| 1. |
- Dahlstedt, Magnus, Professor, 1975-, et al.
(författare)
-
Vägar fram
- 2024
-
Ingår i: <em>Vägar fram? </em>. - Lund : Graduate Students Association.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Migration, språkligt lärande och social inkludering
- 2023
-
Ingår i: Resultatdialog 2023. - Stockholm : Vetenskapsrådet. ; , s. 44-47
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta projekt undersöker vi vilka sammanhang och aktiviteter som framträder som centrala för migranters sociala inkludering. Vi har följt 58 vuxna migranter i tre år och resultaten pekar på att det civila samhället spelar stor roll för deras bana mot inkludering. Vidare framträder migranternas bakgrund i termer av ålder, utbildning och yrkeserfarenhet som centrala faktorer som villkorar möjligheten till social inkludering.
|
|
| 3. |
- Muhrman, Karolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Från individ till verksamhetsutveckling – för att minska skolavhopp : Slutrapport från utvärderingen av #jagmed
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande slutrapport redovisar resultaten från utvärderingen av mål, resultat och effekter i projektet #jagmed. Vi som har haft i uppdrag att göra utvärderingen är universitetslektor Sofia Nordmark, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, universitetslektor Karolina Muhrman och universitetslektor Sofia Nyström (projektledare), Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet. Inom ramen för utvärderingsuppdraget har tidigare en uppstartsrapport och en halvtidsrapport presenterat tillvägagångssätt och processer i #jagmed (Nordmark & Nyström, 2017) och en halvtidsrapport (Muhrman, Nordmark & Nyström, 2017).Utvärderingsarbetet inleddes 2016 med inläsning av projektdokument, planer och program. Därefter utvecklades designen för utvärderingen genom urval och precisering av frågeställningar. Kontakter etablerades med läns- och delprojekt och en första datainsamling i form interaktiva workshopar på länsnivå, samt en omgång med intervjuer i de fem projekt som valts ut för fördjupningsstudier genomfördes. Under 2017 genomfördes en enkätundersökning för samtliga projektmedarbetare, en andra omgång av interaktiva workshopar på länsnivå samt två omgångar med intervjuer av projektledare och projektmedarbetare, i de fem fördjupningsprojekten. Under våren 2018 genomfördes en andra enkätundersökning, en tredje omgång med workshopar på länsnivå, ytterligare en intervjuomgång med fördjupningsprojekten samt avslutande intervjuer med de regionala projektledarna. I denna rapport presenteras utvärderingens sammantagna resultat.Rapporten inleds med en beskrivning av utvärderingsuppdragets syfte och frågeställningar. Därefter följer en bakgrundsöversikt till #jagmed-projektet, samt tidigare forskning och litteratur kring studieavbrott, skolavhopp, organisering av insatser för att motverka studieavbrott och organisering av utvecklingsprojekt. I rapportens tredje del presenteras de metoder och tillvägagångssätt som har använts för utvärderingen samt en tidsaxel över utvärderingens datainsamling. Vi beskriver också hur återkoppling av resultat har skett under utvärderingen samt vilka avstämningspunkter som har skett med uppdragsgivare och lokala projekt. Därefter följer ett avsnitt där resultat och analys av det insamlade materialet presenteras utifrån syftet med utvärderingen. Avslutningsvis diskuteras resultat och effekter av #jagmed och några avslutande slutsatser kring vad som varit framgångsfaktorer och hinder för projektens arbete.
