| 1. |
|
|
| 2. |
- Hagbert, Pernilla, Dr, 1986-, et al.
(författare)
-
Futures Beyond GDP Growth : Final report from the research program 'Beyond GDP Growth: Scenarios for sustainable building and planning'
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A future society no longer based on economic growth – what would that look like?The research program “Beyond GDP Growth: Scenarios for sustainable building and planning” (www.bortombnptillvaxt.se) is a strong research environment funded by the Swedish Research CouncilFormas, which has run between 2014 and 2018. In collaboration with societal partners, the program hasgathered researchers from diferent disciplines to explore key issues and conditions for planning for asustainable future beyond GDP growth. This is a relevant contribution to a largely under-researchedarea, where few scientific studies have explored what a sustainable society could look like, and what asustainable economy that is not based on growth might actually mean.In economic and political discussions, the notion of continuous economic growth is often taken forgranted and seen as a prerequisite for a safe and sustainable societal development. At the same time,a blind faith in and expectations surrounding growth can constitute a threat to the development of asustainable society if growth declines. Also an optimistic prognosis from the OECD indicates that it islikely that future GDP growth will be lower than what has come to be seen as the normal level duringthe second half of the 20th century. Declining economic growth could mean risks for increased socialgaps and unemployment. However, economic models show that the possibilities for handling these risksincrease if there is an awareness of them, and if this is addressed politically. Therefore, it is important tonot just assume continued economic growth, but to plan also for alternative scenarios.A starting point for the research program has been an understanding of the significant transitionsneeded to approach a safe and just operating space for humanity within planetary boundaries. Fourgoals that should be met in order to consider the societal development sustainable were specified: twoenvironmental goals related to climate and land use, and two social goals regarding power, influence andparticipation, and welfare and resource security.Four scenarios for Sweden 2050 were developed, which show the diferent directions society could taketo reach the set sustainability goals. The scenarios illustrate future societies that do not have to build onthe current economic logic, but that instead are centred around four alternative strategies:Collaborative EconomyLocal Self-SufciencyAutomation for Quality of LifeCircular Economy in the Welfare StateSo, can we reach the selected sustainability targets in the four future scenarios? A transformation ofhistorical proportions are needed – and it needs to start immediately. According to the sustainabilityassessment conducted within the project, the environmental goals of climate and land use can be reachedin all scenarios, even though it demands changing multiple parameters at the same time. Nothing pointsto it being impossible or generally difcult to achieve the social goals in the four scenarios, however theremight be diferent aspects that are particularly tricky. There are both development potentials and risks,which can be diametrically opposite for diferent social groups and parts of the country, depending onthe local prerequisites.Many diferent images of sustainable futures are needed. The scenarios should be seen as a tool fordiscussion and analysis when it comes to planning for a sustainable societal development beyondGDP growth. They challenge notions of what is possible, what changes that can and should be made,6what decisions that are needed and what should be prioritized. The scenarios all suggest a largechange compared the current development trajectory, and for example all point towards the need forredistribution of resources. It might involve economic resources, but could also relate to power andinfluence over production, or the possibility to use land for production of food, materials and energy.This redistribution could happen according to diferent principles in the diferent scenarios.In all the scenarios, the consumption of goods and of meat is reduced. Flight travel also needs to bedrastically reduced to reach the climate target. There is furthermore a need for reducing the constructionof both housing and road infrastructure, although to varying extents in the four scenarios. Other aspectssuch as working hours, the organization of welfare systems, the characteristics of the built environmentand the amount of infrastructure needed are on the other hand diferent in the diferent scenarios.The research program has explored what a development that isn't based on economic growth, in linewith the strategies that are depicted in the scenarios, would mean for rural as well as urban conditions.Three case study municipalities were selected with regards to their diferent geographical location,built form, economic development and size of the population: Övertorneå, Alingsås and Malmö. Insome sub-studies in these diferent contexts, descriptions emerged of cognitive as well as structuralbarriers, a sense of powerlessness and a weak capacity for transition among diferent actors. This isconnected to expectations and general assumptions regarding growth, partly irrespective of the context.Municipalities and companies to a large extent plan for and expect a societal development that buildsupon a further expansion of infrastructure, transport and consumption. Despite visions for sustainabledevelopment, in practice this often leads to a reproduction of current unsustainable structures and waysof life.At the same time, specific empirical studies within the project point toward stories of self-sufciency,of regional upswings and that the population is more important than GDP. There is an increasedawareness and a multitude of examples of experimenting with new sustainable practices that constituteseeds for change. Critiques against planning for continuous growth is being taken more seriously andclearer political visions are demanded. New forms of organizing the economy, society and welfare arealso being developed. Some examples include working from a perspective on socio-ecological justice,integration of sustainability targets in all planning, and developing new roles for consumers andproducers. These ideas can be seen as windows of opportunity, but also show that change can happenwithin the current system.The future means change. In this research program, we point towards some possible futures that aimat reaching certain sustainability targets. The scenarios and the discussion and analysis that they havebrought about show that there is an opportunity to move towards a sustainable development withmaintained or even increased well-being – provided that the understanding of well-being is based onother values than those of our current society. For these possible future trajectories to gain support,there is a need of political instruments and measures that actively drive the development towards a justand safe operating space for humanity
