| 1. |
- Adolfsson, Hans, et al.
(författare)
-
Betyg i högre utbildning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SUHF:s arbetsgrupp för betygsfrågor har varit verksam under perioden 1 mars 2014 – 31 december 2015. Uppdraget har varit att undersöka behovet av betygssystem med fler betygs-steg i högskolan mot bakgrund av den konkurrenssituation som en internationaliserad utbildnings- och arbetsmarknad medför. Uppdraget har också varit att sprida erfarenheter kring flergradiga betygsskalor inkluderande både nationella erfarenheter och exempel från andra europeiska länder. Arbetsgruppen har också uppmanats att föreslå rekommendationer om betygssystem till SUHF:s medlemslärosäten. Arbetsgruppen har främst inhämtat underlag genom intervjuer, en enkät till lärosätena och Ladok-statistik omfattande drygt tre miljoner betygssättningar som renderat godkända betyg över en period av tre år. Resultatet av utredningen visar att svenska lärosäten har en stark tradition av målrelaterad betygssättning som samtliga involverade i utredningen upplever som positiv och viktig att bevara, oavsett antal grader i betygsskalan. Gruppens arbete bekräftar att det finns olika problem med de svenska betygssystemen ur ett internationaliseringsperspektiv. Det går dock inte att säga att det finns någon tydlig samsyn mellan lärosätena om exakt vilka dessa problem är eller hur stora de anses vara. Det är svårt att entydigt koppla problemen till valet av betygsskala. Det finns också andra faktorer för valet av betygsskala som verkar väga minst lika tungt som internationaliseringsperspektivet och som gör att lärosäten inte inför betygsskalor med fler grader. Utredningen visar vidare att flera olika betygssystem används i svensk högskola och heterogeniteten framträder som betydande, såväl mellan lärosäten som inom ett lärosäte. Det finns starka ämnesmässiga traditioner och god argumentation kring enskilda lärosätens val av skala men nationellt saknas det gemensamma ramar för betygssättning, samordning och uppföljning. Huvudsakligen används fortfarande fågradiga betygsskalor i Sverige men 43% av alla betyg sätts numera i betygsskalor med minst tre godkända betygssteg. Ett antal lärosäten har de senaste tio åren gått över till en sjugradig skala för all utbildning eller för viss utbildning som riktar sig till en internationell målgrupp. Under perioden 2011−2014 är A–F-skalan den enda betygsskala som ökat i omfattning medan exempelvis användningen av G–U-skalan minskat med 18,5 %. Att ha en flergradig betygsskala ses som positivt ur flera aspekter: det underlättar internationellt studentutbyte, det kommunicerar tydligare utbildnings-resultaten och är ett bättre instrument för urval för både vidare utbildning och rekrytering på arbetsmarknaden. Flergradiga betyg ställer höga krav på tydliga betygskriterier och genom-tänkta pedagogiska metoder för målrelaterad bedömning. Flera av de problem som rapporten påvisar skulle kunna lösas genom att en gemensam nationell flergradig betygsskala implementerades. I nuläget bedömer arbetsgruppen dock inte att det är realistiskt att rekommendera detta. De svenska lärosätena använder flera olika betygsskalor. De problem fågradiga betyg kan skapa för internationellt studentutbyte verkar upp-vägas av andra värden för många lärosäten. Ett relativt stort antal lärosäten har redan valt att införa en sjugradig betygsskala för utbildning med internationell inriktning. Ett önskemål som lyfts fram i flera enkätsvar och intervjuer är att ett meritvärde eller betyg för hel utbildning, motsvarande grade point average (GPA) införs. GPA upplevs fungera väl för internationell jämförelse. Ladok-statistiken visar på skillnader mellan lärosätena i användningen av betygsskalorna som – åtminstone i avsaknad av fördjupat underlag – ter sig anmärkningsvärt stora. Dessa skillnader bör ses mot bakgrund av att betygssättning är myndighetsutövning och att betyg är ett myndighetsbeslut som studenterna inte kan överklaga. Undersökningen visar på stora skillnader i betygsfördelningen mellan olika betygsskalor även då antalet steg är identiska (5-U respektive AB-U). Det gäller även inom en och samma betygsskala såväl mellan lärosäten som inom lärosäten. Andelen studenter som exempelvis får högsta betyg kan skilja stort. Stickprov inom lärosäten visar på samma variationer i betygssättningen mellan olika kurser. Det finns också en genusskillnad, dock liten. En bättre uppföljning med årlig betygsstatistik kunde införas, dels för alla lärosäten för att ge en nationell överblick och nationella betygsutfall för varje betygsskala, dels för vissa specifika ämnesområden för att kunna jämföra betygsutfall t ex i större utbildningsprogram som ges vid många lärosäten, såsom juristprogrammet, ingenjörsutbildning, lärarutbildning, psykologutbildning, ekonomiutbildning, socionomutbildning. Sådant underlag skulle stimulera till utveckling av examination och bedömning inom högskolan. Arbetsgruppen föreslår därför att.....