|
|
| 4. |
- Muhrman, Karolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Halvtidsrapport : - diskussion kring projektens arbete, resultat och effekter vid halvtid
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande halvtidsrapport syftar till att redogöra för hur arbetet går med projekten inom #jagmed, samt att utvärdera och diskutera de mål, resultat och effekter som har uppnåtts i projekten så här långt. Denna rapport bygger till vissa delar på den uppstartsrapport som Nordmark och Nyström levererade i januari 2017. Vi som har i uppdrag att utvärdera projektet #jagmed är universitetslektor Sofia Nordmark, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, universitetslektor Karolina Muhrman och universitetslektor Sofia Nyström (projektledare), Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet.Under hösten 2016 har utvärderingsarbetet främst bestått av inläsning av projektdokument, planer och program, att utveckla designen för utvärderingen genom urval och preciserade frågeställningar, att etablera kontakter med läns- och delprojekt samt att genomföra en första datainsamling i form av en runda med interaktiva workshopar på länsnivå, samt en omgång med intervjuer i de utvalda fördjupningsprojekten. Under våren 2017 genomfördes en enkätundersökning för samtliga projektmedarbetare, samt en andra omgång med intervjuer av projektledare och projektmedarbetare, i de fem projekt som valts ut för fördjupningsstudier. Under hösten 2017 har utvärderingsarbetet bestått av en andra omgång av interaktiva workshopar på länsnivå, samt en tredje omgång med intervjuer i de fem fördjupningsprojekten.Rapporten inleds med en beskrivning av utvärderingsuppdragets syfte och frågeställningar. Därefter följer en kort beskrivning av utvärderarnas arbete med bakgrundsöversikten till #jagmed-projektet, samt tidigare forskning och litteratur kring studieavbrott, skolavhopp, organisering av insatser för att motverka studieavbrott och organisering av utvecklingsprojekt. I rapportens tredje del presenteras val av metoder, tillvägagångssätt och en tidsplan för utvärderingens datainsamling, plan för återkoppling av resultat och avstämningspunkter med uppdragsgivare och lokala projekt. Därefter följer ett avsnitt där resultat presenteras utifrån syftet med utvärderingen. I den sista delen avslutas rapporten ed en diskussion kring resultat och effekter, samt avslutande rekommendationer.
|
|
| 5. |
- Nordmark, Sofia, 1978-, et al.
(författare)
-
Kortsiktighet eller varaktighet : en intervjustudie kring deltagares upplevelser av sin medverkan i ”Kompetensväxeln” och deras fortsatta arbete
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste årtionden har det både i forskning och i praktik varit ett ökat fokus på lärande i arbete (e.g. Boud & Garrick, 1999). Det ökade intresset för lärande i arbetslivet kan bland annat förklaras med stora förändringar på arbetsmarknaden där innovationer, utveckling av ny kunskap och ökad konkurrens ställer ökade krav på organisationer att vara flexibla när det gäller vilken kunskap och kompetens som finns hos de anställda i organisationen (Brown, Hesketh &Williams, 2003; Nilsson & Ellström, 2011). Förändringar på samhällsnivå samspelar med och påverkar organisationers behov av kompetens och lärande i relation till sin verksamhet. Ytterligare en utmaning för organisationer inom offentlig sektor är att allt fler verksamheter blivit eller organiseras som om de vore konkurrensutsatta. Denna utveckling innebär att medarbetarnas kompetens på ett tydligare sätt utgör en av organisationens konkurrensfördelar som behövs för att säkerställa att organisationen är effektiv i relation till dess begränsade resurser och kan möta kunders eller brukares förväntningar på ett bättre sätt än konkurrenterna (Almqvist, 2004). Sveriges kommuner och landsting (SKL) poängterar att kompetensförsörjningsfrågorna har fått stor uppmärksamhet och att många kommuner har svårigheter med att förse sina verksamheter med kompetent arbetskraft (Östlund, 2012). Kompetensväxeln kan ses som ett projekt som tillkommit mot bakgrund av dessa utmaningar som ett sätt att genom olika aktiviteter och samarbetsformer bidra till att kommunerna klarar av att möta generationsväxling av personal och fortsätta att erbjuda högkvalitativa välfärdstjänster av kunniga och motiverade medarbetare och chefer (Jonsson, 2012).
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nyström, Katarina, et al.
(författare)
-
Specific T-cell responses for guiding treatment with convalescent plasma in severe COVID-19 and humoral immunodeficiency : a case report
- 2022
-
Ingår i: BMC Infectious Diseases. - : BMC. - 1471-2334. ; 22:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background The immune response to SARS-CoV-2 virus, the cause of COVID-19, is complex. Antibody mediated responses are important for viral clearance but may also drive hyperinflammation in severe COVID-19. We present a case of an individual with a genetic inability to produce antibodies and severe COVID-19, receiving no other specific anti-viral treatment than convalescent COVID-19 plasma, illustrating that hyperinflammation can occur in the absence of a humoral anti-viral response. In addition, the case illustrates that the assessment of SARS-CoV-2 T cell responses can facilitate clinical decision making in patients with COVID-19 and weak or absent humoral immune responses. Case presentation A male with X-linked agammaglobulinemia on regular immunoglobulin replacement therapy, hospitalized for 35 days due to severe COVID-19. Systemic inflammatory parameters were highly elevated. After treatment with convalescent COVID-19 plasma he became afebrile and the fatigue diminished. He was discharged on day 42 and nasopharyngeal SARS-CoV-2 PCR eventually was negative on day 49. Evidence of SARS-CoV-2 specific T cells prior to administration of plasma therapy suggested that antibodies were crucial for viral clearance. Regular assessment showed robust and persistent SARS-CoV-2 specific T-cell responses after recovery suggested that prophylactic administration of convalescent COVID-19 plasma was unnecessary. Conclusion Assessment of SARS-CoV-2T-cell responses can facilitate the clinical management of COVID-19 patients with humoral immunodeficiencies.
|
|
| 8. |
- Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956-, et al.
