| 1. |
- Landqvist, Hans, 1958, et al.
(författare)
-
Juridik på svenska i Finland: bakgrund, introduktion och disposition
- 2016
-
Ingår i: Juridik på svenska i Finland : perspektiv på språk och rätt / Hans Landqvist, Christer Laurén, Liselott Nordman, Marianne Nordman, Maria Kvist. - Vasa : Förlagsaktiebolaget Scriptum. - 9789527005347 ; , s. 12-39
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Landqvist, Hans, 1958, et al.
(författare)
-
Juridik på svenska i Finland: historia, nutid och framtid
- 2016
-
Ingår i: Landqvist, Hans, Christer Laurén, Lieselott Nordman, Marianne Nordman & Maria Kvist, Juridik på svenska i Finland. Perspektiv på språk och rätt. - Vasa : Förlagsaktiebolaget Scriptum. - 9789527005347 ; , s. 370-380
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Landqvist, Hans, 1958, et al.
(författare)
-
Summary
- 2016
-
Ingår i: Juridik på svenska i Finland : perspektiv på språk och rätt / Hans Landqvist, Christer Laurén, Liselott Nordman, Marianne Nordman, Maria Kvist. - Vasa : Förlagsaktiebolaget Scriptum. - 9789527005347 ; , s. 387-391
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
-
Egna vägar och andras : elva essäer om liv och bildning i det bottniska området
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Egna vägar och andras. Elva essäer om liv och bildning i det bottniska området ingår i serien Bottniska studier, utgiven i samverkan mellan Svensk-Österbottniska Samfundet och Kungl. Skytteranska Samfundet.Temat här är "På väg". I antologin inbjuds läsarna att beträda vägar av flera olika slag.I den första avdelningen bjuds på inblickar i några av skribenternas egna bildningsvägar. Hur tas egentligen riktningen i våra vägval ut - är det planering eller bara slumpen? Skribenterna utforskar detta och mycket annat i sina texter.I den andra avdelningen ställs andras vägar i centrum: den svenske rotesoldaten i Nykarleby, österbottniska Amerikaemigranter, resenärer i Arjeplogtrakten under 1800-talet och säljägare på Kvarken på 1940-talet.Vägarna och ödena är brokiga precis som livet självt. Med vår bok bjuder vi er välkomna att följa oss på våra egna vägar - och på andras!
|
|
| 6. |
- Landqvist, Hans, 1958, et al.
(författare)
-
Inledning [till avdelningen Juridik på svenska i Finland]
- 2010
-
Ingår i: Mattila, H.E.S., A. Piehl & S. Pajula (toim./red.), Oikeuskieli ja säädöstieto Suomenkielinen lakikirja 250 vuotta - Rättsspråk och författningsinformation Den finskspråkiga lagboken 250 år. - Helsinki/Helsingfors : Suomalainen Lakimiesyhdistys. - 9789518553017 ; , s. 31-33
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Språkmöten i Västerbotten och Österbotten
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken medverkar 13 skribenter, samtliga med band till den akademiska miljön i den västerbottniska och i den österbottniska regionen. Västerbotten representeras av sex skribenter och Österbotten av sju. Bidragen i boken har genomgått en redaktionell granskning.Boken har tematiskt delats in i fyra avdelningar, var och en med sitt lokala perspektiv. Den inledande avdelningen, "Språkliga landskap", handlar om det språkliga landskapet i Västerbotten och Österbotten, om dynamiken i relationen mellan enspråkighet och flerspråkighet, och ger en bakgrund till studierna i de följande avsnitten.Den andra avdelningen, "Möten i Västerbotten", ger i det första bidraget en översikt över Umeåbaserad forskning i språkliga och kulturella mönster i norra Sverige. Uppsatsen tar som utgångspunkt den forskning i nordiska språk som under en lång följd av år bedrivits vid Umeå universitet. Fokus ligger på teman som språketnografi, kulturgränser, språkgeografi, ortnamn och skriftbruk, allt inom nordsvenskt område. Den moderna Umeåsvenskan som ett norrländskt stadsspråk presenteras i avdelningens andra uppsats, där också två Umeåungdomar får ge sin syn på dialekt och identitet. Den tredje avdelningen i boken, "Möten mellan Västerbotten och Österbotten", fokuserar i den första uppsatsen på de språkmöten som ägt rum i Kvarken mellan säljägarna och som satt sina märken i jägarnas ordförråd för säl och för verksamheter i samband med säljakten. Två uppsatser anknyter till kontakterna på båda sidor om Kvarken genom att ge en inblick i spår som avsatts i olika typer av namn. Det gemensamma ordspråksmaterialet, framför allt i Skelleftebygden och Jakobstadstrakten, får sin belysning i avdelningens sista uppsats.Bokens fjärde avdelning, "Möten i Österbotten", inleds med en överblick över den forskning som bedrivits i tvåspråkighet i Vasaregionen och lyfter fram den bild som forskningen ger av två- och flerspråkighet i olika miljöer: på arbetsplatsen, inom servicen, i möteskontext, inom utbildningen och inom kulturen men också hos enskilda individer. Språkundervisningens roll för två- och flerspråkighet och hur den didaktiska verksamheten kan utvecklas och förverkligas betonas i en uppsats som visar på den språkbadsundervisning och de tandemförsök som gjorts utgående från forskningsmiljön i Vasa. I en av uppsatserna redogörs för hur namn på vägar i det finska Lillkyro fick sin svenska »komplettering» när Vasa och Lillkyro fusionerades. En annan uppsats med stark anknytning till Vasamiljön är en folkdialektologisk studie av några Vasasvenskars syn på språket i staden. Språkmöten på individnivå illustreras genom en Vasaflicka med Downs syndrom, och avdelningen avslutas bredare med språkmöten både individuellt och i grupp, förankrat i Närpes.Språkmöten är, så som vi illustrerat dem i boken, ett mångfasetterat begrepp som kan ses ur en mängd synvinklar. Språkmöten äger rum inom den enskilda individen som en fråga om tvåspråkighet, flerspråkighet, språkval och individuell språkanvändning. Språkmöten sker olika individer emellan i regionalt språkbruk men också i samtal sådana som dem mellan säljägarna i Kvarken. Språkmöten kommer till i officiella situationer som på arbetsplatser, möten, sammanträden men även i den officiella skyltningen på platser och vägar. Också kulturen och den konkreta geografin lyfter fram språkmöten i dialektord, ortnamn och ordspråk där gemenskapen och samhörigheten mellan Västerbotten och Österbotten tydligt dokumenteras.Boken Språkmöten i Västerbotten och Österbotten visar den nära växelverkan som funnits inom Kvarkenregionen i gångna tider, den växelverkan som finns i dag och den som har en stark potential att finnas också i framtiden. Språket lever, språken möts över Kvarken och språken möts på båda sidor om Kvarken i ett ständigt språkligt kretslopp.
|
|