|
|
| 2. |
- Barman, Linda, et al.
(författare)
-
Kvalitetsutveckling av högskolepedagogiska enheter : fortsatt arbete kring syfte, kriterier och former
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet har varit fokuserat på att vidareutveckla modeller för både kvalitetsutveckling och extern kvalitetsgranskning. Erfarenheterna som gjorts pekar mot att i första hand gå vidare med formerna för kvalitetsutveckling med peer review-förfarande i form av kritiska vänner. Frågorna varför, vad, för vem, av vem, hur och när måste besvaras gemensamt av de inblandade i en kollegial dialog. Syftet är framåtriktad förändring. Bedömningsområden och kriterier måste anpassas till verksamhetens förutsättningar. Arbetsgruppen bör i första hand sträva efter att ta fram några allmänna bedömningsområden och en allmän ram för utvärderingsprocessen som sedan anpassas vid varje utvärdering. Den tidigare gruppens arbete är en mycket bra utgångspunkt (se bilagorna). Den senaste utvecklingen med kvalitetspropositionen och framför allt autonomipropositionen bedöms inte ha ökat behovet av en modell för extern granskning. Utvecklingen de närmaste månaderna behöver noga följas och en beredskap hållas för att hantera avregleringarna bl a av kravet på högskolepedagogisk utbildning inklusive forskarhandledarutbildning. En gemensam ram för utveckling av högskolepedagogisk verksamhet kan främja kommande diskussioner lokalt på lärosätena och också tjäna som grund för kvalitetsdrivande utvärderingar.
|
|
| 3. |
- Fjellström, Mona, 1958-, et al.
(författare)
-
Benchmarking – för dialog, lärande och kvalitetsutveckling
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- 2006 tillsatte Swednet en arbetsgrupp, Ackrediteringsgruppen, som skulle utveckla en modell för ackreditering av högskolepedagogiska enheter. Två år senare fortsatte arbetet inom ramen för projektet Arbetsgruppen för kvalitetsutveckling. Fokus i projektet försköts från ackreditering till kvalitetsutveckling. Målet var att under perioden 2008 till 2011 utforma samt pröva kriterier och arbetsformer för intern kvalitetsutveckling med peer review enligt en critical friend-modell samt utveckla förslag på kriterier för extern kvalitetsgranskning av Högskoleverket (HSV) eller motsvarande. Projektet avrapporterades våren 2010 och med en viss fördröjning har målet nu uppnåtts.Den benchmarkingmodell som nu testats presenterades av Denise Chalmers, University of Western Australia, vid ICED-konferensen i Barcelona 2010. Modellen syftar till att ge ett verktyg för enheterna, dess chefer och universitetsledningar att analysera hur väl enheterna bidrar till verksamhetens olika strategiska behov. I samband med konferensen kom föreståndarna vid de högskolepedagogiska enheterna vid Stockholms, Umeå och Uppsala universitet överens om att anpassa och testa modellen i Sverige. De tre enheterna är jämförbara vad avser budget, organisation och verksamhet och lämpar sig väl för benchmarking.Modellen beskriver åtta övergripande verksamhetsområden (domains). Varje område beskrivs genom kriterier (good practice descriptors) på lärosätesnivå, fakultetsnivå och institutionsnivå. Enhetens verksamhet bedöms utifrån en femgradig skala inom varje område och nivå. Analysen omfattar en beskrivning av nuvarande verksamhet och ska stödjas av olika typer av underlag. Modellen utgår från ett utvecklings- snarare än ett granskningsperspektiv. Varje enhet ska själv – genom interna diskussioner och genom dialog med verksamhetsföreträdare och ledning vid lärosätet – ta ställning till vilka verksamhetsområden som ska vara föremål för benchmarking. Därefter sker en självvärdering, som inbegriper dokumentinsamling samt inhämtning av underlag från olika intressenter. När självvärderingen är genomförd och dokumenterad är nästa steg en peer review med samverkande partners.Denise Chalmers medverkade i uppstarten av processen i samband med ett besök i Sverige i juni 2011. Vid detta tillfälle beslutade medarbetare från Stockholms (SU), Umeå (UmU) och Uppsala universitet (UU) gemensamt vilka områden som skulle ingå i granskningen. Under hösten 2011 avbröt UU sin medverkan i