| 1. |
- Enhus, Carolina, et al.
(författare)
-
Kontrollprogram för vindkraft i vatten : Sammanställning och granskning, samt förslag till rekommendationer för utformning av kontrollprogram
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har tagits fram med finansiering av kunskapsprogrammet Vindval. Rapporten syftar till att svara på projektmålen gällande granskning och utvärdering av befintliga kontrollprogram, lista de miljöeffekter som upptäckts, samt att ge förslag till rekommendationer för utformning av kontrollprogram.Den havsbaserade vindkraften har utvecklats både tekniskt och geografiskt de senaste 25 åren. Inklusive de parker som var under byggnation fanns det år 2015 totalt 84 havsbaserade vindparker i Europa, fördelat på elva länder. Idag placeras majoriteten av vindkraft i saltvattensområden som Nordsjön, Östersjön och andra havsområden i norra Europa. Etablering av vindkraft till havs medför ett ingrepp och en påverkan på den marina miljön och de organismer som lever där. Kunskapen om hur etablering och drift av havsbaserad vindkraft påverkar det marina livet varierar beroende på organismgrupp, påverkanstyp, område och skala. Olika typer av påverkan uppkommer under de olika faserna av ett vindkraftsverks livstid. Vilken typ av påverkan som sker är beroende av vilket typ av fundament verket etableras med, vilka miljöförhållanden som råder, samt vilka berörda arter som finns i det specifika området. För att dokumentera och synliggöra de potentiella effekter som verksamheten kan ha på den marina miljön upprättas kontrollprogram för uppföljning av arter och miljöeffekter.Kontrollprogrammen i denna sammanställning kommer från vindkraftsparker med en rad likheter och olikheter, i bland annat havsområde, storlek, fundamenttyp och tid sedan driftstart. De absolut mest omfattande kontrollprogrammen i Sverige utgörs av de kontrollprogram som upprättades för Lillgrund, där alla djurgrupper utom marina däggdjur undersöktes. För de europeiska länder som granskades varierar antalet insamlade (befintliga) dokument mellan de olika vindkraftsparkerna. För de båda relativt stora parkerna Egmond aan Zee och Prinses Amalia i Nederländerna har omfattande undersökningar utförts för samtliga organismgrupper, medan dokumenten för danska och brittiska parker varierar i omfattning.Den mest undersökta påverkansfaktorn i granskade kontrollprogram för bottensamhälle och fisk är förlust/tillkomst av habitat, för marina däggdjur undervattensljud och för fågel fysiskt hinder. En jämförelse mellan Vindvals syntesrapport (Bergström m.fl. 2012) och resultaten från sammanställda kontrollprogram visar att omfattningen av de påverkansfaktorer som redovisades i syntesrapporten i stort sett gäller även för de granskade kontrollprogrammen. Graden av påverkan har dock justerats något åt det mindre hållet för några påverkansfaktorer utifrån resultaten i befintliga kontrollprogram.Kontrollprogrammen visar att hårdbottenlevande arter etablerar sig på fundamenten, men efter olika lång tid. Vilka arter som dominerar beror på en rad faktorer, såsom djup, salthalt, exponeringsgrad och strömmar, och skillnader förekommer mellan parker i olika områden. Generellt verkar inverkan på mjukbottenlevande djur på större skala vara liten, trots etableringen av nya hårda substrat. Dock ses lokala förändringar kring fundamenten, kopplade till etableringen av arter nya för området, strömförhållanden m.m. Gällande fisk är det inte helt tydligt om tillkomsten av habitat (reveffekten) ökar biomassan i området eller om det snarare handlar om en omfördelning av befintlig biomassa. Resultaten från insamlade kontrollprogram visar att flertalet fiskarter vid flera vindparker har tydliga rumsliga och säsongs- och/eller dygnsberoende variationer i utbredningsmönster. I många områden är eventuella effekter på fisksamhället svåra att skilja från den naturliga variationen i området. I några fall påvisades möjliga effekter av trålningsskydd, men för andra parker sågs ingen effekt jämfört med referensområdena. Kontrollprogrammen för marina däggdjur tyder på att effekterna generellt är park- eller områdesspecifika. Majoriteten av undersökningarna visar att djuren undviker området i anläggningsfasen, men sedan återkommer när parken är i