| 1. |
- Adman, Per, et al.
(författare)
-
171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - Stockholm. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 26/9. Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lindkvist, Anna, et al.
(författare)
-
Attitudes on intensive forestry : an investigation into perceptions of increased production requirements in Swedish forestry
- 2012
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research. - : Taylor & Francis Group. - 0282-7581 .- 1651-1891. ; 27:5, s. 438-448
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2008, the Swedish government launched an inquiry into the possibilities, benefits and requirements for conducting intensive forestry in part of the Swedish countryside, including fertilization, genetically improved plant material and fastgrowing species beyond what is currently allowed in Swedish legislation. Drawing upon part of that governmental investigation, this paper analyzes attitudes toward intensive forestry over time. The study draws upon studies of points of conflict written in the 1970s and 1980s, attitudes among different stakeholder groups, and interviews with forest owners and stakeholder groups potentially affected by intensive forestry. The study concludes that the diverging opinions as to what constitutes acceptable forest use have remained largely the same over the years. Radical landscape change is generally not seen as desirable, but views diverge over the use of novel tree species and the use of fertilization.
|
|
| 4. |
- Lindkvist, Anna, et al.
(författare)
-
Konflikt och konsensus i skogen : intensivodling av skog ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Faktaunderlag till utredning om Möjligheter till intensivodling av skog
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första delstudien, ”Skogslandskapet som arena”, syftar till att ge en bakgrund till dagens skogsbruk i Sverige och att sätta in skogspolitiken i ett idé- och miljöhistoriskt sammanhang. Sammantaget handlar undersökningen om hur skogen har brukats och hur detta brukande har motiverats, institutionaliserats, reglerats och ifrågasatts under de senaste århundradena. Den består av två delar. Den första delen inleds med en historik som tar upp maktförhållandena i skogen och hur skogen har nyttjats genom tiderna. Därefter följer en redogörelse över skogsbrukets och skogsvårdslagens förändring över tid fram till att miljörörelsen, rennäringen, kulturminnesvården och andra ”allmänna intressen” som värnar om skogen tar plats i skogsvårdslagen. I den andra delen diskuteras ett urval konflikter som uppkommit i anslutning till skogen och skogsbruket, främst med tyngdpunkt på 1970- och 1980-talen: debatten om plantering av skog i öppna landskap, kalhyggesdebatten, reaktionerna vid inplantering av främmande trädslag, debatten om bruket av bekämpningsmedel samt visionen om att utveckla och nyttja genmodifierade träd. Flera av dessa konflikter kan rimligen åter aktualiseras vid ett intensifierat skogsbruk av det slag som utredningen behandlar.Den andra delstudien, ”Attityder och värderingar”, undersöker privatpersoners och skogsägares inställningar till den svenska skogen i allmänhet och till intensivodling av skog i synnerhet. Privatpersoner betraktar vanligen skogen som en rekreationsresurs, medan skogsägare håller skogens traditionella, ekonomiska värden närmare hjärtat. När attityder mot skogen väl förändras beror det ofta på generationsväxlingar, ökat miljömedvetande och urbaniseringstrender. Sveriges stora demografiska och kulturella skillnader har även bidragit till att skogen idag uppfattas olika i olika delar av landet. Samtidigt som vi bor längre bort från skogen än tidigare ökar vår efterfrågan på dess sociala värden, vilket innebär att ungefär hälften av våra skogsbesök numera sker i tätortsnära skog, som främst är förknippad med rekreation och vila. Skogens ekonomiska värden är emellertid fortfarande viktiga, inte minst när det gäller skogens roll som framtida energikälla. Intervjuade skogsägare har visat sig vara förhållandevis positiva till intensivodling av skog, samtidigt som det av miljömässiga och ekonomiska skäl finns ett starkt motstånd mot att öka användningen av gödsel. Privatpersoner som intervjuats anser i regel att intensivodlade områden begränsar naturupplevelsen, skadar miljön och missgynnar mångfalden. Fördelar som ökad möjlighet att utvinna alternativa energibränslen och ökade exportmöjligheter för svensk industri har emellertid också nämnts.Den tredje delstudien, ”Potentiella synergier och målkonflikter”, relaterar intensivodling av skog dels till de av riksdagen fastställda miljömålen dels till eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av ett förändrat nyttjande av jordbruksmark. De målkonflikter som identifieras, främst mellan miljömålen ’Begränsad klimatpåverkan’ och ’Ett rikt växt- och djurliv’, kan inte enbart lösas på teknisk väg utan kräver någon form av politisk avvägning. För att ansvariga myndigheter ska kunna göra en sådan avvägning krävs dock att det utarbetas någon form av politisk prioriteringsordning som kan vägleda myndigheterna i det arbetet. När det gäller eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av intensivodling framgår det av intervjuer med olika intresseorganisationer att många konflikter sannolikt kan undvikas om synpunkter från olika intressen beaktas i samband med planering av förändrat marknyttjande.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bern, Sofia, et al.
