| 1. |
- Henriksson, Malin, et al.
(författare)
-
Cause-specific mortality in Swedish males diagnosed with non-psychotic mental disorders in late adolescence: a prospective population-based study.
- 2018
-
Ingår i: Journal of epidemiology and community health. - : BMJ. - 1470-2738 .- 0143-005X. ; 72:7, s. 582-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While risk of premature death is most pronounced among persons with severe mental illness, also milder conditions are associated with increased all-cause mortality. We examined non-psychotic mental (NPM) disorders and specific causes of natural death in a cohort of late adolescent men followed for up to 46 years.Prospective cohort study of Swedish males (n=1 784 626) who took part in structured conscription interviews 1968-2005. 74 525 men were diagnosed with NPM disorders at or prior to conscription. Median follow-up time was 26 years. HRs for cause-specific mortality were calculated using Cox proportional hazards models.Risks in fully adjusted models were particularly elevated for death by infectious diseases (depressive and neurotic/adjustment disorders (HR 2.07; 95%CI 1.60 to 2.67), personality disorders (HR 2.90; 95%CI 1.96 to 4.28) and alcohol-related and other substance use disorders (HR 9.02; 95%CI 6.63 to 12.27)) as well as by gastrointestinal causes (depressive and neurotic/adjustment disorders (HR 1.64; 95%CI 1.42 to 1.89), personality disorders (HR 2.77; 95%CI 2.27 to 3.38) and alcohol-related/substance use disorders (HR 4.41; 95%CI 3.59 to 5.42)).Young men diagnosed with NPM disorders had a long-term increased mortality risk, in particular due to infectious and gastrointestinal conditions. These findings highlight the importance of early preventive actions for adolescents with mental illness.
|
|
| 2. |
- Nyberg, Maria, 1977-, et al.
(författare)
-
Förskolebarns hälsa och välbefinnande : dialoger med föräldrar till förskolebarn, Kristianstad Kommun
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- InledningI slutet av 2009 beslöt Barn- och Utbildningsförvaltningen i Kristianstad Kommun att tillsammans med Högskolan Kristianstad genomföra ett antal så kallade dialoger med föräldrar till förskolebarn i kommunen. Grunden till samarbetet byggde på kommunens intresse av att ta reda på vilka frågor föräldrar har kring barns hälsa och välbefinnande, samt att forskare från Högskolan Kristianstads besatt specifika kunskaper inom området. Initiativet grundade sig också i Livsmedelsverkets rekommendationer kring maten och måltiden i förskolan, vilka bland annat innebär att förskolorna rekommenderas att byta ut standardmjölk mot lättmjölk samt att använda lättmargarin med låg halt av mättat fett. Kommunens beslut att följa rekommendationerna har bidragit till upprördhet, irritation och oförståelse bland många föräldrar, vilken också avspeglats i media. Föräldrarnas reaktioner tillsammans med problem med övervikt och fetma hos barn i dagens samhälle, även i tidig ålder, var två viktiga anledningar till att beslutet togs att genomföra studien.Föräldradialogerna byggde på att föräldrarna samtalade och diskuterade utifrån frågor och problem som de själva formulerat och därmed fick de möjlighet att ge uttryck för egna funderingar och tankar. Målsättningen var att föräldrarna skulle få framföra sina frågor, synpunkter och önskemål kring små barns hälsa och välbefinnande både i förskolan och hemma, men också att intresserade föräldrar skulle få information och kunskap inom området.Dialogerna fokuserade på 3 huvudområden: Maten och måltiden, sömnen och dygnsrytmen och den fysiska aktiviteten. Dessa områden präglar vardagslivet och kräver rutiner och vanor för att fungera. De utgör en betydande del av förskolan men också hemmet, och i mötet mellan dessa två arenor blir rutiner, vanor och beteenden särskilt tydliga.SyfteSyftet