| 1. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Metals and Organic Contaminants in Starling (Sturnus vulgaris) from central and southern Sweden
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study has been carried out on mandate of and in cooperation with the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) according to Agreement 222 0744. By use of liver and muscle of starling as a matrix representing parts of the terrestrial environment, the study will focus on accumulation, profiles and concentrations of some pesticides used in semi-agricultural areas of Sweden as well as the accumulated levels of some metals and ground elements. Flame retardants are materials added or applied to a product to increase its fire resistance. This study focuses on accumulated levels of PBDEs and HBCD. Five phenolic substances were analysed in muscle of starling; 4-tert-octylphenol (OP), nonylphenol, triclosan, bisphenol A and pentachlorphenol (PCP). Finally we screened the great group of perfluorinated compounds (PFCs).
|
|
| 2. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Time trends of metals in liver and muscle of reindeer (Rangifer tarandus) from northern and central Lapland, Sweden, 1983-2003
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The long-term monitoring of bio-accumulating contaminants in biota from terrestrial environments in Sweden as part of the Swedish National Environmental Monitoring Programme is based on analysis of organs and tissues of different animal species collected in certain pristine areas of the Swedish mainland (Odsjö and Olsson 1979 a,b). In the mountainous area of north-western Sweden, reindeer (Rangifer tarandus) is chosen as a representative indicator for the fauna living in that part of the country. Samples of reindeer have continuously been collected in three districts since the early 1980s. Later, the Declaration on the Protection of the Arctic environment established an Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) to monitor levels and assess effects of anthropogenic pollutants in components of the Arctic environment. The Programme recommends that collection of baseline data for heavy metals and radionuclides in caribou/reindeer should be mandatory for participating states due to the importance of that species in the diets of northern native people (AMAP 1993). The current material of reindeer from northern and central Lapland partly satisfies the Swedish association in the AMAP programme.The herbivorous reindeer spend the summer time in the westernmost part of the high mountain areas. Summer diets include grasses, sedges, twigs, leaves and mushrooms. During autumn they migrate eastwards to winter grounds in the central coniferous forest areas of the country, where they primarily feed on lichens, which are noted for their ability to accumulate nutrients and contaminants from the air. Winter diets also include sedges and twigs.The actual material of reindeer have earlier been utilised for analyses of e.g. radiocesium in a study of effects of the fallout of Cs-132 from the Chernobyl accident in 1986 (Forberg et al. 1992) and for studies of time trends of levels of HCHs and HCB (Odsjö et al. 1998).
|
|
| 3. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Time trends of metals in liver and muscle of reindeer (Rangifer tarandus) from northern and central Lapland, Sweden, 1983-2005
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The long-term monitoring of bio-accumulating contaminants in biota from terrestrial environments in Sweden as part of the Swedish National Environmental Monitoring Programme is based on analysis of organs and tissues of different animal species collected in certain pristine areas of the Swedish mainland (Odsjö and Olsson 1979 a,b). In the mountainous area of north-western Sweden, reindeer (Rangifer tarandus) is chosen as a representative indicator for the fauna living in that part of the country. Samples of reindeer have continuously been collected in three districts since the early 1980s. Later, the Declaration on the Protection of the Arctic environment established an Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) to monitor levels and assess effects of anthropogenic pollutants in components of the Arctic environment. The Programme recommends that collection of baseline data for heavy metals and radionuclides in caribou/reindeer should be mandatory for participating states due to the importance of that species in the diets of northern native people (AMAP 1993). The current material of reindeer from northern and central Lapland partly satisfies the Swedish participation in the AMAP programme.The herbivorous reindeer spend the summer time in the westernmost part of the high mountain areas. Summer diets include grasses, sedges, twigs, leaves and mushrooms. During autumn they migrate eastwards to winter grounds in the central coniferous forest areas of the country, where they primarily feed on lichens, which are noted for their ability to accumulate nutrients and contaminants from the air. Winter diets also include sedges and twigs.The actual material of reindeer have earlier been utilised for analyses of e.g. radiocesium in a study of effects of the fallout of Cs-132 from the Chernobyl accident in 1986 (Forberg et al. 1992) and for studies of time trends of levels of HCHs and HCB (Odsjö et al. 1998).