projektet på grund av föreståndarbyte, och SU har på grund av hög arbetsbelastning inte kunnat fullfölja sin självvärdering. Detta innebär att UmU slutfört sin självvärderingsrapport först, utan input från något annat lärosäte, och att det genomförts en extern granskning av Björn Stensaker, Oslo universitet, före peer review. SU skall granska och kommentera UmU självvärdering under försommaren 2012.Den största poängen med benchmarking är att lära tillsammans genom att granska sin egen verksamhet och under konstruktiva former spegla sin verksamhet mot utvalda andra. På grund av att två verksamheter inte kunnat fullfölja processen har vi gått miste om den speglande dimensionen i processen. Det vi däremot uppnått är en ordentlig genomgång av vår egen verksamhet och våra egna ”bilder” av vad som är viktigt i verksamheten, hur vi arbetar med den, hur den uppfattas av våra intressenter samt vad vi behöver arbeta vidare med. Under arbetets gång har vi upptäckt både styrkor och svagheter i vår egen verksamhet och i modellen vi använt. Vi har dessutom fått värdefulla synpunkter från Björn Stensaker och inväntar med förväntan responsen från SU.Det är vår förhoppning att fler enheter i Sverige är intresserade av att genomföra en benchmarking enligt denna modell och att vi skall kunna medverka som benchmarkingpartner till någon annan enhet.
|
|
| 4. |
- Käck, Annika, et al.
(författare)
-
Kursplanearbete och kursutveckling
- 2012
-
Ingår i: Digital kompetens i lärarutbildningen. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144082196
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Oldsjö, Fredrik, et al.
(författare)
-
Hur kan vi förbättra bedömningen av pedagogisk skicklighet? : Erfarenheter från den nationella sakkunnigkursen
- 2018
-
Ingår i: nu2018 - Det akademiska lärarskapet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Pedagogisk skicklighet anses av många vara svårbedömd men under det senaste dryga decenniet har en mer reflekterad praktik kring dessa bedömningar börjat utvecklas. En åtgärd för att stödja en sådan utveckling har varit satsningen på en nationell sakkunnigkurs, där universitetslärare från många olika lärosäten har mötts för att utveckla sin kompetens i och utbyta erfarenheter om kollegial bedömning av pedagogisk skicklighet.Genom ett samarbete mellan flera lärosäten i Sverige har sedan 2010 en nationell kurs för pedagogiskt sakkunniga anordnats vid sex tillfällen (http://www.swednetwork.se/ny-kurs-forpedagogiskt-sakkunniga-under-vt-17/). Det övergripande syftet med kursen är att stärka bedömningen av pedagogisk skicklighet genom att främja professionella bedömningsprocesser och sakkunnigutlåtanden av hög kvalitet.Kursen riktar sig till personer i akademien som vill utveckla sin förmåga att bedöma pedagogisk skicklighet vid tjänstetillsättning, ansökan om befordran, ansökan om docentur eller ansökan till en pedagogisk karriärväg. Hittills har 125 deltagare från 24 lärosäten i Sverige genomgått kursen. Bland deltagarna märks lärare som anlitas som pedagogiskt sakkunniga, ordförande och ledamöter i lärarförslagsnämnder, samt högskolepedagogiskt ansvariga som utvecklar eller samordnar lokala pedagogiska meriteringsvägar.Kursen omfattar två veckors arbete och syftar till att utveckla deltagarnas förmåga att bedöma pedagogisk skicklighet genom granskning av underlag i form av pedagogiska portföljer eller motsvarande. Varje deltagare får under kursens gång granska fem olika ansökningar och ska skriva två sakkunnigutlåtanden över tidigare ej bedömda underlag som sedan delges portföljförfattarna. Deltagarna delas in i grupper som leds av en mentor och får i grupperna löpande diskutera de frågor som uppstår i arbetet med olika portföljer och olika lärosätesspecifika kriterier för pedagogisk skicklighet. Vilka brister finns i den aktuella dokumentationen av pedagogisk skicklighet och hur kan sakkunnigutlåtandet stimulera till vidare utveckling av den pedagogiska meritportföljen och till ökad förståelse generellt av hur en fungerande och autentisk dokumentation bör se ut? Hur bör ett sakligt och tydligt utlåtande utformas för att på bästa sätt ge