drift. Detta kan dock ta olika lång tid, och i några fall återhämtar populationen i området sig inte alls. I ett fall var tumlaraktiviteten högre inne i parkområdet, vilket är i motsats till tidigare resultat för andra parker. Effekten på fågel av parkens fysiska närvaro verkar vara väldigt artspecifik. Fåglarna undviker generellt parken i anläggningsfasen, men under driftsfasen undviker vissa arter parken och vissa attraheras av den. I några fall verkar fåglarna ha ändrat sin rumsliga utbredning i förhållande till parken. Flyttande fåglar väjer generellt för området, vilket bidrar till en ökad flygsträcka men också en minskad kollisionsrisk. Hur nära fåglarna flyger parken verkar variera mellan dag och natt för vissa arter, samt är beroende av vilka väderförhållanden som råder (dimma till exempel). Kollisionsrisken anses liten för majoriteten av arter, och de få fåglar som förolyckas påverkar sannolikt inte populationen i de specifika områdena.Vindkraftparker i olika områden skiljer sig med avseende på fysiska och geografiska förutsättningar, och den påverkan som behöver följas upp beror av vilka arter eller organismgrupper som finns i det specifika området. Därför varierar behovet av kontrollprogrammens omfattning för olika vindkraftparker och områden. Det är viktigt att redan i ett tidigt skede undersöka och skaffa information kring vilka ekosystemkomponenter (arter, artkomplex eller biotoper) som förekommer i området där vindkraften planeras, vilka aktiviteter som troligen kommer att utföras, samt vilken påverkan som aktiviteterna kan tänkas leda till för respektive ekosystemkomponent, det vill säga att ha en tydlig frågeställning. Valet av provtagningsdesign bör baseras på den naturliga variationen hos berörd ekosystemkomponent, typ av förväntad påverkan, samt krav på statistisk styrka. Det är av stor vikt att anpassa kontrollprogrammens rumsliga och tidsmässiga skala efter vilka arter/organismgrupper som möjligen kan påverkas, samt av vilken påverkan. Det är även viktigt att redogöra för och följa upp de kunskapsluckor och osäkerheter som förekommer.Resultatet av denna rapport bidrar med ny information kring miljöeffekter av vindkraft i vatten, samt belyser de utmaningar som finns kopplade till uppföljning av vindkraftens effekter på akvatiskt liv. De förslag till rekommendationer som ges i rapporten syftar till att underlätta tillämpningen av tillsyn och kontrollprogram och utgöra ett underlag för väl avvägda och transparenta beslut vid etablering av vindkraft i vatten.
|
|
| 2. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(författare)
-
Behovsanalys och förslag på övervakning av fisk och kräfta : Underlag för beståndsbedömningar i Hjälmaren, Mälaren, Vänern och Vättern
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021-2023 hade SLU Aqua ett uppdrag från HaV att utvärdera den data som finns för fisk och kräftor i Sveriges stora sjöar. Projekten Miljöövervakning stora sjöarna och Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar lyfter fram datainsamlingen utifrån olika syften och olika sätt.Denna rapport presenterar resultat från ett av dessa uppdrag.Eftersom uppdragen går ihop gällande inriktning och syfte är detta en sammanfattning av bägge uppdragen. Inom projektet Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar gjordes en fördjupning i nuvarande datainsamling för att hitta förbättringar på hur man förvaltar fisket och ekosystemen.Inom projektet Miljöövervakning stora sjöarna utvärderades datainsamlingen och hur den utförs utifrån krav och behov inom följande direktiv:VattendirektivetArt- och habitatdirektivetEU:s förordning gällande invasiva arterBåda uppdragen gällde stora delar av den löpande fiskerioberoende datainsamlingen av fisk och kräftor i de stora sjöarna. Man har särskilt fokuserat på de stora, långsiktiga uppdragen HaV har gett till SLU Aqua – Institutionen för akvatiska resurser:hydroakustiska expeditioner med tillhörande provtrålning i den fria vattenmassan för bedömning av status hos pelagisk fisk och kvantitativ uppskattning av beståndsstorlekprovfisken med bottensatta översiktsnät för bedömning av status för bentiska arterkräftprovfisken med standardiserade betade burar.Den fiskerioberoende datainsamlingen har varit särskilt viktig