med samarbetet var således att genomföra ett antal föräldradialoger med föräldrar till förskolebarn i Kristianstad kommun samt att forskare från Högskolan Kristianstad i samband med dessa också skulle hålla föredrag samt besvara föräldrarnas frågor kring de ovan nämnda temana. Det var viktigt att barnens hela livssituation skulle inbegripas, såväl på som utanför förskolan.BakgrundMat, måltider, sömn, återhämtning samt fysisk aktivitet är alla viktiga delar av våra levnadsvanor. Gynnsamma levnadsvanor stärker våra livsresurser och hjälper kroppen och hjärnan att komma till sin rätt. Under tillväxtåren har kroppen ökade behov och en ökad sårbarhet. För att fungera optimalt gynnas kroppen av förutsägbara och regelbundna måltider under dagtid. Likaså har sömnen, dess kvalitet, tidpunkt och längd stor betydelse för aptit, immunsystem och hälsa. Kroppen mår bra av en stabil dygnsrytm där vi växlar mellan aktivitet och vila, ätande och fasta, vakenhet och sömn. Daglig fysisk aktivitet och utevistelse i dagsljus har en stärkande effekt på kropp och hjärna.Redan som barn socialiseras vi in i vissa vanor och beteende när det gäller maten, sömnen eller den fysiska aktiviteten. Det är viktigt att barnet tidigt etablerar hälsosamma matvanor och får möjlighet till ett balanserat ätande. Såväl undernäring (för lite energi och/eller näring) som övernäring (för mycket energi, övervikt och fetma) och felnäring (fetma i kombination med brist på livsnödvändiga näringsämnen) förekommer hos barn, och här har både förskola, skola och föräldrar ett ansvar. Utöver maten och måltiden är sömnen nödvändig för psykisk och fysisk överlevnad och välmåga. När vi sover får kroppen möjlighet att växa, reparera organ och vävnader och att underhålla immunsystemet. Barn behöver mycket sömn, från 1416 timmar som spädbarn till cirka 9 timmar som tonåring. Sömnstörningar är dessvärre vanligt, även hos barn, och forskning har visat sig finns samband mellan sömnbrist och fetma. Vidare rör sig barn generellt för lite, vilket inte bara är ett problem när de är små, utan också när de blir äldre. Antalet överviktiga förväntas att öka dramatiskt eftersom unga fysiskt inaktiva riskerar att bli fysiskt inaktiva som vuxna. En fysiskt aktiv livsstil är förenad med minskad risk att utveckla sjukdomstillstånd som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, fetma, osteoporos, cancer, demens, depression med mera. Fysisk aktivitet stärker sömnen och gynnar mental prestationsförmåga Fysisk aktivitet har även visat sig ha positiva effekter på den mentala hälsan samt på möjligheten att hantera stress. Studier har också visat på kopplingar mellan fysisk kapacitet och betyg i skolan. Trots den fysiska aktivitetens positiva effekter, har utrymmet för denna minskat i skolan.Det finns ett antal nationella och internationella policydokument och handlingsplaner med syfte att motverka fetma, stimulera till bättre matvanor och en ökad fysisk aktivitet. Däremot saknas än så länge rekommendationer för sömnens och dygnsrytmens betydelse trots att forskningen inom området är övertygande. Nordiska Ministerrådet har bland annat utarbetat en nordisk handlingsplan för hälsa, mat och fysisk aktivitet. I överensstämmelse med EU Kommissionen framhåller Nordiska Ministerrådet att barn och ungdomar ska prioriteras i det hälsofrämjande arbetet, vilket bland annat innebär att det ska finnas tillgång till hälsofrämjande mat under skoldagen samt att ett ökat intag av frukt och grönt i skolan förordas. Vidare lyfts betydelsen av att fysisk aktivitet integreras i vardagliga inomhus- och utomhusaktiviteter. Betydelsen av att främja goda kostvanor och fysisk aktivitet återfinns också i regeringens proposition för en förnyad folkhälsopolitik samt i Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet. De nordiska och svenska näringsrekommendationerna (NNR