återkoppling till uppdragsgivare och sökande lärare?Kursledare och mentorer för respektive deltagargrupper är personer med gedigen erfarenhet av att som sakkunnig bedöma pedagogisk skicklighet. Kursledarna är verksamma vid olika lärosäten och representerar för närvarande Lunds universitet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Kursledarna har drivit kursen med stöd av sina respektive lärosäten och av det nationella högskolepedagogiska nätverket Swednet.Presentationen kommer att beröra följande frågeställningar:Vad är för- och nackdelarna med att kursen bidrar till utvecklingen av en nationell samsyn i bedömningen av pedagogisk skicklighet?Hur påverkas bedömningen av ämnesdidaktik och forskningsanknytning av att kursens deltagare är från olika discipliner?Vad innebär det att diskutera bedömning av pedagogisk skicklighet för sig, utan att samtidigt diskutera bedömning av vetenskaplig skicklighet?Frågorna diskuteras utifrån utvärderingar av genomförda kurser som illustrerar deltagarnas åsikter om kursen och hur de i efterhand ser på värdet av kursen.ReferenserMeizlish, Deborah & Kaplan, Matthew (2008). “Valuing and Evaluating Teaching in Academic Hiring: A Multidisciplinary, Cross-Institutional Study”. I The Journal of Higher Education, Vol. 79, No. 5, pp. 489-512.Olsson, Thomas & Roxå, Torgny (2013). “Assessing and rewarding excellent academic teachers for the benefit of an organization”. I European Journal of Higher Education , 3:1, pp. 40-61.Ryegård, Åsa & Apelgren, Karin & Olsson, Thomas (Red.) Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet. Uppsala: 2010. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22232/1/gupea_2077_22232_1.pdfTrevitt, Chris & Stocks, Claire (2012). “Signifying authenticity in academic practice a framework for better understanding and harnessing portfolio assessment”. I Evaluation in Higher Education, 37:2, pp. 245-257.
|
|
| 6. |
- Oldsjö, Fredrik
(författare)
-
Konklusiva verb i imperfekt (Terminative Verbs in the Imperfect.)
- 1995
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This essay for the master's degree investigates the occurrence and function of terminative verbs in the imperfect in classical Latin (Nepos, Caesar and Livy). After a survey of the four theoretical categories Tense, Aspect, Aktionsart and Situation type
|
|
| 7. |
- Oldsjö, Fredrik
(författare)
-
Tense and Aspect in Caesar's Narrative
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a study of the function of tense, aspect, and Aktionsart/situation type in Caesar's historiographical narrative (Bellum Gallicum and Bellum civile). The extensive theoretical part discusses these semantic categories from a cross-linguistic perspective and analyzes their functions in Classical Latin. The aspectually marked meanings that may arise from the contrast between the choice of aspect and the phasal character of situations are systematically delineated. A comparative study of the tense usage of Caesar, Livy, Velleius Paterculus, Florus, and Eutropius reveals great differences in narrative technique. The use of imperfective aspect and the stylistic variation between the narrative perfect and the present of narration is much greater in Caesar's texts of slower narrative pace than the more briskly paced epitomistic narratives where the narrative perfect totally predominates. The characteristic features of Caesar's narrative are brought out against this background. Apart from a general discussion of the distribution of finite and non-finite forms as well as of main and subordinate clauses, analyses are made of Caesar's use of the present of narration, the infinitive of narration and the narrative and present perfect. Caesar's texts are also examined from a narratological perspective. Information type is introduced as a term for different semantic groups expressed by verb phrases. By classifying the content of Caesar's narrative into twelve information types, clear connections can be seen between information types and the choice of forms. Moreover, iconicity, seriality and grounding in narratives are discussed with reference to Caesar's texts.