(författare)
-
From university to professional practice : students as journeymen between cultures of education and work
- 2014. - 1
-
Ingår i: International handbook of research in professional and practice-based learning. - Dordrecht : Springer Netherlands. - 9789401789011 - 9789401789028 ; , s. 461-484
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The overarching research problem addressed in this chapter is the relationship between professional/higher education and professional work. The chapter will discuss the relevance of university education for professional practice with a particular focus on professional identity formation and formation of professional responsibility. We deiscuss how different professional programs and their traditions and culturs shape different curricula structures that have an impact on students professional identity formation and transition to work. We will also discuss ecperiences with and learning of professional responsibility in the web of commitments within educational settings and how new multiple expectations emerge and lead to new learning experiencies when entering work life. The argument of the chapter is based on the rationale and findings from an extensive international research program, conducted between 2001-2008.
|
|
| 9. |
- Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956-, et al.
(författare)
-
The graduate school in the sky : emerging pedagogies for an international network for doctoral education and research
- 2011. - 1
-
Ingår i: Reshaping doctoral education. - London : Routledge. - 9780415618120 ; , s. 173-186
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- A brief narrative description of the journal article, document, or resource.The number of doctorates being awarded around the world has almost doubled over the last ten years, propelling it from a small elite enterprise into a large and ever growing international market. Within the context of increasing numbers of doctoral students this book examines the new doctorate environment and the challenges it is starting to face. Drawing on research from around the world the individual authors contribute to a previously under-represented focus of theorising the emerging practices of doctoral education and the shape of change in this arena. Key aspects, expertly discussed by contributors from the UK, USA, Australia, New Zealand, China, South Africa, Sweden and Denmark include: (1) the changing nature of doctoral education; (2) the need for systematic and principled accounts of doctoral pedagogies; (3) the importance of disciplinary specificity; (4) the relationship between pedagogy and knowledge generation; and (5) issues of transdisciplinarity. "Reshaping Doctoral Education" provides rich accounts of traditional and more innovative pedagogical practices within a range of doctoral systems in different disciplines, professional fields and geographical locations, providing the reader with a trustworthy and scholarly platform from which to design the doctoral experience. It will prove an essential resource for anyone involved in doctorate studies, whether as students, supervisors, researchers, administrators, teachers or mentors. After an introduction, this book is divided into three parts. Part I, Old Basics/New Basics?, contains the following: (2) Framing Doctoral Pedagogy As Design and Action, Susan Danby and Alison Lee; (3) Writing as Craft and Practice in the Doctoral Curriculum (Claire Aitchison and Anthony Pare); (4) Learning from the Literature: Some Pedagogies (David Boote); (5) "Team" Supervision: New Positionings in Doctoral Education Pedagogies (Catherine Manathunga); (6) The Seminar as Enacted Doctoral Pedagogy (Madeleine Abrandt Dahlgren and Anna Bjuremark); (7) Taking a Break: Doctoral Summer Schools as Transformative Pedagogies (Miriam Zukas and Linda Lundgaard Andersen); and (8) "What's Going on Here?" The Pedagogy of a Data Analysis Session (Harris, J., Theobald, M., Danby, S., Reynolds, E., Rintel, E.S., and Members The Transcript Analysis Group (Tag)). Part II, Disciplinary and Transdisciplinary Pedagogies, contains the following: (9) Designing (In) the PhD in Architecture: Knowledge, Discipline, Pedagogy (Charles Rice and Linda Matthews); (10) Pedagogies for Creativity in Science Doctorates (Liezel Frick); (11) Creative Tensions: Negotiating the Multiple Dimensions of a Transdisciplinary Doctorate (Juliet Willetts, Cynthia Mitchell, Ku mi Absurdity and Dena Fame; (12) Cognitive Apprenticeship: The Making of a Scientist (Barbara J. Gabey's and Alina Bletch); and (13) Pedagogies of Industry Partnership (Barbara Adkins, Jennifer Summer ville, Susan Dan by and Judy Matthews). Part III, Inter-National and Intercultural Pedagogical Spaces, contains the following: (14) The Graduate School in the Sky: Emerging Pedagogies for An International Network for Doctoral Education and Research (Madeleine Brandt-Walgreen, Sofia Nostrum, Garnet Grossman and Alison Lee); (15) Ignorance and Pedagogies of Generative Equality: Internationalizing Australian Doctoral Education Programs and Pedagogies through Engaging Chinese Theoretical Tools (Michael Sing and Fang Chen); and (16) Expanding Pedagogical Boundaries: Indigenous Students Undertaking Doctoral Education (Liz McKinley and Barbara Grant). [Foreword by Erica McWilliam.]