|
|
| 4. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Time trends of metals in organs of moose (Alces alces) from Sweden, 1980-2000
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The long-term monitoring of persistent and bio-accumulating chemicals in the Swedishenvironment is part of the Swedish National Environmental Monitoring Programme. It is based on chemical analyses of tissues and organs from species collected in selected referenceareas of the Swedish mainland, lakes and coastal areas (Odsjö & Olsson 1979a,b, Bernes1985). As part of the terrestrial contaminant monitoring programme, specimens of muscle,liver and kidney of moose (Alces alces) have been collected since 1980 from Grimsö, areference area in the monitoring programme and a coherent hunting district in the Örebrocounty (T) in south-central Sweden. In 1996, the monitoring was extended by collection andchemical analysis of organs of moose from six further counties and districts in Sweden. Thesedistricts are situated in the Norrbotten county (BD), Jämtland county (Z), Västmanland county(U), Älvsborg county (P), Jönköping county (F) and Kronoberg county (G) (Figure 1).Moose, with a diet dominated by twigs and leaves of trees and shrubs (Cederlund et al. 1980),was chosen in the monitoring programme as a representative of biota in the Swedish forestareas. Since the moose is distributed almost all over the country, it was considered as an idealmaterial also for studies of spatial distribution of environmental pollution and bio-accumulation,which is the reason for the extended collection of samples in 1996 onwards.This report presents levels and time trends of Ca, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Mg, Mn, Mo, Ni, Pb, Vand Zn in liver and kidney and Hg and Se in liver and muscle from the period 1996-2000. For Grimsö data from an extended period, 1980-2000 is presented.
|
|
| 5. |
- Danielsson, Sara, et al.
(författare)
-
Organic Contaminants in Moose (Alces alces) and Reindeer (Rangifer tarandus) in Sweden from the past twenty years : Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Terrestrial Biota
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är resultatet av ett uppdrag från Naturvårdsverket (Överenskommelse 221 0730) som syftar till att ta fram en aktuell bild av förekomsten av ett antal pesticider eller ofullständigt kända föroreningar i svensk terrestrisk natur där alltså osäkerhet om ämnenas spridning och ackumulation i landlevande organismvärlden råder. Som matris i detta fall har vävnader och organ av älg och ren från mellersta respektive norra Sverige valts. Matriserna finns tillgängliga i Miljöprovbanken vid Naturhistoriska riksmuseet Valet av ämnen har vägletts av tidigare resultat från övervakningen av föroreningar i svensk natur samt av resultat från screeningundersökningar av ofullständigt kända ämnen som tagits fram i Naturvårdsvekets regi. Listan över analyserade ämnen innehåller enskilda substanser samt närbesläktade substanser tillhörande bl. a. följande grupper: klorbensen, HCBD, oktaklorstyren, PCB, DDT, klordan, HCH, PBDE, dioxiner, furaner, endosulfan, heptaklor, pentaklorfenol och PAH. Från Grimsö i Västmanland har vävnadsprover av årskalvar av älg insamlats till Miljöprovbanken och använts för analys av innehåll av miljögifter i denna studie. Med några få undantag är de provtagna individerna av hankön. Skillnader i halter av kadmium mellan könen har i tidigare studier visat sig icke existera. De utvalda proven av älg representerar perioden 1986-2005. Ett homogenat av muskel har beretts per år under perioden baserat på 10 g av tio individer per år. På samma sätt har prover av ren från sommarbetet S Abisko årligen insamlats i Rensjön NV Kiruna i samband med första höstslakten i mitten av september. Vävnadsprover har tagits av handjur av en ålder mellan 2 och 4 år, mestadels av 3-åriga djur. 1998 uppsköts den ordinarie slakten från första halvan av september till första halvan av november, vilket bör uppmärksammas vid tolkningen av analysresultaten. På samma sätt sköts slakten 2004 fram till mitten av december. Det förhållandet att renen