|
|
| 8. |
- Olsson, Thomas, et al.
(författare)
-
Assessment of teaching skills : experiences from a national course for prospective assessors of pedagogical qualifications
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Appointment and promotion of academic teachers in Sweden is regulated by the Higher Education Ordinance, together with local appointment rules at University level, and complementary instructions at Faculty level. Universities have local definitions of pedagogical qualifications and local assessment criteria. External experts are used more or less regularly in the assessment procedure but the routines, and therefore the prerequisites for assessment, vary considerably between universities.Similar to most European universities the autonomy of Swedish universities has increased considerably during recent years. During the process of writing new local appointment rules, quality assurance of the procedure for assessing pedagogical qualifications has been much debated. The role of external experts, and how teacher appointment committees use expert assessments, has been debated in a report from Uppsala University (Ris, Hartman & Levander, 2011). Education of external experts, especially assessors of pedagogical qualifications, is highlighted as a priority.We present a national course for assessors of pedagogical qualifications that has been given on two occasions at Uppsala University, with Umeå University as the course manager. The aim of the course is to enhance the potential to assess pedagogical qualifications at universities locally by offering support and education at a national level. Assessments by experts could potentially act as drivers for quality enhancement if they contain constructive developmental feedback. This aspect is a fundamental part of the course.The course was developed as cooperation between universities that previously have collaborated in a major project about the Scholarship of Teaching and Learning in Swedish Higher Education (Ryegård, Apelgren & Olsson, 2010). During the course, corresponding to one week of full-time work, each participant assesses five teaching portfolios and writes two assessments. The course work is both performed on an individual basis, and carried out in groups. Experienced assessors serve as mentors during the entire process. It is important to point out that completion of the course does not mean any authorisation as a potential external expert. This is a process entirely governed by each individual university.During the session we will discuss our experiences from local arenas and the national Swedish perspective, and also broaden our discussions, together with session participants, to an international level. Although local definitions and assessment criteria seem to differ a great deal, a common perspective based in the Scholarship of Teaching and Learning is evident.
|
|
| 9. |
- Olsson, Thomas, et al.
(författare)
-
How can we improve assessment of pedagogical competence? : Experiences from a national Swedish course.
- 2018
-
Ingår i: ISSOTL18 - Toward a Learning Culture. ; , s. 121-122
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Assessment of pedagogical competence is often considered difficult and challenging, but during the last 10‐15 years a more reflected and scholarly practice has developed (Ryegård et al., 2010; Olsson & Roxå, 2013). In Sweden, this development has been supported on a national level by offering a course for prospective assessors organized through a cooperation between several universities. The course has been given on six occasions since 2010 and academics from different disciplines, faculties and universities meet (on campus and online) to develop their assessment skills and exchange experiences about peer‐review based assessment of pedagogical competence. The overall aim of the course is to strengthen the assessment of pedagogical competence by promoting professional assessment processes and expert assessments of high quality. The course is aimed for academics who want to develop their ability to assess pedagogical competence as part of assessments of applications for appointment, promotion or teaching awards. Among the participants we find teachers who act as pedagogical experts, chairpersons and members of teacher appointment committees, as well as university teachers who develop or coordinate local pedagogical reward systems. So far, 125 participants from 24 universities have completed the course.The presentation will address the following issues: The course could contribute to the development of a national consensus in the assessment of pedagogical competence. Which are the advantages and disadvantages of this development? How is the assessment of teaching and learning in the disciplines (subject didactics) and connections to research affected by the fact that the participants in the course are from different disciplines? What does it mean to discuss assessment of pedagogical competence without discussing assessment of scientific competence at the same time? Which are the shortcomings in the documentation and how can the expert assessment and feedback stimulate further development of the portfolio and an increased understanding of how an authentic documentation could be presented? How should a clear assessment of high quality be formulated to give feedback to universities as well as applicants (Meizlish & Kaplan, 2008; Trevitt & Stocks, 2012)? These questions are discussed based on evaluations of completed courses that illustrate participants’ views on the course and how they afterwards reflect on the value of the course.Course leaders and mentors are academics with extensive experience in assessing pedagogical competence. The course leaders have given the course with the support of their respective universities and the national educational network Swednet (a member of ICED).
