syftet med den förberedande studie som presenteras i den här rapporten, är att utifrån kommunala förutsättningar anpassa Trafikanalys enhetliga metod för att skatta cykeltrafikarbetet genom flödesmätningar i kommuner. Den förberedande studien ska också mynna ut i ett förslag till upplägg av en pilotstudie där den anpassade metoden testas och frågeställningar gällande avgränsningar och definitioner kan avgöras. Tanken är att pilotstudien ska genomföras i ett uppföljande projekt i ett antal kommuner för att resultera i ett slutligt fastställande av en enhetlig metod för att skatta cykeltrafikarbetet som får en bredare tillämpning och kan användas för uppföljning av såväl lokala som nationella målformuleringar gällande cykling.
|
|