förflyttas avsevärda sträckor under höstvandringen, från sommarbetet i de västra delarna av fjällkedjan till det mellansvenska skogslandet under vintern medför en ändring av föda, vilket kan inverka på exponering och bioackumulation av de studerade substanserna. Ju längre avvikelse från normal slakttid desto längre exponering via lavar som är stapelföda i skogslandet under vintern och som innehåller högre koncentrationer av många ackumulerade ämnen. För den aktuella studien valdes hanrenar av tre års ålder härrörande från Gabna, Lævas and Girjas samebyar vilka bildar ett sammanhängande område i norra Lappland. Provserien omfattar perioden 1987-2006. Ett homogenat per år bereddes baserat på 12 g muskel från tio individer per år. Många av de analyserade ämnena förekommer i koncentrationer under detektionsnivån (LOD) under alla eller de flesta av de undersökta åren (Tabell 2). Halterna funna i älg och ren är i många fall lägre än de nivåer som observerats i fisk från såväl limniska som marina områden. Som exempel har PBDE och HBCD inte ens detekterats i vare sig älg eller ren men finns närvarande i både insjöfisk och havsfisk (Bignert et al 2008). Penta- och hexaklorbensen, oktaklorstyren, polyklorerade bifenyler, - och -hexaklor-cyklohexan och polycykliska aromatiska kolväten förekommer samtliga i halter över LOD under samtliga eller större delen av åren under den undersökta perioden. Koncentrationerna av dessa ämnen har sjunkit med undantag för PAH där koncentrationerna är ungefär desamma under hela perioden. Den genomsnittliga årliga nedgången ligger mellan 3% och 10% med undantag för -HCH som visar den mest uttalade minskningen med 22% i älg och 17% i ren. Dessa resultat är samstämmiga med vad som observerats i biota från insjöar och marina områden i Sverige (Bignert et al. 2008, Bignert 2001). De sjunkande halterna i landanknuten biota under de gångna 20 åren är sannolikt orsakade av regleringar och ansträngningar för att minimera utsläpp av kända persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen till miljön. Ämnen hörande till PAHerna är huvudsakligen oavsiktligt spridda genom ofullständig förbränning av organiska ämnen. Källorna är många och varierande och till följd därav svåra att åtgärda med förbättringar. Detta är troligtvis förklaringen till avsaknaden av nedgående tendens för PAHer. Koncentrationerna av PFCs i både älg och ren var i allmänhet låga. Samtliga analyserade prover hade koncentrationer under LOQ. Närvaro av PFOSA, PFOS och PFOA kunde emellertid detekteras vissa år men inte i nivåer tillräckligt höga för att kvantifieras
|
|
| 6. |
- Fängström, Britta, et al.
(författare)
-
Temporal trends of polybrominated diphenyl ethers and hexabromocyclododecane in milk from Stockholm mothers, 1980-2004.
- 2008
-
Ingår i: Molecular Nutrition & Food Research. - : Wiley. - 1613-4125 .- 1613-4133. ; 52, s. 187-193
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental and human exposures to brominated flame retardants (BFR) have been of emerging concern since some BFR are persistent and bioaccumulative compounds. Among those, polybrominated diphenyl ethers (PBDE) have frequently been reported in low to high ng/g concentrations in human blood around the world while hexabromocyclododecane (HBCDD) only occasionally has been reported and then in the low ppb concentrations in human blood. The present study concerns PBDE congener and HBCDD concentrations in human milk from Stockholm from 1980 to 2004. HBCDD concentrations has increased four to five times since 1980 until 2002 but seems to have stabilized at this concentration in the last years (2003/04). Similarly, BDE-153 has continued to increase at least to 2001, after which it has stabilized in the mother's milk. Other PBDE congeners with four to five bromine substituents peaked 5 years earlier (1995) and are all decreasing. DecaBDE (BDE-209) is not a suitable biomarker for time trend studies according to the present results, showing no changes over time. This is likely due to its short apparent half-life in humans and poor transfer from blood to milk.
|
|
| 7. |
- Järnberg, Ulf, et al.
