| 1. |
|
|
| 2. |
- Björkvall, Ander, et al.
(author)
-
Slutrapport Anslagstavlan - Forskarfredags massexperiment 2016 : VA-RAPPORT 2017:1
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vad används anslagstavlor till nuförtiden? Detta vet vi mycket lite om, framför allt för att det är så svårt att samla in informationen. För att kunna forska om anslagstavlor tog vi därför hjälp av 46 skolklasser i ForskarFredags massexperiment. Med en mobil- app samlade eleverna in text och fotografier från anslagstavlor i hela landet! Efter att ha gallrat bort bilder som var alltför suddiga eller inte var tagna på rätt sätt hade vi sammanlagt 1 340 bilder som gick att använda i vår forskning. De flesta anslagen har satts upp av föreningar. Därefter kommer företag. På tredje plats kommer privatpersoner. Endast en liten andel av de insamlade anslagen (6 procent) innehåller text som skrivits för hand med penna, resten är gjorda med dator. Mer än en tredjedel av anslagen är inbjudningar (37 procent). Det kan till exempel handla om konserter, möten, föredrag och firanden. Lika vanligt är det med köp- och säljannonser av varor och tjänster. Bland de insamlade anslagen finns fem cykelan- nonser. Alla dessa är korthuggna och opersonliga. Bostadsannonserna, däremot, är mer personliga och detaljrika. Anslag som handlar om lärande och utbildning gäller ofta lokala platser. Lärandet äger alltså rum i närområdet snarare än på ställen dit deltagaren måste resa långt, gå ut på internet eller till och med flytta för att kunna delta. Trots att det finns väldigt många människor med utländsk bakgrund i Sverige är näs tan alla anslag på svenska. Bara knappt 5 procent har skrivits helt eller delvis på andra språk. Men vi kan ändå se att engelska har en viktig roll i texter i vår omgivning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Byrman, Ylva, et al.
(author)
-
Med terminologen som grindvakt : Beslutsfattande i ett expertgruppsmöte
- 2022
-
In: Språk i skola, på fritid och i arbetsliv. - : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884290 ; , s. 265-286
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- I arbetslivet är möten vanliga, och ett centralt mål för mötena är fatta gemensamma beslut för att komma vidare i arbetet. I artikeln utforskas den interaktion som bildar vägen till det första (större) beslutet i ett terminologiprojekt. Projektet är typiskt för många terminologiprojekt genom att det innefattar samarbete mellan ämnesexperter och leds av en professionell terminolog. Artikelns syfte är att belysa hur interaktionen leder fram till att ett beslut fattas i detta möte där olika experter bidrar med sin kunskap. Hur är beslutsfattandet organiserat i interaktionen? Hur förhåller sig deltagarna till varandras expertiser i arbetet? En analys av topiker och epistemiska positioneringar i samtalet visar att topiken som leder fram till beslutet inte behandlas samlat och att samtalet övergår till att behandla beslutsfrågan först när samtliga ämnesexperter explicit har redogjort för sin epistemiska tillgång. Samtalet kännetecknas således av ett gemensamt epistemiskt ansvar, där beslut inte fattas förrän alla har uttryckt samma uppfattning. Det framkommer också att terminologen har en epistemisk särställning i arbetet genom att ta epistemiskt företräde att avgöra när kunskapsläget har inventerats nog och tillräckligt med delad kunskap har etablerats så att beslut kan fattas. Han intar därmed en typ av grindvaktsroll genom att ta ansvar för att beslut är välgrundade.
|
|
| 7. |
- Byrman, Ylva, 1983, et al.
(author)
-
Med terminologen som grindvakt: Beslutsfattande i ett expertgruppsmöte
- 2022
-
In: Språk i skola, på fritid och i arbetsliv. - : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 1100-5629 .- 2004-108X. - 9789187884290 ; , s. 265-286
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- I arbetslivet är möten vanliga, och ett centralt mål för mötena är fatta gemensamma beslut för att komma vidare i arbetet. I artikeln utforskas den interaktion som bildar vägen till det första (större) beslutet i ett terminologiprojekt. Projektet är typiskt för många terminologiprojekt genom att det innefattar samarbete mellan ämnesexperter och leds av en professionell terminolog. Artikelns syfte är att belysa hur interaktionen leder fram till att ett beslut fattas i detta möte där olika experter bidrar med sin kunskap. Hur är beslutsfattandet organiserat i interaktionen? Hur förhåller sig deltagarna till varandras expertiser i arbetet? En analys av topiker och epistemiska positioneringar i samtalet visar att topiken som leder fram till beslutet inte behandlas samlat och att samtalet övergår till att behandla beslutsfrågan först när samtliga ämnesexperter explicit har redogjort för sin epistemiska tillgång. Samtalet kännetecknas således av ett gemensamt epistemiskt ansvar, där beslut inte fattas förrän alla har uttryckt samma uppfattning. Det framkommer också att terminologen har en epistemisk särställning i arbetet genom att ta epistemiskt företräde att avgöra när kunskapsläget har inventerats nog och tillräckligt med delad kunskap har etablerats så att beslut kan fattas. Han intar därmed en typ av grindvaktsroll genom att ta ansvar för att beslut är välgrundade.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Eklund Heinonen, Maria, 1966-, et al.
(author)
-
”Mer än bara text och ord”: Akademiskt skrivande i utbildningar i socialt arbete och sociologi
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report was initiated by the Department of Sociology at Uppsala University and aims to investigate how the department helps its students to develop academic literacies. Another aim is to provide suggestions on how the department can develop teaching practices in order to integrate writing within its courses. In the report, we have examined course designs, learning outcomes and writing instructions. In addition, we have interviewed teachers and analyzed students’ texts. The report is concluded by some general suggestions on how the department can continue to support the students’ academic literacies.
|
|
| 10. |
|
|