och SNR) bidrar med råd och rekommendationer för en näringsmässigt riktig kost för olika åldersgrupper, samt innehåller rekommendationer för fysisk aktivitet.Metod och tillvägagångssättUnder mars 2010 genomfördes totalt 4 föräldradialoger på olika skolor i Kristianstad Kommun. Inbjudan till dialogerna gick ut till föräldrar till förskolebarn i åldrarna 6 månader till 6 år, bland annat genom att lappar delades ut där intresse kunde anmälas. Föräldradialogen som metod bygger på aktivt deltagande från medverkande personer och på deras egna frågor, funderingar och erfarenheter. Totalt medverkade 86 föräldrar under dessa 4 träffar, varav 70 var kvinnor och 16 män. Föräldradialogerna varade i cirka två och en halv timme per tillfälle. Efter en kortare inledning och introduktion av syfte och tillvägagångssätt delades föräldrarna upp i mindre grupper för diskussion. Medverkande i grupperna var därutöver en moderator (en rektor från skolområdet) som ledde diskussionen, samt en forskare från högskolan som observatör i varje grupp. Anteckningar gjordes från diskussionerna, vilka tillsammans med de frågor som föräldrarna själv antecknat på post-it lappar, utgjorde materialet för analysen och det empiriska underlaget. Resultatet av föräldradialogerna tillsammans med en kunskapsbakgrund kring betydelsen av och rekommendationer kring maten, sömnen och den fysiska aktiviteten, utgör merparten av materialet i rapporten.ResultatResultatet av studien visade att föräldrarna hade många frågor och funderingar kring de områden som studien fokuserade på. De flesta frågor handlade om maten och måltiden, om tidpunkter för ätande och om hälsosam mat för barn. Många gånger var det detaljfrågor, till exempel funderingar kring fetthalt i specifika livsmedel, och sällan sattes problematiken i ett övergripande sammanhang där matvanor, levnadsvanor, sömn och fysisk aktivitet integrerades. Flera föräldrar gav uttryck för upplevelsen att vi alltmer gått ifrån ”den naturliga maten”. När det erbjuds lättmjölk istället för standardmjölk ses det av många som ett hot mot det naturliga och därmed det upplevt hälsosamma. Att manipulera med barns hälsa känns obekvämt och man vill gärna att barnen ska serveras den mat ”som man brukar göra”. Förändringar av detta slag ses till stor del som ett hot.Frågorna gav också uttryck för en känsla av bristande insikt i vad som serverades på förskolan och vilken mat som barnet egentligen fick i sig. Man undrade vad det är som styr de olika val som kommunen och förskolan gör kring till exempel inköp av mat. Kopplat till uppfattningar om ”den naturliga matens förträfflighet” fanns också funderingar kring beslut bakom var maten ska tillagas. Att maten lagas lokalt, gärna på plats på förskolan, och att det används så mycket råvaror som möjligt istället för halv- och helfabrikat, lyftes fram som eftersträvansvärt.Föräldrarnas frågor präglades också av undringar kring hur de ska göra om barnet inte äter. Det handlade om specifika livsmedel, men också om måltidstillfällen. Hur man som förälder ska få barnet att äta vissa grönsaker, att inta frukost under tidig morgon eller att inte ”småäta” var exempel på sådana frågor. Det eftersträvades också tips på mellanmål, och hur man på bästa sätt skulle kunna fördela dagens måltider över dygnet, när förskolans och hemmets tider ska anpassas till varandra. Betydelsen av miljön för måltiderna diskuterades också och på vilket sätt en stökig miljö kunde bidra till att barnen inte åt ordentligt.Frågorna om sömnen kretsade till stor del kring hur mycket barn i en viss ålder ska sova, samt vikten av när sömnen inträder. Betydelsen av en regelbunden dygnsrytm över veckans alla dagar diskuterades också. Föräldrarna efterfrågade dessutom tips på hur man kan hantera sömnproblem och insomningssvårigheter hos barn i olika ål
|
|
| 3. |
- Regan, Callum, et al.
