| 1. |
- Cronqvist, Marie, et al.
(författare)
-
Afterword : Towards a Tactical Turn?
- 2024
-
Ingår i: Media Tactics in the Long Twentieth Century. - London : Routledge. - 9781032618272 - 9781032618289 - 9781032618326 ; , s. 259-261
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this afterword, Marie Cronqvist, Fredrik Mohammadi Norén, and Emil Stjernholm tie together the chapters in Media Tactics in the Long Twentieth Century and summarise some of the book's key themes. Three key knowledge contributions are highlighted. First, the volume foregrounds tactics as a study object in itself, not just the effects or outcomes of strategic thinking. Second, the book counters the presentism of contemporary studies by adding a historical perspective. And third, by theoretically disentangling the concept of strategy from an abstract, contemporary buzzword to concrete, hands-on actions, some of the many complexities of operational media strategies and media tactics are revealed.
|
|
| 2. |
- Cronqvist, Marie, et al.
(författare)
-
Introduction : Towards a History of Media Tactics
- 2024
-
Ingår i: Media Tactics in the Long Twentieth Century. - London : Routledge. - 9781032618272 - 9781032618289 - 9781032618326 ; , s. 1-15
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The introduction to this edited collection situates the volume in relation to previous research on strategies and tactics in the humanities and the social sciences. Taking a media historical point of departure, a key ambition with this volume is to foreground the dialectic relationship between strategies and tactics in what we call the long twentieth century. Drawing on examples from a range of different countries and world regions, and highlighting the infrastructures, entanglements, and institutions involved, this book makes a case for a tactical turn and for media tactics as an important scholarly study object in itself, and the historically informed approach as a way of exploration. Lastly, the introduction provides a short overview of the chapters that have been included in this volume.
|
|
| 3. |
- Norén, Fredrik, 1984-, et al.
(författare)
-
Efterkrigstidens samhällskontakter : En inledning
- 2019
-
Ingår i: Efterkrigstidens samhällskontakter. - Lund : Mediehistoria, Lunds universitet. - 1654-6601. - 9789198504569 - 9789198504576 ; 43, s. 9-38
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Norén, Fredrik, 1984-, et al.
(författare)
-
Nordic Media Histories of Propaganda and Persuasion : An Introduction
- 2022. - 1
-
Ingår i: Nordic Media Histories of Propaganda and Persuasion. - Cham : Springer International Publishing. - 9783031051708 - 9783031051739 - 9783031051715 ; , s. 3-27
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The introduction to the edited collection maps the overarching aims of the book, discusses the time frame and the geographical focus, and situates the book in a media historical research tradition on propaganda and persuasion. A key ambition with this volume is to advance a transnational approach to media history, highlighting how actors and institutions, ideas and practices, have been shaped by transnational entanglements within the Nordic region and beyond. Further, the introduction lays out the rationale for focusing on the entanglement of things, ideas and actors rather than media representations, cross-border connections rather than national comparisons, as well as the importance of a broad media concept in the study of propaganda and persuasion. Lastly, the introduction provides a short overview of chapters included in the book.
|
|
| 5. |
- Hedström, Brita, et al.
(författare)
-
Visby Innerstad : En användningsplan
- 1973
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan lång tid föreligger i stort sett enighet om att bevara innerstadens bebyggelse och att anpassa eventuella nytillskott till det redan bestående. Med den inställningen har förändringsprocessen både dämpats och mildrats men ändå inte bragts att avstanna. Förändringar sker ständigt om det också huvudsakligen i smått: de många synbart så anspråkslösa byggnadsåtgärderna adderar efterhand ihop sig till något större och mer genomgripande. Långsamt, nästan omärkligt, ändrar innerstaden sitt ansikte.