|
|
| 10. |
- Winka, Katarina, 1970-, et al.
(författare)
-
Bedömning av pedagogisk skicklighet : erfarenheter från en utbildning för pedagogiskt sakkunniga
- 2012
-
Ingår i: Konferenskatalog. ; , s. 120-120
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En diskussion som uppkommit i kölvattnet av de nya anställningsordningar som tagits fram rör bedömning och kvalitetssäkring av pedagogisk skicklighet. De flesta lärosäten har nu lokala definitioner av pedagogisk skicklighet och egna rutiner för sakkunnigbedömning av denna. För de som anlitas som sakkunniga innebär alltså uppdraget olika saker beroende på vem som anlitat dem.Sakkunnigrollen och hanteringen av sakkunnigutlåtanden har nyligen problematiseras i rapporten "Darr på ribban" (Ris, Hartman & Levander, 2011). Där lyfts bland annat vikten av utbildning kring dessa frågor fram. I denna föredragning presenteras en nationell kurs för pedagogiskt sakkunniga som hittills arrangerats två gånger. Syftet med kursen har varit att öka möjligheten att bedöma den pedagogiska skickligheten lokalt genom att erbjuda stöd och utbildning till pedagogiskt sakkunniga nationellt.I de flesta fall utses sakkunniga inte från det egna lärosätet, utan från andra. Det finns därmed inga incitament att arrangera lokala utbildningar för sakkunniga eftersom detta inte kommer det egna lärosätet till godo. Genom att utbilda nationellt ökar därmed möjligheten att bedöma den pedagogiska skickligheten lokalt. Det finns även en utbredd uppfattning att pedagogisk sakkunnigbedömning är extra svår att göra och därför har namn på potentiella pedagogiskt sakkunniga efterfrågats av flera lärosäten. Kursen är ett steg i att involvera fler personer i bedömningsuppdragen och att öka kompetensen bland de som redan är bedömare. Sakkunnigutlåtanden har en potential att vara kvalitetsdrivande om de innehåller konstruktiv återkoppling på utvecklingsbara delar. Denna aspekt har varit en central del i kursen.Sakkunnigkursen har genomförts som ett samarbete mellan 5-6 lärosäten som tidigare samarbetat i liknande frågor (Ryegård, Apelgren & Olsson, 2010). Detta innebär att den inte ägs av något enskilt lärosäte utan alla har bidragit med olika resurser. Under kurstiden, som motsvarar 1 veckas arbetstid, har varje deltagare bedömt fem pedagogiska meritportföljer och författat två pedagogiska utlåtanden var. Arbetet har skett både individuellt och i grupp med erfarna bedömare som mentorer för respektive grupp. Deltagande i kursen medför dock inte att man sedan är ”godkänd” som bedömare, varje person ansvarar själv för sina framtida prestationer som pedagogiskt sakkunnig.En röst bland de 40 personer som påbörjat kursen sammanfattar behovet av detta stöd: "Den synliggör varför det [pedagogisk skicklighet] är en kunskap som kan bedömas, hur och varför och att det finns ett lärande för den som blir bedömd. ... Vi kan hjälpas åt att lyfta den pedagogiska skickligheten på våra lärosäten."Ris, U., Hartman, T. & Levander, S. 2011. Darr på ribban? En uppföljning av 1999 års befordringsreform vid Uppsala universitet. Uppsala Studies in Education, no 127.Ryegård, Å., Apelgren, K. & Olsson, T. 2010. Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet. Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, Uppsala universitet.
|
|