för resursförvaltningen. Bedömningar av statusen hos de viktigaste fisk- och kräftbestånden baseras på data från programmen och publiceras kontinuerligt i SLU:s webbportal Fiskbarometern https://fiskbarometern.se/rapport/2023.Den fiskeriberoende datainsamlingen (till exempel fångststatistik från fisket) är också viktig för resursförvaltningen. Resultaten används inom flera områden som styr fisket, exempelvis licensprövningar, utfärdande av redskapsdispenser, utformning av tekniska fiskeregler, prioritering av fiskevårdsåtgärder med mera.Vattenförvaltningsförordningen ställer krav på kontrollerande och operativ övervakning av en rad biologiska kvalitetselement som används för bedömning av ekologisk status. Ett av dessa är fisk.Resultat från fiskundersökningar används därför också inom ramen för vattenförvaltningen. Enligt vattendirektivet ska särskild hänsyn tas till det som kallas betydande vatten, i Sverige handlar det om sjöar med en areal överstigande 100 km2. Storleken på sjöarna, att de ofta delas upp i flera vattenförekomster som fisk kan migrera mellan, den höga artrikedomen samt den ofta komplexa kombinationen av påverkanskällor medför utmaningar för bedömning av ekologisk status. I dagsläget saknas lämpliga bedömningsgrunder för fisk i betydande vatten och ofta används istället expertbedömningar.Viktigt hitta synergier mellan behov inom resurs- och vattenförvaltningÖvervakningen av fisk och kräftor ska möta behoven inom både resurs- och vattenförvaltningen. Dessa två uppdrag som nu rapporteras kan ses som ett första steg i att optimera övervakningen så att den på sikt kan tillfredsställa behov inom bägge områdena. I många fall finns betydande överlapp mellan behoven inom resurs- och vattenförvaltningen och därför behöver framtidens övervakning hitta välavvägda upplägg som genererar synergieffekter. Utvecklingen av övervakningen och dess användning inom olika förvaltningsområden behöver också samordnas med länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra relevanta aktörer.Betydelsen av målbilder och referenstillståndEn utmaning inom både resurs- och vattenförvaltningen är att definiera målbilder och referenstillstånd i sjöar som under lång tid varit lokalt påverkade av mänskliga aktiviteter. De stora sjöarna saknar dessutom referensområden som är opåverkade av lokala påverkanskällor. Påverkan går ofta långt tillbaka i historien, långt innan man började med datainsamling på fisk, därför är det också svårt att jämföra med opåverkade referensperioder.De båda uppdragen poängterar därför betydelsen av dels tydliga och välformulerade målbilder som tar hänsyn till lämpliga tidsperspektiv och dels att målformuleringar och uppföljning förankras med berörda aktörer som är involverade i resurs- och vattenförvaltningen. Viktigt är också att identifiera och hantera mål som står i konflikt med varandra, exempelvis gällande övergödning som sänker vattenkvalitet men i gengäld kan ge ökad resursproduktion.Betydelsen av geografisk täckningResultaten från de parallella uppdragen understryker behovet av övervakning med en god täckning av olika delområden i sjöarna. Det är statistiskt fördelaktigt med undersökningar i många olika delområden jämfört med en hög ansträngning i ett fåtal delområden. Förbättrad täckning ökar dessutom möjligheten att kunna följa och bedöma ekologisk status i de mindre vattenförekomster inom de stora sjöarna där det just nu inte sker någon datainsamling med avseende på fisk.En god täckning ger även data om fler geografiskt avgränsade delbestånd vilket kan ge bättre bedömningar av fiskresurserna. Då kan programmen också på ett bättre sätt fånga upp olika typer av habitat och olika miljö- och påverkansgradienter. Det kan bli lättare att bedöma effekter av fiske och andra påverkanskällor och även att identifiera och bevara de viktigaste områdena för fisken. Bättre täckning kan också öka sannolikheten att upptäcka och följa upp förekomsten av invasiva arter.Utveckling av indikatorer för uppföljningBåde inom resurs- och vattenförvaltningen används indikatorer för att bedöma status (hos fisk- och kräftbestånden samt miljön) och hur fiskbestånden utvecklas över tid. Indikatorerna som används är idag olika för resurs- respektive vattenförvaltningen men det finns