(författare)
-
Acute effects of nitrate and breakfast on working memory, cerebral blood flow, arterial stiffness, and psychological factors in adolescents : Study protocol for a randomised crossover trial.
- 2023
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 18:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Inorganic nitrate has been shown to acutely improve working memory in adults, potentially by altering cerebral and peripheral vasculature. However, this remains unknown in adolescents. Furthermore, breakfast is important for overall health and psychological well-being. Therefore, this study will investigate the acute effects of nitrate and breakfast on working memory performance, task-related cerebral blood flow (CBF), arterial stiffness, and psychological outcomes in Swedish adolescents.METHODS: This randomised crossover trial will recruit at least 43 adolescents (13-15 years old). There will be three experimental breakfast conditions: (1) none, (2) low-nitrate (normal breakfast), and (3) high-nitrate (concentrated beetroot juice with normal breakfast). Working memory (n-back tests), CBF (task-related changes in oxygenated and deoxygenated haemoglobin in the prefrontal cortex), and arterial stiffness (pulse wave velocity and augmentation index) will be measured twice, immediately after breakfast and 130 min later. Measures of psychological factors and salivary nitrate/nitrite will be assessed once before the conditions and at two-time points after the conditions.DISCUSSION: This study will provide insight into the acute effects of nitrate and breakfast on working memory in adolescents and to what extent any such effects can be explained by changes in CBF. This study will also shed light upon whether oral intake of nitrate may acutely improve arterial stiffness and psychological well-being, in adolescents. Consequently, results will indicate if nitrate intake from beetroot juice or if breakfast itself could acutely improve cognitive, vascular, and psychological health in adolescents, which can affect academic performance and have implications for policies regarding school meals.TRIAL REGISTRATION: The trial has been prospectively registered on 21/02/2022 at https://doi.org/10.1186/ISRCTN16596056. Trial number: ISRCTN16596056.
|
|
| 4. |
- Åberg, Maria A I, 1972, et al.
(författare)
-
Psychosocial job stressors and risk of suicidal behavior – an observational study among Swedish men
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - : Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 48:6, s. 435-445
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Passive occupations (low job demands and low job control) were associated with increased risk of male suicidal behavior, whereas active occupations were protective. Adjusting for adolescent psychological factors attenuated the relation of adult psychosocial workplace conditions and suicide risk. Interventions improving job control could help prevent suicidal behaviors in men, a group often not seeking help for mental ill-health.
|
|
| 5. |
- Brunosson, Albina, 1986-, et al.
(författare)
-
Aspects of cooking in food and meal science
- 2013
-
Ingår i: 8th International Conference on Culinary Arts and Sciences. - 9789898631084 ; , s. 206-210
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Education and research within the interdisciplinary subject food and meal science can be mediated through science, craft and creativity and cooking is a central activity. This paper aims at elucidating some aspects of cooking through the perspectives “Culture and Communication” “Food Science” and “Nutrition and Health”. This was done through a survey among students and teachers. The results stress the importance of an interdisciplinary approach to understand the different aspects of cooking and the prominent view on cooking as a cultural and communicative activity.
|
|
| 6. |
- Höijer, Karin, 1971-, et al.
(författare)
-
Verksamhetsberättelse Mat- och måltidsvetenskap 2020
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna upplaga av mat- och måltidsvetenskaps verksamhetsberättelse sammanfattar händelser och utveckling av ämnesområdet vid Högskolan Kristianstad under 2020. Få kunde väl ana vad som väntade när vi inledde år 2020 – det blev ett år där mycket sattes på sin spets och som krävde stora och snabba krav på anpassningar, digital utveckling och flexibilitet för både lärare och studenter. Trots dessa utmaningar blev detta åter ett år där alla medarbetare på avdelningen bidrog till att arbeta för visionen att vi ska ha en ledande position för framtidens mat och måltider genom attraktiva utbildningar, framgångsrik forskning och aktiv samverkan.
|
|
| 7. |
- Lindén, Anna-Lisa, et al.
