| 1. |
- Anderson, Lotta, et al.
(författare)
-
Characteristics of independent schools directed at students in need of special support : a study of school website presentation
- 2019
-
Ingår i: Problems of Education in the 21st Century. - : Scientia Socialis. - 1822-7864 .- 2538-7111. ; 77:3, s. 317-337
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the research was to explore how 55 Swedish independent schools, directed at (or limited to) students in need of special support (SNSS), describe their organisation, work and visions. The empirical data of the research consisted of the schools’ website presentations, which were processed and analysed in consecutive steps. The results showed that the students’ complicated school- and life situations were often combined with disabilities mainly in the neuropsychiatric field. The majority of the schools (76%) practiced both schooling and methods for treatment and care, differentiating their role from the mainstream track. Neuropsychiatric and psychological perspectives had a significant influence, reflected in how the schools describe their daily routines, therapeutic methods of treatment and access to specific categories of staff. Small groups, individual instruction and competent staff were described as specific features. Teaching content and didactic aspects were seldom highlighted. The focus on the websites was on socialisation and subjectification while qualification, i.e. knowledge development, had a more limited role. The study points to a need for further research exploring daily pedagogical practice in more depth and calls for a greater focus on student perspectives. Consequences for learning contexts are discussed in the concluding part of the article. The specialist role, the independent schools in the present study tended to take on are most urgent issues to discuss in an educational context striving for equity and inclusive learning environments.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ohlsson, Lisbeth, 1946-
(författare)
-
”Ett nätverk i verkligheten” : Skåne Nordostbiblioteken i samverkan
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom att bygga vidare på ett redan etablerat samarbete i det så kallade Nordost-projektet mellan sju folkbibliotek och Högskolebiblioteket i Kristianstad, avsåg det projekt, som här är föremål för utvärdering, att knyta folkbibliotekarier med benämningen studiebibliotekarier och med särskilt ansvar för vägledning av distansstuderande, närmare Högskolan genom en kurs där det centrala innehållet var informationskompetens och licensdatabasers tillgänglighet. Bibliotekarierna som deltagit i kursen har under studietiden haft tillgång till Högskolans databaser. De benämns i rapporten omväxlande som folkbibliotekarier, studiebibliotekarier och kursdeltagare men det bör förhoppningsvis framgå av sammanhanget att det rör sig om samma grupp. Databaser har utvecklats oerhört de senaste åren och genom kursen för studiebibliotekarier skulle man kunna ”öppna en dörr” mellan högskolebiblioteket och folkbiblioteken och därmed undvika en situation där vissa känner att de inte har tillträde, något som då skapar osäkerhet. Erfarenheter från bibliotekspersonalens arbete på Högskolan Kristianstad tydde på att det finns studenter som känner sig helt bortkomna i bibliotek och att personlig handledning till studenterna inte går att undvara. Utvärderingen har genomförts av undertecknad, Lisbeth Ohlsson, universitetsadjunkt på Institutionen för beteendevetenskap, Högskolan Kristianstad och doktorand vid Pedagogiska Institutionen vid Lunds Universitet. I egenskap av utvärderare har jag deltagit i det inledande kurstillfället i oktober 2003 samt vid slutseminariet i december 2004. Dessutom har jag kommunicerat med kursdeltagarna via epost samt vid personliga besök hos två av dem för att genomföra längre intervjuer i deras vardag på folkbiblioteken i orter av varierande storlek. Färdigställandet av rapporten fördröjdes på grund av sjukdom. Föreliggande evalueringsstudie har en upplevelseinriktad karaktär och är ett försök att komma nära de upplevelser, de deltagande studiebibliotekarierna haft av sitt lärande, dels under kursens gång dels i det dagliga arbetet på det egna folkbiblioteket efter genomgången kurs. Metoden för att uppnå detta har främst varit att efterfråga kursdeltagarnas muntliga och skriftliga beskrivningar av undervisningens värde för deras arbete gentemot de låntagare som 2 är studenter och då särskilt vid Högskolan Kristianstad men även för arbetet med övriga låntagare vid biblioteken i Kristianstad, Hässleholm, Östra Göinge, Perstorp, Hörby och Bromölla. Dessutom har jag vid de kurstillfällen jag deltagit i, gjort anteckningar, som gett kompletterande perspektiv på utvärderingsarbetet. Enligt de resultat som framträtt i utvärderingen kan kursen sägas ha uppfyllt målen i hög utsträckning. Närmare bestämt, framträder en mångfacetterad bild där vardagen hemma i kommunbiblioteket avtecknar sig som en livfull verklighet av samspel mellan låntagare och studiebibliotekarie. Utbildningsprojektet har i stor utsträckning öppnat dörrar för engagerade och kompetenta folkbibliotekarier och kursdeltagarna framhåller värdet av att själv ha fått sätta sig in i och prova databaser och sökvägar. Beskrivningarna förmedlar glädje och eget intresse för informationskompetens, trygghet i att ha byggt upp personlig kontakt med och kunskap om hur kollegor på Högskolan arbetar och vilka resurser som finns att tillgå där men också insikter om hur studenternas situation kan te sig. De problem, som framförallt tydliggörs i utvärderingens olika faser handlar om tekniska frågor såsom VPN-klientens och lösenords funktion och om IT-strategier hos ansvariga i kommunerna i förhållande till bibliotekens behov. En stor risk framträder i utvärderingen, nämligen den att studiebibliotekarierna inte ges möjligheter att upprätthålla sin kompetens genom fortbildning och tillfällen till övning. En slutsats som kan dras på grundval av utvärderingen är att den samverkan mellan Högskolans bibliotek och folkbiblioteken, som möjliggjorts genom projektet kan vara en katalysator i frigörandet av resurser för lärande och informationskompetens hos kommuninnevånare både på väg mot eller redan inne i högskolestudier.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ohlsson, Lisbeth I. M., 1946-
(författare)
-
The dilemma of diagnosis : working in adult education
- 2002
-
Ingår i: Educational and child psychology. - 0267-1611. ; 19:2, s. 97-106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper describes an educational encounter between an educational psychologist as teacher and researcher, and an adult with learning difficulties. The aim was to understand the learning history and the educational needs of the student and to plan her studies in adult education, but also to understand the practice of the teacher/researcher. It is concluded that intelligence as a construct cannot be defined and measured as a single capacity. Theories of intellectual capacity need to be viewed in a relational perspective. From this standpoint, the psychologist/teacher as a fellow being is part of the other's intelligence who has a function as a catalyst, facilitating or hindering the possibilities for the student to express hidden resources. An issue of great importance is how to capture, describe and understand the relational aspects of the educational encounter in existential terms.
|
|
| 10. |
|
|