tematiskt överlapp och behov av samordning i utvecklingen av indikatorer och tillhörande referensnivåer.De indikatorer som hittills har utvecklats för att bedöma ekologisk status i svenska sjöar kan inte tillämpas i större sjöar. Därför finns ett behov att utveckla nya indikatorer specifikt för dessa. Vissa påverkanskällor bedömdes vara särskilt viktiga att fånga upp. Dessa var övergödning, hydromorfologisk påverkan och påverkan på konnektivitet. Framtida arbete behöver identifiera hur dessa påverkanskällor påverkar enskilda fisk- och skaldjursbestånd och ekosystemet samt utveckla lämpliga indikatorer som kan följa utvecklingen.Det sker för tillfället en utveckling av indikatorer för att bättra kunna bedöma bestånden av fisk och kräfta (Nadaffi med flera 2023). Förhoppningsvis kan en del av dessa metoder och ansatser även tillämpas i utvecklingen av indikatorer inom vattenförvaltningen. Exempelvis används indikatorer för uppföljning av havsmiljödirektivet också för bedömning av beståndens status ur ett resursperspektiv (Östman med flera 2023).Urvalet av indikatorer som används inom förvaltningen kan få betydelse för prioriteringar inom datainsamlingen. Kraven på data kan skilja sig mellan olika indikatorer vilket innebär att olika indikatorer har olika behov vad gäller provtagningsdesign.Utveckling av nya metoder för datainsamlingÖkade krav och behov när både vatten- och resursförvaltning ska optimeras, i kombination med ytterligare aspekter som införande av ekosystembaserad förvaltning och krav på att antalet fiskar som dödas i undersökningarna ska minska, innebär att övervakningens metoder behöver utvecklas. Detta kan delvis lösas genom att man ser över utformning, inriktning och omfattning av befintlig övervakning men det kan också innebära att man behöver komplettera datainsamlingen med andra, nya, metoder.Nuvarande övervakning fångar dessutom inte upp alla relevanta arter, exempelvis gädda som är viktig för både fisket och ekosystemen, varför alternativa metoder som kan följa fler arter behövs. De senaste åren har det skett en teknisk utveckling av insamlings- och analysmetoder för fisk och kräftor (e-DNA, akustik till exempel) vilket kan vara aktuellt att implementera. Revidering av metodik inom övervakning tar dock tid och innebär, initialt, högre kostnader.Förutom fiskerioberoende metoder och den fiskeriberoende datainsamlingen som görs idag lyfter bägge rapporterna möjligheten att samla in ytterligare data från fisket som en alternativ metod. Trots att det finns skillnader i val av metoder, upplägg och prioriteringar kan dessutom samverkan med våra grannländer också vara ett sätt att utveckla datainsamlingen och dess tillämpningar inom både vatten- och resursförvaltningen.
|
|
| 3. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(författare)
-
Multifrequency discrimination of fish and mysids
- 2009
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 66:6, s. 1106-1110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The opossumshrimp (Mysis relicta) is common in many lakes in the northernparts of Eurasia and North America. The shrimp is often an importantlink in the foodweb for fish, either throughout life or in earlylife stages. Generally, quantitative measurements of mysidsin large volumes of water are difficult to obtain with traditionalsampling methods. In this pilot study, measurements of volume-backscatteringstrength (Sv) at 38, 120, and 200 kHz were used to separatebackscattering from fish and mysids. Mysids were sampled withtrawls. Where mysids were caught, the correlations between mysidbiomass (dry weight) and mean Sv at 120 and 200 kHz were positive(r2 = 0.89 and 0.81, respectively). Where mysids were abundant,the Sv exhibited a characteristic frequency response. This wasnot found where mysids were scarce or absent. Therefore, areaswith great abundances of mysids can be identified, and theirbiomasses estimated from data collected during ecosystem monitoring.
|
|
| 4. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 5. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 : Resursöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Totalt redovisas underlag och råd för 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 6. |
- Clevestam, P. D., et al.