Ändå är det inte själva husen som förändrats mest utan användningen av dem. Ur funktionell synpunkt har 1950 - och 60-talen har varit något av en omstörtning i innerstadens historia: den har förlorat nästan hälften av de boende, en stor del av detaljhandeln och praktiskt taget helt sin gamla roll som skolcentrum. I gengäld har ytterstaden vuxit ut till ett sammanhängande kilometerbrett bälte. Till stor del av denna funktionella förändring en följd av beslutet att bevara innerstadens bebyggelse. Vad som inte fått plats inom den gamla ramen har etablerats utandör den.Föreliggande arbete vill ge en översiktlig bild av förändringsförloppen, sedda i ett långt tidsperspektiv men med tonvikt på dagsläget. Bebyggelsen tas upp till utförlig granskning men också användningen av den. Det är just samspelet mellan husen och de funtkioner, de fyller, som kan sägas utgöra bokens huvudtema. I de flesta fall är detta sammanhang hus-användning alldeles konfliktfritt och föranleder därför inte heller någon diskussion. Vad som behandlas är de relativt få problematiska fallen, hus som borde rustas upp för att fylla sin uppgift, hus som är olämpligt nyttjade eller inte använda alls. En serie sådana fall tas upp till systematisk genomgång; samtidigt berörs också de trafik - och miljömässiga konsekvenserna. Bokens syfte är alltså klart: den ger ett underlag av fakta för arbetet med att jämka samman byggnader och användningsformer. I den meningen kan skriften kallas en anvädningsplan för Visby innanför murarna.Arkitekturskolanas arbete har bedrivitis parallellt med den kommunala Innerstadskommitténs verksamhet. Något organiserat samarbete har inte förekommit med de informella kontakterna har varit både täta och goda. Att likheterna mellan Innerstadskommittén och Arkitekturskolans slutsatser blivit så pass stora, kan tillskrivas en gemensam helhetssyn.En av Arkitekturskolans elever, arkitekt Lars-Ingvar Larsson, har tidigare självständigt genomfört en undersökning av förändringar i innerstaden 1945-70- Denna studie publicerats separat och bör uppfattas som ett komplement till den hör föreliggande.Förutom de i innehållsförteckningen nämnda har ytterligare några aktivt medverkat i arbetet. Studiet av trafikfrågorna i innerstaden, i hamnen och öster om ringmuren leddes av Åke Claesson, I fältstudier och diskussioner medverkande Göran Månsson.Arkitekturskolan har fått god hjälp av ett antal initierade personer i Visby. Särskild tacksamhet är vi skyldiga byggnadsnämnden ordförande Henning Jacobson, kommunalrådet C B Stenström, stadsarkitekten Måns Hagbergm f. länsbostadsdorektören Åke Malmberg och landsantikvarien Gunnar Svahnström. I boken publiceringskostnaderna har ekonomiskt bidrag lämnats av Gotlands kommun och Riksantikvarieämbetet.Boken har redigerats av Sture Balgård och Ann Mari Westerlind med hjälp av Henrik O Andersson, Bo Ek, Göran Lindahl, Fredrik von Platen, John Sjöström Gunnar Westerlind och Hans Wetterfors.Skeppsholmen, Stockholm, sommaren 1973.Arkitekturskolans lärare och elever.
|
|
| 6. |
- Norén, Katja, et al.
(författare)
-
Uppföljning och utvärdering av miljötillståndet till följd av slängda tobaksprodukter
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien har till syfte att sammanställa kunskapsläget rörande slängda tobaksprodukters miljöpåverkan och är uppdelad i tre områden: litteraturbaserad undersökning av kunskapsläget, mindre enkätstudie och exemplifierande beräkningar.Inom litteraturstudien har internet och forskningsdatabaser använts för att söka efter svensk- och engelskspråkiga artiklar och rapporter. Enkätstudien har riktats till ca 55 personer vid reningsverk och reningsverksorganisationer. De exemplifierande beräkningarna har utformats efter tillgången på information. De har bland annat syftat till att kvantifiera mängder av kadmium, bly, nickel och kvicksilver som uppkommer från tobaksanvändare inom ett definierat område.Utifrån antagandet att all konsumerad röktobak (cigaretter, rulltobak, piptobak och cigarr/cigariller) samt snus når reningsverken så har mängderna satts i relation till andra källor till metaller i samma område t.ex. avloppsvatten från hushåll och luftdeposition. Beräkningar har också utförts för att försöka uppskatta tobaksskräpets påverkan på vattenmiljö och vattenlevande organismer. Här har enbart mängder från tobaksskräp i form av röktobak beräknats eftersom det finns viss information om antalet fimpar som ligger på gatan medan sådan information saknas helt för snus.I och med att tobaksskräp hamnar på gatan kan det via dagvattnet transporteras till en recipient och påverka denna. Då graden av miljöpåverkan beror av den koncentration som uppstår i recipienten har bidraget av tobakskräp beräknats för den kända ytan Kungsholmen ö och den kända volymen Karlbergskanalen som används som exempelrecipient och således mottagare av dagvatten från Kungsholmen ö.Baserat på tillgänglig information har tre scenarier för vilka mängder tobaksskräp som kan uppkomma beräknats utifrån: 1. Antalet fimpar som har hittats på gatan (dvs. en ögonblicksbild där vi inte vet hur länge skräpet har ansamlats. 