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Integrerad kollektivtrafik och samåkning på landsbygd – möjligheter och utmaningar ur ett användarperspektiv
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd (KollaKoll) har under åren 2017-2021 utvecklat och testat samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder delandetjänsten samåkning på landsbygden.Det har gjorts för att skapa bättre möjligheter för fler att resa på landsbygden. Då pandemin påverkade både resmönster och genomförandet av användarstudier har KollaKoll inte kunnat undersöka hinder för användning av tjänsterna på ett tillfredställande sätt inom alla fyra pilotprojekt och framför allt inte om det finns något som skulle kunna göra det mer attraktivt och möjligt att använda samåkning och kollektivtrafik mer frekvent. För att öka sannolikheten att integrerade kollektivtrafik- och samåkningstjänster implementeras och används på landsbygden syftar det här projektet till att komplettera tidigare forskning genom att utforska de systemperspektiv som inte belysts tillräckligt. Fokusgrupper i två av orterna som deltog i KollaKoll-projektet har deltagit i detta projekt.Resultatet från fokusgrupperna visar att en fungerande kollektivtrafik hamnar högt på agendan med ett mer tillgänglig och behovsstyrt utbud jämfört med dagsläget. Kollektivtrafiken är en förutsättning för samåkning. Även cykelinfrastruktur behövs för att kunna ta sig till en kollektivtrafik och/eller – samåkningshållplats.Behovet av en normförändring lyftes för att samåkning och kollektivtrafik inte ska uppfattas som avvikande utan del i ett rationellt och normalt beteende. Det behövs en tydlighet från samhället varför olika åtgärder sker, en uthållighet och att det erbjuds alternativ som fungerar för att bryta bilnormen.Till sist lyftes behovet av nationella transformativa förslag/styrmedel som minskar bilens attraktionskraft till fördel för mer hållbara resealternativ. Exempel på sådana styrmedel är ökade skatter på drivmedel, avståndsbaserad skatt (km-skatt) och förändrade system till avdrag för resa till och från arbetet.
|
|
| 5. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.
|
|
| 6. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 199-200
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Projektet har genomförts av IVL, VTI och Trivector.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare från kommuner och regioner samt fokusgrupper med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapandeworkshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och låginkomsttagare, som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter: Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas. Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen. Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik. Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tabelljusteringar etc. Fler av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt att organisera olika verksamheter på. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken.
|
|
| 7. |
- Nyblom, Åsa, et al.
(författare)
-
Matavfall i butik - Analys av samhällsförändringar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.
|
|
| 8. |
- Sörme, Louise, et al.
(författare)
-
Matavfall i butik : analys av samhällsförändringar
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver hur matavfall/matsvinn under det senaste decenniet har gått från en icke-fråga till en viktig miljöfråga, i samhället och i livsmedelshandeln. Den är resultatet av ett forskningsprojekt inom Forskning om uppföljningsmått för samhällsomställningar och miljömålen.Antalet artiklar om matsvinn har ökat från 22 (2008) till 720 (2017). Genom publicering av statistik om dess matsvinnets omfattning var fokus till en början på svinnet som resursslöseri. Sedan 2016 har matavfall/matsvinn i butik rapporteras som ett gemensamt problem genom hela kedjan; producent till konsument, samt för myndigheteroch politiker. Samtidigt finns en tendens att framställa problemet som någon annans, enligt intervjustudien.Mätningens roll för att synliggöra frågan, formeringen av aktörsnätverket (SaMMa), mediernas roll som katalysator och blåslampa, samt attitydförändring hos konsumenter och i branschen har samverkat för att sätta fokus på matsvinnet.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens arbete med uppföljningen av miljömålen.
|
|
| 9. |
- Broms, Loove, et al.
(författare)
-
Coffee Maker Patterns and the Design of Energy Feedback Artefacts
- 2010
-
Ingår i: DIS '10 Proceedings of the 8th ACM Conference on Designing Interactive Systems. - New York, NY, USA : ACM. - 9781450301039 ; , s. 93-102
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Smart electricity meters and home displays are being installed in people’s homes with the assumption that households will make the necessary efforts to reduce their electricity consumption. However, present solutions do not sufficiently account for the social implications of design. There is a potential for greater savings if we can better understand how such designs affect behaviour. In this paper, we describe our design of an energy awareness artefact – the Energy AWARE Clock – and discuss it in relation to behavioural processes in the home. A user study is carried out to study the deployment of the prototype in real domestic contexts for three months. Results indicate that the Energy AWARE Clock played a significant role in drawing households’ attention to their electricity use. It became a natural part of the household and conceptions of electricity became naturalized into informants’ everyday language.
|
|
| 10. |
- Broms, Loove, 1977-, et al.
(författare)
-
Days in the life of the Energy Aware Clock
- 2011
-
Ingår i: Swedish Design Research Journal. - 2000-964X. ; :1, s. 30-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a potential for greater electricity savings if we can better understand how design affects behaviour. This paper describes om design of an energy awareness artefact - the Energy AWARE Clock- and discusses it in relation to behavioural processes in the home. The Energy AWARE Clock showed to play a significant role in drawing households' attention to their electricity use. It became a natural part of the household and conceptions of electricity became natmalized into informants' everyday language.
|
|