(författare)
-
Too short to spawn? : Implications of small body size and swimming distance on successful migration and maturation of the European eel Anguilla anguilla
- 2011
-
Ingår i: Journal of Fish Biology. - : Wiley. - 0022-1112 .- 1095-8649. ; 78:4, s. 1073-1089
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Individual net fat reserves after migration and reproductive investments were calculated for migrating female silver eels Anguilla anguilla (n = 387) collected in the outlet region of the Baltic Sea during the autumn run. It is estimated that 20 center dot 4% of the A. anguilla had completely exhausted all initial fat reserves and that 45 center dot 0% of A. anguilla were within 90% of complete energy depletion after migration and reproduction. This study concludes that a combination of body size and distance (6900 km) to the spawning area in the Sargasso Sea explains the results. An increase in the costs of migration due to heavy infection with Anguillicoloides crassus was also evaluated in an additional scenario with results showing that 26 center dot 4% of the A. anguilla had completely depleted all fat reserves. It is hypothesized that a large proportion of female silver A. anguilla from the Baltic Sea catchment area will have inadequate or suboptimal reserves for successful migration and reproduction.
|
|
| 7. |
- Gerdes, Zandra, et al.
(författare)
-
A novel method for assessing microplastic effect in suspension through mixing test and reference materials
- 2019
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The occurrence of microplastic in the environment is of global concern. However, the microplastic hazard assessment is hampered by a lack of adequate ecotoxicological methods because of conceptual and practical problems with particle exposure. In the environment, suspended solids (e.g., clay and cellulose) in the same size range as microplastic, are ubiquitous. Therefore, it must be established whether the addition of microplastic to these background levels of particulate material represents a hazard. We present a novel approach employing a serial dilution of microplastic and reference particles, in mixtures, which allows disentangling the effect of the microplastic from that of the other particulates. We demonstrate the applicability of the method using an immobilization test with Daphnia magna exposed to polyethylene terephthalate (test microplastic; median particle diameter similar to 5 mu m) and kaolin clay (reference material; similar to 3 mu m). In the range of the suspended solids test concentrations (0-10 000 mg L-1), with microplastic contributing 0-100% of total mass, the Lc(50) values for the plastic mixtures were significantly lower compared to the kaolin exposure. Hence, the exposure to polyethylene terephthalate was more harmful to the daphnids than to the reference material alone. The estimated threshold for the relative contribution of the test microplastic to suspended matter above which significantly higher mortality was observed was 2.4% at 32 mg of the solids L-1. This approach has a potential for standardization of ecotoxicological testing of particulates, including microplastic.
|
|
| 8. |
- Gerdes, Zandra, 1989-
(författare)
-
Exploring the ecotoxicity of microparticle debris
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The global distribution and anticipated increase of environmental microplastic (MP) pollution are concerning. However, while the impacts of macroplastic litter on wildlife are apparent, we know relatively little about the MP hazard potential. Moreover, the current ecotoxicological methodology is inadequate for solid waste particles and MP hazard assessment because it fails to distinguish particle and chemical effects. This thesis improves our understanding of the particle effects of MP relative to other microparticles.First, a comparative analysis of effect studies on MP and mineral particulates across different biological organisation levels revealed high similarities in responses between these materials (Paper I). At the suborganismal levels, the similarity in the effect concentrations suggests shared particle effect mechanisms. At the higher levels, however, MP induced more severe impacts, possibly due to chemical leaching. Moreover, the highly variable MP effect concentrations motivated exploring the role of polymer properties and ageing status on MP effects; these aspects were addressed in Papers II-III.In Paper II, the possibility of MP acting as a vector of contaminants was evaluated, showing enhanced transport of highly hydrophobic organic contaminants (HOC) at very high HOC and MP concentrations. However, observing it at environmentally relevant contaminant levels would be unlikely. Paper III compared behavioural and physiological responses in benthic amphipods to MP exposure using different polymers (polystyrene and polyethylene terephthalate) and clay as a non-plastic reference particle. The amphipods avoided sediments with high concentrations of the added material regardless of the material type, including aged and virgin MP and clay. Solid waste, including MP, co-occur with various suspended solids in aquatic environments; therefore, the natural solids can serve as reference material when evaluating the MP particle effect. In Paper IV, a novel method for testing MP effects in mixtures with reference particles was proposed. In the exposure experiment with daphnids, the method was used to derive hazard thresholds for the MP contribution to suspended matter conditional on the total suspended solid concentration in the water. Together, these studies add to our understanding of MP-biota interactions and suggest that similarly sized MP and natural particulates share similar particle effects. However, MP might have a higher potential as vectors of chemical contaminants, which needs to be further evaluated in environmentally relevant settings.