(författare)
-
The workplace lunch room : an arena for multi-cultural eating
- 2009
-
Ingår i: International Journal of Consumer Studies. - 1470-6423 .- 1470-6431. ; 33, s. 42-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many countries in Europe have experienced growing migration since World War II. It is estimated that more than one in five Swedes living today has roots in other countries and cultures. Segregation in terms of ethnic origin in housing areas makes it easier to maintain the language and cultural traditions of the home country when it comes to cooking and eating. In extremely segregated housing areas, there may even be no interface between foreign cultural traditions and Swedish traditions in food consumption. Almost every inhabitant in the age range 20–65 years spends a number of years in workplaces outside the home. Workplaces are generally melting pots for employees of all ages and ethnic groups. In this study, a bus company lunch room served as a field for studying preferences in food, meals structure and eating patterns during lunch breaks. The city centre lunch room was visited by every driver at least once during their working day for coffee/tea, lunch or a rest. The lunch room served as an arena for discussions and exposure to new foods customs relating to meals and eating. It thus constituted a place for cultural exchange about food preferences and for forming opinions about individuals and nationalities, including Swedes. The methods for gathering empirical material for the analysis were participant observations and semi-structured interviews. Food consumption can be recognized as a marker of class and status in the same way as consumption of leisure activities and clothing. Some new criteria in identifying members of we-groups in relation to others can be added to the classical criteria. When language fails in communication, visible signs become more important. A workplace lunch room is a clear arena for attitude formation. Attitudes may be conservative or stereotyped but sometimes evoke the curiosity to eat something different. In a multicultural arena such as a workplace lunch room, the knowledge available about food, meals and preferences is sometimes far from the real truth, especially when visible impressions are not followed by verbal communication, which can sometimes lead to incomplete and narrow-minded conclusions.
|
|
| 8. |
- Nyberg, Jenny, 1976, et al.
(författare)
-
Cardiovascular and cognitive fitness at age 18 and risk of early-onset dementia.
- 2014
-
Ingår i: Brain : a journal of neurology. - : Oxford University Press (OUP). - 1460-2156. ; 137:Pt 5, s. 1514-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Patients with early-onset dementia are a significantly under-recognized subgroup of patients with an increasing prevalence. Epidemiological studies are limited and studies of modifiable risk factors, such as physical fitness, are lacking. We aimed to investigate the associations between cardiovascular fitness individually and in combination with cognitive performance at age 18 and risk of early-onset dementia and mild cognitive impairment later in life. We performed a population-based cohort study of over 1.1 million Swedish, 18-year-old, male conscripts, who underwent conscription exams between 1968 and 2005. These males were then followed for up to 42 years. Objective data on cardiovascular fitness and cognitive performance were collected during conscription exams and were subsequently linked with hospital registries to calculate later risk of early-onset dementia and mild cognitive impairment using Cox proportional hazards models controlling for several confounders. The scores from the exams were divided into tertiles (low, medium, high) for the analyses. The mean follow-up time for the analyses was 25.7 years (standard deviation: 9.3) and the median was 27 years. In total, 30 195 315 person-years of follow-up were included in the study. In fully adjusted models, both low cardiovascular fitness and cognitive performance (compared to high) at age 18 were associated with increased risk for future early-onset dementia (cardiovascular fitness, n = 662 events: hazard ratio 2.49, 95%, confidence interval 1.87-3.32; cognitive performance, n = 657 events: hazard ratio 4.11, 95%, confidence interval 3.19-5.29) and mild cognitive impairment (cardiovascular fitness, n = 213 events: hazard ratio 3.57, 95%, confidence interval 2.23-5.74; cognitive performance, n = 212 events: hazard ratio 3.23, 95%, confidence interval 2.12-4.95). Poor performance on both cardiovascular fitness and cognitive tests was associated with a >7-fold (hazard ratio 7.34, 95%, confidence interval 5.08-10.58) and a >8-fold (hazard ratio 8.44, 95%, confidence interval 4.64-15.37) increased risk of early-onset dementia and early-onset mild cognitive impairment, respectively. In conclusion, lower cardiovascular fitness and cognitive performance in early adulthood were associated with an increased risk of early-onset dementia and mild cognitive impairment later in life, and the greatest risks were observed for individuals with a combination of low cardiovascular fitness and low cognitive performance.