(författare)
-
Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön - Andra och avslutande året av screeningundersökningen : Slutrapport
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Högfluorerade organiska ämnen har på senare tid uppmärksammats internationellt som potentiellt miljöstörande ämnen. Deras kemiska och biologiska persistens medför att de är mycket långlivade i miljön. Perfluoralkylsulfonsyror och perfluoralkylkarboxylsyror innefattar ett flertal isomera föreningar med mellan 4 och 12 kol i strukturen. De förekommer dels som rena ämnen i produkter, men även som delstrukturer i derivat och polymera produkter. Några ämnen, perfluorooktansyra (PFOA) och perfluoroktansulfonsyra (PFOS) har också visats innebära toxikologiska risker genom deras leverskadande och reproduktionsstörande egenskaper. Ämnena bioackumulerar och biomagnifierar och återfinns i kraftigt förhöjda koncentrationer hos toppkonsumenter som t.ex. säl och rovfågel, samt i blod från människa. Sammantaget med deras produktionsvolymer och spridda användningsområden har detta gett anledning att undersöka spridningen av dessa ämnen i den svenska urbana miljön. På grund av det mångsidiga användningsområdet av perfluoralkylsyror som derivat och i polymer form är användningen svår att kartlägga. Några användningsområden som identifierats i Sverige är ytbehandling, industriell textil- och läderbehandling, skumsläckningsmedel samt konsumentprodukter för textil och lädervård. Användningen av PFOS-baserade produkter har troligen minskat kraftigt sedan 2002 efter att den största tillverkaren 3M frivilligt dragit ned produktionen. ITM påbörjade 2001 ett undersökningsprogram på uppdrag av Naturvårdsverket för att kartlägga användning och spridning av PFOS och PFOA i Sverige. Det har visat sig att PFOS finns spritt i måttliga koncentrationer i den urbana miljön, men även återfinns i låga halter i biota i prover från opåverkade miljöer. PFOA däremot kunde ej påvisas i mätbara halter i något biologiskt prov. Som en följd av dessa resultat beslutade Naturvårdsverket om en fortsatt studie av tidsutvecklingen av dessa typer av ämnen i den svenska miljön. Denna rapport beskriver resultaten av den andra delen av screeningprojektet och innefattar data på biologisk spridning för PFOS i gädda, abborre och sillgrissleägg och en tidstrend för PFOS i sillgrissleägg. Undersökningen ger ett underlag för vidare monitorering av halter av PFOS och liknande substanser i Sverige.
|
|
| 8. |
- Lind, Ylva, et al.
(författare)
-
Decreasing lead levels in Swedish biota revealed by 36 years (1969–2004) of environmental monitoring
- 2006
-
Ingår i: Journal of Environmental Monitoring. - 1464-0325. ; 8, s. 824-834
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since the 1980s, lead levels decreased significantly in most marine biota from the Baltic Sea, the Kattegatt and the Skagerrack and in terrestrial biota from south and central Sweden, analysed in the National Swedish Environmental Monitoring Programme. In herring and cod liver, the decrease was 4.2–7.1% annually 1981–2003 and in perch liver and guillemot eggs analysed since the middle of the 1990s the decrease was 10–13%. In kidneys of young starlings from south and central Sweden, lead levels decreased 6.2–12% annually and the annual decrease in liver and kidney from young moose was 8.8% and 6.5%, respectively. In northern Sweden, lead levels decreased in pike liver by 2.8% between 1969 and 1994 and in reindeer liver by 3.5% annually while a significant increase (5% annually 1981–1994) has been detected in arctic char. In some marine biota, there were indications of a larger decrease during the last ten years compared to the whole period. The large decline in lead emission to the atmosphere during the last twenty years, mainly because of decreasing use of leaded gasoline has obviously resulted in decreasing lead levels in biota.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lind, Ylva, et al.
(författare)
-
Metals and organic contaminants in bankvoles (Myodes glareolus) from northern, central and southern Sweden.
