| 1. |
- Matschke Ekholm, Hanna, et al.
(författare)
-
Robusthetshöjande åtgärder i ett förändrat klimat – inspirerande exempel från befintlig miljö
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatet förändras och vi ser effekterna av det redan idag med allt fler extrema väderhändelser. Klimatanpassning handlar om att planera och arbeta för att förebygga negativa effekter av klimatförändringar och extrema väderhändelser som redan är här idag och som kommer i framtiden. Att arbeta med klimatanpassning och att höja robustheten på en byggnad, en fastighet eller ett område kan innebära många olika saker. Det delade ansvaret kan försvåra genomförandet men det finns också förutsättningar för att arbeta effektivt. Med ett helhetstänk, flexibla lösningar och förståelse för robusthet kan vi komma väldigt långt. I denna exempelsamling lyfter vi fram ett antal olika åtgärder som kan bidra till att förebygga att skador uppstår eller som ökar motståndskraften mot klimatförändringar och extrema väderhändelser. Urvalet av exempel har gjorts utifrån relevant forskning och erfarenheter. De åtgärder som lyfts fram har genomförts i befintlig miljö. Exempelsamlingen syftar till att motivera och inspirera till att genomföra fler robusthetshöjande åtgärder i vårt samhälle och det är upp till var och en att bedöma lämplighet för respektive plats och åtgärd. Det finns även många fler åtgärder som är möjliga att genomföra. Därför har vi i slutet av den här rapporten ett avsnitt där vi hänvisar till andra inspirerande exempelsamlingar och åtgärdsbeskrivningar.
|
|
| 2. |
- Nordlöf, Beatrice, et al.
(författare)
-
Utmaningar och framgångsfaktorer för dagvattenhantering på kvartersmark - Erfarenhetsåterföring från kommuner och kommunala bostadsbolag
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett flertal utmaningar kopplat till att hantera dagvatten i den urbana miljön. Dagvatten från urbana områden är en källa till föroreningar och för att förbättra vattenkvaliteten i recipienten krävs att dagvatten från förorenade ytor renas. Vidare väntas klimatförändringarna leda till ökade nederbördsmängder, kraftigare och mer frekvent förekommande skyfall, men även mer intensiva och mer frekvent förekommande värmeböljor. Detta ställer ökade krav på att den urbana miljön ska vara motståndskraftig och kunna hantera extrema väderhändelser. Cirka 70 % av våra städer består av kvartersmark, kvartersmarken har därmed stor potential att bidra med ytor för lokala dagvattenanläggningar som kan fördröja och rena dagvatten. Många kommuner arbetar aktivt med dagvattenfrågor både på strategisk nivå och i enskilda projekt men att hantera dagvattenfrågan i samhällsbyggnadsprocessen är utmanande. I synnerhet på kvartersmark där lagstiftningen inte medger tydlig kravställning. Syftet med denna rapport är att samla erfarenheter från kommuner och kommunala bostadsbolag som arbetat aktivt med dagvattenfrågor, för att identifiera framgångsfaktorer för hantering av dagvatten. Framgångsfaktorer har identifierats för det generella arbetet med dagvatten, men också med särskilt fokus på dagvattenhantering på kvartersmark. Inom ramen för projektet har intervjuer genomförts med de kommunala bostadsbolagen Uppsalahem och Stockholmshem, samt med Uppsala kommun, Stockholm stad, och Stockholm Vatten och Avfall. Två områden i Uppsala har också studerats i närmare detalj för att samla erfarenheter. Framgångsfaktorer har sammanställts utifrån samhällbyggnadsprocessens olika skeden, från idéstadie till förvaltning av färdiga lösningar. De största utmaningarna som identifierats är lagstiftningen som begränsar möjligheten till kravställning, samordningen mellan aktörer och skeden, och kunskapen om dagvattenfrågor. Exempel på framgångsfaktorer i tidiga skeden är att ha ett helhetsperspektiv och att eftersträva en tydlig kravställning där möjligt. Det är viktigt att dagvattenfrågan utreds ur ett helhetsperspektiv för att säkerställa att detaljplanen skapar de förutsättningar som krävs för rätt hantering av dagvattnet. Uppsala och Stockholms kommun har båda tagit fram riktlinjer som de tillämpar i detaljplaneringen kring hur stora mängder dagvatten som ska fördröjas på kvartersmark. Man använder sig även av kravställning i markanvisningsavtal och i bygglovsprocessen. Exempel på framgångsfaktorer i senare skeden är att integrera flera perspektiv och eftersträva robusta multifunktionella åtgärder, samt att ha ett nära samarbete mellan projekteringsskede och förvaltning. Genom att samordna teknikområden kan bra helhetslösningar skapas. Förvaltningens perspektiv bör inkluderas vid utformning av åtgärderna för att säkerställa att det som byggs fungerar även på lång sikt. I förvaltningsskedet uppstår utmaningar med resurssättning och drift, utmaningar som bland annat kan underlättas av en tydlig överlämning och skötselinstruktioner.
|
|
| 3. |
- Nyström, Anna, et al.
(författare)
-
Anti-müllerian hormone compared with other ovarian markers after childhood cancer treatment
- 2019
-
Ingår i: Acta Oncologica. - 0284-186X. ; 58:2, s. 218-224
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Gonadal dysfunction is one of the major late complications after cancer diagnosis and treatment. The best markers of ovarian reserve in clinical practice are antral follicle count (AFC) and ovarian volume. We aimed to study the prevalence of premature ovarian insufficiency (POI) and evaluate anti-Müllerian hormone (AMH) and other serum markers for ovarian function in adult women who were childhood cancer survivors (CCS) in comparison with a control group. Material and methods: Altogether, 167 female CCS were compared to 164 matched controls. Prevalence of POI was documented and serum levels of AMH, inhibin B, follicle stimulating hormone (FSH), and estradiol (E2) were compared with AFC and ovarian volume. Results: POI was reported in 22 (13%) of the CCS and in none of the controls. Serum levels of AMH, inhibin B, and FSH, but not E2, correlated significantly with AFC and ovarian volume; AMH showed the highest correlation. There was no difference between CCS and controls regarding the different serum markers as measured by linear regression analysis. ROC curve AUC for primary POI showed the highest values for AMH (0.930) and AFC (0.944). For AFC <10, ROC curve AUC showed highest value for AMH for CCS (0.866) and controls (0.878). In a subgroup of female CCS <40 years (n = 120), the results were similar. Conclusion: We found POI in 13% among CCS, slightly more than in other studies. Serum levels of AMH, inhibin B, and FSH correlated significantly with AFC and ovarian volume, and no difference was noted between CCS and controls. AMH was the most reliable serum marker for ovarian function in terms of POI and low AFC.
|
|
