| 1. |
- Norrlid, Ingemar
(författare)
-
Prövbarhet och relevans : Om minimikrav, optimumnormer och historieforskningens interna etiska kod
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Akademisk historia är en empirisk vetenskap i åtminstone den meningen att historiska utsagor, utsagor om det förflutna, är erfarenhetsbaserade. Utsagornas hållbarhet prövas mot det historiska källmaterialet och mot förnuft och logik. Prövningen sker inom forskarkollektivet och förutsätter kommunikation. Kommunicerbarhet är därför som jag ser det, liksom det för all vetenskap gällande kravet på ny kunskap, ett historievetenskapligt minimikrav och ett kategoriskt etiskt imperativ. Historia är en humanistisk vetenskap i betydelsen en vetenskap som handlar om människan i hennes sociala relationer i det förflutna. I övrigt är det historievetenskapliga forskningsområdet i dag gränslöst. En traditionell, länge i statsidealismen teoretiskt förankrad fokusering på politikhistoria, det politiska livets centrala gestalter och händelser, har övergivits. Det finns med den angivna begränsningen inte längre några förbjudna landskap på det förflutnas territorium. Vad som är bra och dålig historia bestäms utom av minimikraven av en uppsättning relevans- kriterier. Vetenskaplig relevans handlar om att sätta in ett problem i ett problemsammanhang. Relevansen är kumulativ, när problemet relateras till tidigare forskning, och teoretisk, när kopplingen är till samhälls- och/eller historieteori. Med existentiell relevans avses att historikern placerar människan och det mänskliga livets problematiker i centrum för sitt studium. Kravet på kumulativ relevans är inomvetenskapligt och okontroversiellt, teorirelevans har sedan en tid också kunnat påyrkas med inomvetenskapliga, i första hand förklaringsteo- retiska argument. Synpunkten att historia har eller måste bedrivas så att den får existentiell relevans har vanligen upplevts som utomvetenskaplig och på den grunden ibland som suspekt. Jag föreställer mig att det numera är en allmän insikt i vetenskapsvärlden att stipulativa inslag och ren metafysik, t. ex metodregler och antaganden om människans, samhällets och de sociala relationernas natur, och därtill en rad andra värderingsmässiga inslag, är ofrånkomliga när vi bygger vetenskap. Frågan om kravet på existentiell relevans förutsätter en omprövning av den vetenskapliga historiografins minimikrav tycks mig för den skull överspelad. Den alternativa frågan, om forskning som inte sätter människans existens i centrum är förenlig med minimifordringarna, skulle för ett fullständigare svar tarva en mera genom- lysande undersökning av det existentiella relevanskriteriet än som har kunnat företes här. När jag ovan har använt beteckningen 'nyhistorism', i en något annan betydelse än Floto (a.a. 267), för ny-nyhumanismen har det skett i övertygelsen att det i existentialismen, liksom för den delen i historiematerialismen, genljuder av den klassiska historismens föreställning att historien lever i mitt liv och alla människors liv och i alla relationer mellan människor, och att historien därför alltid är samtidig (Benedetto Croce).
|
|
| 3. |
- Stranne, Staffan
(författare)
-
Produktion och arbete i den tredje industriella revolutionen : Tarkett i Ronneby 1970-2000
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main research questions for this local study of Tarkett AB, a floor manufacturer, are based on the central characteristics of the third industrial revolution: globalization, technological development, and organizational change. As a background to the local development and change towards the end of the twentieth century, I have chosen to emphasize, on the one hand, the increasing need of the industry for internationalization, rationalization, and productivity development after fordism and the demise of the regulated “real wages capitalism” in the middle of the 1970s, and, on the other, the work rights offensive of the labor movement in the 1970s and its continued struggle for economic and industrial authority. The method to analyze the essential traits of the organizational change process has aimed to construe a field of organizational change whose ideal types are based on taylorism, toyotism, flexible specialization, just-in-time, and lean production. Methods used to analyze change from the perspective of social structuration are also related to the theories of dynamic contradictory class locations, local hegemony, and gender. Apart from traditional source material and interviews, the study builds on the results from a study group consisting of a number of factory workers from Tarkett. Technological change and development (IT) of the work process on the factory floor has been analyzed as technological rationalization, quality development, work environment improvement, and as issues of gender relations and class positions at the work place. As regards the management process, leadership and control, centralization and decentralization concepts are vital. In matters concerning working conditions, including salaries, working hours, and job profiles (qualifications required for employment) are central. The management process was subject to changes that entailed deviations from the principles of traditional tayloristic management philosophy. Instead a participant change strategy implemented decentralized leadership functions in the shape of management by objectives via autonomous groups according to principles of ”responsible autonomy”. The investigation shows that computer-aided centralized control functions, competence improvement, and intensified ideological control worked together to change the management process. Decentralization of responsibility, the integration of white-collar like duties, the general competence development, and the higher demands on job qualifications, combined to render workers’ class locations more contradictory. This, together with ideological control and change, contributed to consolidate local hegemony.
|
|