|
|
| 9. |
- Nyberg, Jenny, 1976, et al.
(författare)
-
Cardiovascular fitness in late adolescent males and later risk of serious non-affective mental disorders: a prospective, population-based study.
- 2018
-
Ingår i: Psychological medicine. - 1469-8978. ; 48:3, s. 416-425
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cardiovascular fitness in late adolescence is associated with future risk of depression. Relationships with other mental disorders need elucidation. This study investigated whether fitness in late adolescence is associated with future risk of serious non-affective mental disorders. Further, we examined how having an affected brother might impact the relationship.Prospective, population-based cohort study of 1 109 786 Swedish male conscripts with no history of mental illness, who underwent conscription examinations at age 18 between 1968 and 2005. Cardiovascular fitness was objectively measured at conscription using a bicycle ergometer test. During the follow-up (3-42 years), incident cases of serious non-affective mental disorders (schizophrenia and schizophrenia-like disorders, other psychotic disorders and neurotic, stress-related and somatoform disorders) were identified through the Swedish National Hospital Discharge Register. Cox proportional hazards models were used to assess the influence of cardiovascular fitness at conscription and risk of serious non-affective mental disorders later in life.Low fitness was associated with increased risk for schizophrenia and schizophrenia-like disorders [hazard ratio (HR) 1.44, 95% confidence interval (CI) 1.29-1.61], other psychotic disorders (HR 1.41, 95% CI 1.27-1.56), and neurotic or stress-related and somatoform disorders (HR 1.45, 95% CI 1.37-1.54). Relationships persisted in models that included illness in brothers.Lower fitness in late adolescent males is associated with increased risk of serious non-affective mental disorders in adulthood.
|
|
| 10. |
- Nyberg, Maria, 1977-, et al.
(författare)
-
Aktivt åldrande - individuellt anpassade måltidslösningar för äldres hälsa och livskvalitet : en kunskapssammanställning
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler uppnår allt högre åldrar. Idag utgör de 80 år och äldre ca en halv miljon, och i slutet av 2040-talet över 1 miljon. Andelen friska och aktiva äldre, oavsett ålder, är högre än någonsin. Emellertid ökar risken för funktionsned- sättningar och sjukdom, och ett stort antal i hög ålder (över 80 år) har bety- dande behov av stöd och hjälp.En betydelsefull aspekt av äldres levnadsvanor är de vanor som kan kopplas till maten och måltiden, det kan handla om exempelvis livsmedelsval, måltids- mönster eller utformningen den dagliga måltidssituationen. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för att bibehålla hälsa . Att kunna påverka sitt eget val av mat utgör en central del i känslan av valfrihet och kontroll över tillvaron och för att bibehålla identiteten, trots hög ålder och "frailty". Kännedom om den enskildes preferenser och vanor rörande mat och dryck samt möjligheten för den äldre att efter egen förmåga vara delaktig och aktiv i beslut kring detta är därmed en förutsättning för god omvårdnad.Tre lärare och forskare från Högskolan Kristianstad har i denna skrift samman- fattat det rådande kunskapsläget på området äldres mat- och måltidssitua- tion på ett lättillgängligt sätt. Kunskapssammanställningen utgör en del av projektet Aktivt Åldrande – individuellt anpassade måltidslösningar för hälsa och livskvalitet hos äldre finansierat VINNOVA i utlysningen "En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov".
|
|
