| 1. |
- Forsberg, Eva, 1955-, et al.
(författare)
-
‘Dialogue’ for school improvement?
- 2013
-
Ingår i: Nordic Studies in Education. - 1891-5914 .- 1891-5949. ; 33, s. 187-203
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Nordzell, Anita, 1955-
(författare)
-
Att göra cirkel
- 2012
-
Ingår i: En mosaik av mening. - Göteborg : Daidalos. - 9789171733634 ; , s. 247-277
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett forskningsprojekt finansierat av vetenskapsrådet studeras i detta antologikapitel studiecirkeldeltagares samtal i deras möten. I detalj analyseras samtal i tre studiecirklar, en i litteratur, en i engelsk konversation och en i filosofi. Med en etnometodologiskt inspirerad metod visas hur deltagarna mellan sig skapar, ”gör”, cirkeln. Deltagarna använder sina personliga erfarenheter som resurser i en egen bildningsprocess och talar om vikten av att lära tillsammans. Detta, att ”lära tillsammans”, visas också i handling när deltagarna går in i varandras tal, kommenterar och skrattar samtidigt som någon annan i gruppen säger något. I vissa sammanhang kan det tolkas som störande av samtalsordningen, men kan här snarast ses som uttryck för en positiv förstärkning, i denna text benämnt som ”samskapande”. Deltagarna bekräftar i samtalen både varandras identiteter som cirkeldeltagare och skapar ett gemensamt innehåll av sina läsfrukter och personliga erfarenheter.
|
|
| 4. |
- Nordzell, Anita, 1955-
(författare)
-
Samtal i studiecirkel : Hur går det till när cirkeldeltagare gör cirkel?
- 2011
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Hur går det till när studiecirkeldeltagare agerar i studiecirkel och vad gör de när de tillsammans skapar en studiecirkel? I denna studie är samtalandet i studiecirkeln i fokus. Underlaget består av inspelade cirkelsamtal från tre olika cirklar i Mellansverige.Tidigare forskning har beskrivit studiecirkelkaraktär i huvudsak utifrån deltagares utsagor i intervjuer och enkäter. I stället för att fråga cirkeldeltagare om vad de anser om cirkeln och sitt deltagande i den, studeras själva cirkelaktiviteten, samtalandet. Här ges exempel på hur det går till när cirkeln görs gällande, hur deltagarna förhåller sig till varandra och hur de gemensamt bygger upp en gruppidentitet. Närmare bestämt hur de samtalande skapar cirkeln genom det sätt som de organiserar sitt samtal och hur de själva talar om cirkeln i sina sammankomster.Deltagarna interagerar intensivt med varandra i cirklarna filosofi och litteratur. I språkcirkeln tenderar ordningen att struktureras mer i linje med en ’traditionell skolordning’. I filosofi- och litteraturcirklarna faller de samtalande in i varandras tal, kommenterar när den andre talar, skrattar och ställer frågor. Detta agerande kallas här för samproduktion av en gemensam berättelse; ett sätt att visa samhörighet med de andra deltagarna och med gruppen. Ett sätt att göra cirkel
|
|
| 5. |
- Nordzell, Anita, 1955-
(författare)
-
Samtalat skolledarskap : kategoriserings- och identitetsarbete i interaktion
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att visa hur skolorganisation, skolledning och skolledaridentiteter produceras, formas och omformas i samtalad interaktion samt att visa vilka diskursiva metoder som de samtalande använder för att bygga upp sina begrepp och kategorier och samtidigt göra dem socialt acceptabla i sitt sammanhang. Jag har tagit teoretisk och analytisk utgångspunkt i etnometodologi, socialkonstruktionism och kategoriseringsanalys. Det empiriska materialet består av inspelade ledningsgruppsmöten, som transkriberats noggrant, från en grundskola och två gymnasieskolor, samt intervjuer med tre skolledare.De empiriska studierna presenteras i fyra delstudier, där delstudie I visar hur intervjuare och intervjuad gemensamt bygger upp relevanta ategorier med hjälp av bland annat tidsbegrepp. I delstudie II analyseras hur skolledare i ett arbetslagsledarmöte gemensamt skapar den lokalt producerade organisationen-i-handling. Delstudie III fokuserar hur citeringar av sig själv och andra används i mötessamtal för att forma kategorier och delstudie IV inriktas mot att se hur deltagarna i de probleminriktade samtalen orienterar emot teamet och hur ’vi’ som grupp formas.I samtliga delstudier fokuseras hur kategoriserandet samtidigt är identitetsskapande. De samtalande framställer sig själva som bland annat problemlösare, nytänkare, förändrare och annorlunda än ’de andra’. Kategoriseringsarbete har visat sig ha stor betydelse för interaktionen och identitetsarbete är en viktig del av det som sker i mötessamtal. Skolledning framstår som bland annat gemensamt producerat och inte enbart som ett heroiskt ensamarbete. Tal och samtal kan beskrivas som en viktig del av och i ledningsarbetet.
|
|
