| 1. |
|
|
| 2. |
- Abrahamsson, Britt-Inger, et al.
(författare)
-
Hur lärandekontraktet används som examination i olika kurser
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. - Umeå : Umeå universitet. ; , s. 4-5
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Högskoleförordning (1993:100) föreskrivs de nationella mål som studenter skall ha uppnått i slutet av sin högskoleutbildning. För arbetsterapeut- och kandidatexamen skall studenten bland annat visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Hur ska vi lärare förbereda studenter för att uppnå och se till att de har uppnått det här nationella målet, men samtidigt förbereda och examinera dem utifrån förväntade studieresultat i olika kurser? Syftet med presentationen är att introducera lärandekontraktet som metod och hur det används i olika kurser inom arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet.
|
|
| 3. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 4. |
- Fischl, Caroline, 1974-, et al.
(författare)
-
Kontinuitet i uppgifter inom år 3 arbetsterapeutprogrammet
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 66-66
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Fischl, Caroline, et al.
(författare)
-
Kontinuitet i uppgifter inom år 3 arbetsterapeutprogrammet
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. ; , s. 66-66
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med vår poster är att illustrera kontinuitet i examinationsuppgifterna och progression i lärandet under kurserna i år 3 arbetsterapeutprogrammet.Under höstterminen 2014 till och med vårterminen 2015 genomfördes för första gången kurser i det tredje och sista året inom det reviderade arbetsterapeutprogrammet. Dessa kurser handlar om praktiska tillämpningar av kunskaper om projektledning och förändringsarbete, vetenskaplig metod samt arbetsterapeutiska teorier och modeller inom traditionella och nya arenor. Studenterna förväntas utveckla ett reflekterande förhållningssätt och arbetsterapeutisk professionalitet i samverkan med andra samt beredskap att uppfylla olika roller i arbetslivet.Kontinuitet uppnås när studenten under den första kursen skriver en plan för examensarbete (kurs 2) och/eller förändringsarbete (kurs 4). Studenten kan också välja att skriva en plan för verksamhetsutveckling (kurs 3) och implementera planen i den sista kursen. Under examensarbete får studenten välja kvantitativ eller kvalitativ metod, eller litteraturstudie efter intresseområde och koppla arbetet mot innovationskursen. Att kunna arbeta vidare med en idé genom uppgifterna i olika kurser kan göra studenten mer engagerad i sitt lärande. Studenten genomgår också en process genom att utveckla och testa idéer under ett antal iterationer.Progression i lärandet sker även vid upprepning av pedagogiska metoder. Till exempel, har lärandekontraktet under verksamhetsförlagd utbildning (kurs 3) fokus på identifiering och formulering av lärandemål, medan under innovationskursen (kurs 4) har uppgiften fokus på identifiering av handlingar och stöd som behövs för att uppnå lärandemålen.
|
|
| 6. |
- Ternestedt, Britt-Marie, et al.
(författare)
-
Ett vårdvetenskapligt perspektiv på forskning i livets slutskede – erfarenheter från Sverige
- 2009
-
Ingår i: Omsorg. - Oslo : Rådet for omsorg for alvorlig syke og døende, Norske kreftforening. - 0800-7489. ; :4, s. 19-22
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel belyser kortfattat utvecklingen av vårdvetenskaplig forskning om vård i livets slutskede i Sverige från 1970-talet fram till idag. Den visar en ökning av forskningen när det gäller den döende personens, närståendes och personalens perspektiv. Vidare beskrivs exempel på forskning som bedrivs vid Enheten för forskning om vård i livets slutskede vid Ersta Sköndal högskola; en forskningsmiljö som kunnat formaliseras till innehåll och struktur med hjälp av en donation. Exempel ges på projekt med beskrivande och intervenerande designer. Områden som behöver studeras ytterligare är individers/familjens situation i samband med döende och död, döende personer med demenssjukdom och döende och död ur ett mångkulturellt perspektiv och ur ett genusperspektiv. Större mångvetenskapliga forskningsprojekt behövs. En stor utmaning är också att överbrygga gapet mellan forskning och klinisk verksamhet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Håkanson, Cecilia, 1968-, et al.
(författare)
-
First-Line Nursing Home Managers in Sweden and their Views on Leadership and Palliative Care
- 2014
-
Ingår i: Open Nursing Journal. - : Bentham open. - 1874-4346. ; 8, s. 71-78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to investigate first-line nursing home managers' views on their leadership and related to that, palliative care. Previous research reveals insufficient palliation, and a number of barriers towards implementation of palliative care in nursing homes. Among those barriers are issues related to leadership quality. First-line managers play a pivotal role, as they influence working conditions and quality of care. Nine first-line managers, from different nursing homes in Sweden participated in the study. Semi-structured interviews were conducted and analysed using qualitative descriptive content analysis. In the results, two categories were identified: embracing the role of leader and being a victim of circumstances, illuminating how the first-line managers handle expectations and challenges linked to the leadership role and responsibility for palliative care. The results reveal views corresponding to committed leaders, acting upon demands and expectations, but also to leaders appearing to have resigned from the leadership role, and who express powerlessness with little possibility to influence care. The first line managers reported their own limited knowledge about palliative care to limit their possibilities of taking full leadership responsibility for implementing palliative care principles in their nursing homes. The study stresses that for the provision of high quality palliative care in nursing homes, first-line managers need to be knowledgeable about palliative care, and they need supportive organizations with clear expectations and goals about palliative care. Future action and learning oriented research projects for the implementation of palliative care principles, in which first line managers actively participate, are suggested.
|
|