(författare)
-
Mobilitet och tillgänglighet – framtidens resande
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket har gett TRUM (Transportforskningsenheten vid Umeå Universitet) i uppdrag att utreda framtidens mobilitet innefattande frågor såsom privatpersoners attityder och normer till resande med bil och däribland självkörande bilar, betalningsvilja, syn på ägande inställning till individuellt resande gentemot kollektivt resande, samt intressenters förväntningar på ett framtida tillgängligt transportsystem. Därutöver önskar Trafikverket ökad förståelse kring arbetssätt och metoder för att möta teknikutveckling och framtida mobilitet. Syftet med föreliggande rapport är att svara på dessa frågeställningar utifrån litteraturstudier och intervjuer.Det huvudsakliga underlaget för rapporten är en genomgång av litteratur relaterad till transporter, mobilitet och historiska såväl som framtida trender. Fokus har varit på persontransporter kopplat till människors beteende, samt vad privatpersoner, framtidsspanare och företrädare för bil- och teknikbranschen tror kommer att hända med personresande i framtiden. Utöver litteraturstudien genomfördes sex intervjuer under januari och februari 2016. Intervjuerna gjordes med syfte att öka förståelsen för hur människor resonerar kring mobilitet och transporter i dagsläget och hur de tror att vi kommer att resa i framtiden. Utifrån litteraturgenomgången och intervjuerna kan konstateras att attityder till elbilar generellt sett är positiva. Hinder för ett bredare genombrott utgörs av uppfattade prisskillnader, räckviddsångest och uppfattad brist på laddinfrastruktur. Som drivkrafter kan nämnas ökat miljömedvetande och alltmer positiva attityder bland flera olika aktörer, till exempel teknikutvecklare. När det gäller självkörande bilar är attityderna mer varierande. Bland annat lyfts säkerhetsfaktorer, tillgänglighet och det faktum att flera bilmodeller redan idag utrustas med olika typer av autonomifunktioner. Enligt olika bedömningar kommer koncept såsom Mobility as a Service och liknande att leda till förändrade attityder och normer när det gäller både privat och kollektivt resande. Avslutningsvis lämnas förslag på hur dessa och andra förändringar kan följas och förstås utifrån ett planeringsperspektiv. Olika metoder och perspektiv är viktiga för att skapa en bild över framtida utveckling redan idag, framförallt kopplat till de miljöutmaningar samhället står inför.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Egan Sjölander, Annika, 1971-, et al.
(författare)
-
Motorspriten kommer! : en historia om etanol och andra alternativa drivmedel
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Motorspriten kommer! löd budskapet i början av 1900-talet. Liknande utfästelser om alternativa drivmedel har gång på gång hörts genom historien. Men de oljebaserade bränslena har behållit sitt grepp om transportsystemet, trots att de alltid ansetts problematiska. Varför?Den här boken handlar om olika försök att utveckla och förverkliga alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Den spänner över ett drygt sekel, från slutet av 1800-talet och framåt, och behandlar bland annat sulfitsprit, syntetisk bensin, gengas, metanol och den första och andra generationens etanol. I fokus står motiven bakom dessa alternativ varför de har ansetts angelägna och önskvärda liksom de problem och strukturella hinder som de har mött och alltjämt fortsätter att möta. Boken ger historiska och medievetenskapliga perspektiv på de pågående försöken till en omställning på drivmedelsområdet och bidrar till kunskap av värde för såväl beslutsfattare som allmänhet.Boken bygger på forskning som utfördes inom det tvärvetenskapliga projektet Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning. Den är skriven av samtliga forskare i projektet Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, Jenny Eklöf, Erland Mårald, Christer Nordlund och Bosse Sundin i samarbete med Henrik Lång.
|
|
| 10. |
|
|