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Naturvårdsverket (Överenskommelse 222- 0921). Syftet är att få en bild av hur halter av ett antal miljögifter såsom metaller, ett antal klorerade och bromerade substanser, fenolära substanser och perfluorerade substanser ser ut i svensk miljö i en matris, skogssork (Myodes glareolus) som finns relativt spridd över stora delar av landet. Skogssork finns i olika typer av biotoper från skogslandskap till subalpina områden över stora delar av landet. Sork har samlats in på olika lokaler i den nationella miljöövervakningen av smådäggdjur sedan 1970- och 80-talet. Insamlade sorkar har förvarats frysta i Miljöprovbanken och finns därigenom tillgängliga för retrospektiva analyser.I denna rapport redovisas resultatet av analyser gjorda på skogssork insamlade hösten 2001 från fem lokaler i södra, mellersta och norra Sverige. Tre av lokalerna (N:a Kvill, Grimsö, Vindeln) representerar skogslandskap och två av lokalerna (Vålådalen, Ammarnäs) representerar en subalpin biotop. Från varje lokal har tre homogenat på lever respektive muskel preparerats med tio individer i varje homogenat.De ämnen som har analyserats är metaller och grundelement som ingår i det svenska övervakningsprogrammet av miljögifter och som tidigare har analyserats på älg, ren och stare inom det terrestra övervakningsprogrammet. Vidare har ett antal klassiska miljögifter såsom DDT med metaboliter DDE och DDD, sju polyklorerade bifenyler (PCB), α-HCH, β-HCH, γ-HCH (lindan) och HCB analyserats. Av bromerade flamskyddsmedel har sex olikapolybromerade difenyletrar (PBDEer) och HBCD analyserats. Vidare har fyra fenolära substanser (4-t-oktylfenol, 4-nonylfenol, pentaklorfenol, triclosan) analyserats. I gruppen perfluorerade substanser har 15 olika substanser ( PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDcA, PFUnA, PFDoA, PFTriA, PFTeA, PFPeDA, PFBS, PFHxS, PFOS, PFDcS, PFOSA) analyserats.Metaller och grundelement analyserades i lever. Ingen av de toxiska metallerna Pb, Cd och Hg förekom i höga halter hos sork från någon av lokalerna. Kadmium var den metall som förekom i högst halt och sorkar från Grimsö (0,25 μg/g färskvikt), Vindeln (0,20 μg/g färskvikt) och N:a Kvill (0,16 μg/g färskvikt) hade de högsta halterna. Den högstakvicksilverhalten ( 0,09 μg/g färskvikt) fanns i sork från Vålådalen.Klorerade, bromerade och fenolära substanser analyserades i muskel. Av de klorerade ämnena förekom HCB i alla prov som analyserades. Halterna var högst i N:a Kvill och Vålådalen. Även CB-153 fanns i kvantifierbara mängder i alla prov från N:a Kvill och Vålådalen. Likaså fanns BDE-153 i kvantifierbara mängder i alla prover från Vålådalen.Triclosan hittades i kvantifierbara mängder i prov från alla lokalerna utom Vålådalen. I provfrån Vålådalen fanns spår av triclosan. 4-nonylfenol hittades i kvantifierbara mängder i provfrån N:a kvill och Vålådalen.Perfluorerade ämnen analyserades i lever. PFUnA, PFHxS och PFOS förekom i kvantifierbara halter i samtliga analyserade prover. PFNA, PFDcA, PFDoA, PFTriA fanns också i kvantifierbara halter i alla prov från alla lokaler utom Ammarnäs och Grimsö. PFOS var den dominerande substansen på samtliga lokaler och den högsta halten återfanns i ett prov från Vindeln (17,5 ng/g färskvikt). Det högsta medelvärdet återfanns i proverna från Vålådalen (12,4 ng/g färskvikt) tätt följt av proverna från Vindeln (12,3 ng/g färskvikt). Skogssork från Ammarnäs uppvisade de lägsta halterna av PFOS (3,04 ng/g färskvikt).Sammanfattningsvis kan man konstatera att halterna av samtliga analyserade ämnen var låga/mycket låga i skogssork. Ingen generell geografisk trend gick att urskilja i materialet men sorkarna från Vålådalen uppvisade förvånande höga halter av flera substanser jämfört med sork från övriga insamlingslokaler. Både HCB, CB-153, BDE-153 och ett flertal av de analyserade perfluorerade substanserna var högst i sork från Vålådalen. Anledningen till detta är okänd. En förklaring kan vara att sork i Vålådalen skulle i högre utsträckning kunna livnära sig på mossor och lavar och därigenom får i sig högre halter av luftburna föroreningar jämfört med sorkar på de övriga lokalerna.
|
|