2. Enkätstudier av hur många fimpar som rökare slänger på gatan per dag. 3. Worst case scenario som innebär att allt kadmium i konsumerad röktobak alternativt alla fimpar som uppstår under en dag når recipienten.Med antagandet att dessa olika tobaksmängder når Karlbergskanalen har de uppnådda koncentrationerna i Karlbergskanalen beräknats och satts i relation till dels EU:s gränsvärde för kadmiumEG i inlandsytvatten och dels ett eget beräknat gränsvärde för fimpar (Predicted No Effect Concentration, PNECfimp) där ingen effekt i miljön förväntas. Gränsvärdet för fimpar har beräknats utifrån resultat från ekotoxicitetstester för att kunna bedöma fimparnas påverkan i miljön.Tobak innehåller ett stort antal ämnen och då den brinner bildas ytterligare ämnen som kan hamna i fimpen. Dessa ämnen kan vart och ett vara toxiskt men tillsammans kan de också ha en additiv effekt så att fimpens totala toxicitet är summan av de ingående ämnenas toxicitet. Det är inte heller ovanligt att ämnen i blandningar har en synergistisk effekt i förhållande till varandra, vilket innebär att blandningens samlade toxicitet till och med kan vara större än summan av de ingående ämnenas toxicitet. Att det beräknade gränsvärdet PNECfimp är mycket lägre än gränsvärdet för kadmiumEG illustrerar att fimpen innehåller flera giftiga ämnen.Sammantaget visar analysen att fimpars toxicitet skulle kunna utgöra ett problem för vattenmiljöer. Dvs. den giftighet alla de ämnen som finns i fimparna uttrycker sammantaget gör att framförallt mindre recipienter riskerar att påverkas negativt. I analysen har Karlbergskanalen använts som mottagare av fimpar från Kungsholmen ö och vid antagandet att varje rökare slänger 1,7 fimpar per dag så överskrids gränsvärdet för fimpar redan efter en dags fimpansamling. Även om inte alla fimpar når recipienten så hamnar nya fimpar på gatan varje dag vilket gör att recipienter med dåligt vattenutbyte blir extra känsliga.Resultaten indikerar således att det antal fimpar som hamnar på gatan i storstadsområden riskerar att ha en påverkan på mindre vattenrecipienter och det bör vara av intresse att analysera vart dagvattnet från de mest fimpnedsmutsade områdena leds. Miljöeffekten i exempelrecipienten baserat på kadmium från slängd tobak visade sig vara obetydlig då den beräknade kadmiumkoncentration blev mycket lägre än det befintliga gränsvärdet för kadmium också för worst case scenariot.Som jämförelse är tillskottet från luftdeponerat kadmium betydligt större än det maximala tillskottet från röktobak inom det analyserade området. På samma sätt är tillskottet av nickel, bly och kvicksilver från luftdeposition mycket högre än tillskottet från röktobak som slängs på gatan. Om allt tobaksrelaterat kadmium i värsta fall skulle nå reningsverket så utgör bidraget trots detta enbart en tredjedal av bidraget från urin + fekalier från samma område. Vad gäller tillskottet av nickel, bly och kvicksilver från tobak så är bidraget, även om all tobak når reningsverket, mycket litet i jämförelse med de mängder som tillförs reningsverken från hushållens avloppsvatten.
|
|
| 7. |
- Åkerfeldt, Anna, et al.
(författare)
-
"Fridolin backar in i framtiden om digitala läromedel"
- 2021
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447. ; :2021-12-16
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ingress: 23 forskare inom it- och utbildningsområdet: Regeringens utredare borde inte lyfta fram läsning på skärm som något negativt.Forskning visar att både tryckta och digitala läromedel behövs i skolan.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Abrham, Muzit, et al.
(författare)
-
Properties of vertebrate predator–prey networks in the high Arctic
- 2024
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - 2045-7758. ; 14:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Predation is an important ecological process that can significantly impact the maintenance of ecosystem services. In arctic environments, the relative ecological importance of predation is thought to be increasing due to climate change, partly because of increased productivity with rising temperatures. Therefore, understanding predator–prey interactions in arctic ecosystems is vital for the sustainable management of these northern regions. Network theory provides a framework for quantifying the structures of ecological interactions. In this study, we use dietary observations on mammalian and avian predators in a high arctic region, including isolated peninsulas on Ellesmere Island and north Greenland, to construct bipartite trophic networks. We quantify the complexity, specialization, and nested as well as modular structures of these networks and also determine if these properties varied among the peninsulas. Mammal prey remains were the dominant diet item for all predators, but there was spatial variation in diet composition among peninsulas. The predator–prey networks were less complex, had more specialized interactions, and were more nested and more modular than random expectations. However, the networks displayed only moderate levels of modularity. Predator species had less specialized interactions with prey than prey had with predators. All network properties differed among the peninsulas, which highlights that ecosystems often show complex responses to environmental characteristics. We suggest that gaining knowledge about spatial variation in the characteristics of predator–prey interactions can enhance our ability to manage ecosystems exposed to environmental perturbations, particularly in high arctic environments subject to rapid environmental change.
|
|