|
|
| 10. |
- Adolfsson, Caroline, et al.
(författare)
-
Collaborative introspection as a methodological tool of reflexivity - from multidisciplinary to transdisciplinary co-production
- 2021
-
Ingår i: International Transdisciplinarity Conference (ITD21), 13-17 Sept: Creating spaces and cultivating mindsets for learning and experimentation.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper explores reflexivity through "collaborative introspection" as a methodological tool for transcending a multidisciplinary dialogue and achieving transdisciplinary co-production of knowledge. Reflexivity is argued to be applicable for critically addressing assumptions and ideologies of the research team (Popa et al., 2015), joint problem framing (Pearce & Ejderyan, 2019), experimentation (Popa et al., 2015), or more generally as a focal area to be used for addressing challenges in transdisciplinary projects (Jahn, et al., 2012; Polk, 2015). However, discussions on reflexivity rarely place focus on how a reflexive dialogue can be used to gather empirical material in a collaborative manner, making use of the participating researchers’ subjectivity, personal experiences and understandings of a specific topic. The authors of this text are part of a transdisciplinary research team exploring the role of tourism in multicultural societies. The team involves researchers from the fields of design, marketing, tourism studies, human-computer interaction, and migration studies. In the project we collaborate with each other across disciplines in different case studies. However, we have experienced a tendency to fall back into our disciplinary silos, where we explore the same topic from our own disciplinary lenses. As an attempt to bring ourselves together we decided to go personal. Instead of looking at the role of tourism in multicultural societies from our disciplinary viewpoints, we dug into our memories of acting as tourists ourselves in a reflective session. More specifically, inspired by the tool Tell your story by means of an object (td-net, 2021), we shared and reflected upon our own tourism experiences through our core project concepts, which are diversity, inclusivity and integration. The dialogue that emerged forced us to focus on our research topic not as researchers who are expected to maintain objectivity but rather as individuals allowing ourselves to be subjective. This created a feeling of working ‘together’ instead of ‘with’ each other. The reflections created genuine and honest dialogue highlighting our national, cultural, gender and racial differences. The differences and similarities of our personal experiences depend on the social categories and identities that we are part of. Thus, by bringing our personal stories as empirical material, we created an opportunity to listen to each other beyond our disciplinary boundaries. It made us understand the layers of hierarchy, privilege and disadvantages that we face in our lives as individuals, and to understand instances of inclusion and exclusion in tourism at a deeper level. From our experience, we propose what we term "collaborative introspection" as a reflexive methodological tool for transdisciplinary research and practice. Collaborative introspection exercises challenge the commonly held idea of neutrality. It can be used as a tool for a transdisciplinary group to come together, transform thoughts and develop empathy and ethics in research. References: Jahn, T., Bergmann, M. & Keil, F. (2018). Transdisciplinarity: between mainstreaming and marginalization, Ecological Economics 79 Pearce, B. J., & Ejderyan, O. (2020). Joint problem framing as reflexive practice: honing a transdisciplinary skill. Sustainability science, 15(3), 683-698. Polk, M. (2015). Transdisciplinary co-production: Designing and testing a transdisciplinary research framework for societal problem solving. Futures, 65, 110-122. Popa, F., Guillermin, M., & Dedeurwaerdere, T. (2015). A pragmatist approach to transdisciplinarity in sustainability research: From complex systems theory to reflexive science. Futures, 65, 45-56. Td-net (2021, April 7). Tell your Story by Means of an Object. Retrieved from: https://naturalsciences.ch/co-producing-knowledge-explained/methods/td-net_toolbox/_tell_your_story_by_means_of_an_object_
|
|