|
|
| 9. |
- Gerdes, Zandra, et al.
(författare)
-
Insufficient evidence for behavioural and metabolic effects in a sediment-dwelling amphipod exposed to microplastics
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Microplastics (MP) are an emerging type of solid contaminants ubiquitous in aquatic environments. Coastal, soft bottom ecosystems are particularly susceptible to MP pollution because they are deposition areas for solid and soluble contaminants. The addition of MP or any other inert particles to the sediment may dilute its nutritional content and modify structural integrity, leading to adverse effects in sediment-living biota. Behavioural endpoints are sensitive but underutilized indicators of habitat quality linked to physiological responses, such as metabolism, which is essential for understanding the mechanisms behind the MP effects. We studied the behaviour of the benthic deposit-feeding amphipod Corophium volutator exposed to sediments enriched in MP and measured the Electron Transport System activity (ETS) as a proxy for respiration in the animals facing varying sediment quality. The natural sediments were manipulated by dilution with two common plastic polymers (polystyrene PS and polyethylene terephthalate PET — aged and virgin) and kaolin clay as reference material at 1 and 10% sediment dry weight. We did not find any significant effects of neither material type nor ageing status on the behavioural traits. However, a significant increase in erratic non-feeding movements in the 10% mixture treatments suggested a general stress response to the altered habitat quality. There was also a consistent preference for the natural sediment, as evidenced by a relatively higher burrowing frequency compared to mixed sediments. The ETS activity was positively correlated with the increased physical activity due to the non-feeding movements but not food acquisition behaviour. In conclusion, the effects of MP on the behaviour and metabolic state of deposit-feeding amphipods are similar to other nutritionally inert particles, and the adverse effects are more of a reaction to a general disturbance than being material specific. Nevertheless, compared to the published data on MP effect concentrations in benthic organisms, behavioural endpoints are sensitive and informative when studying alterations in sediment quality; thus, they may provide complementary information for developing sediment quality criteria.
|
|
| 10. |
- Gerdes, Zandra, et al.
(författare)
-
Microplastic-mediated transport of PCBs? A depuration study with Daphnia magna
- 2019
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 14:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The role of microplastic (MP) as a carrier of persistent organic pollutants (POPs) to aquatic organisms has been a topic of debate. However, the reverse POP transport can occur if relative contaminant concentrations are higher in the organism than in the microplastic. We evaluated the effect of microplastic on the PCB removal in planktonic animals by exposing the cladoceran Daphnia magna with a high body burden of polychlorinated biphenyls (PCB 18, 40, 128 and 209) to a mixture of microplastic and algae; daphnids exposed to only algae served as the control. As the endpoints, we used PCB body burden, growth, fecundity and elemental composition (%C and %N) of the daphnids. In the daphnids fed with microplastic, PCB 209 was removed more efficiently, while there was no difference for any other congeners and Sigma PCBs between the microplastic-exposed and control animals. Also, higher size-specific egg production in the animals carrying PCB and receiving food mixed with micro-plastics was observed. However, the effects of the microplastic exposure on fecundity were of low biological significance, because the PCB body burden and the microplastic exposure concentrations were greatly exceeding environmentally relevant concentrations.
|
|
