| 1. |
|
|
| 2. |
- Ingvarsson, Jonas, 1966-, et al.
(författare)
-
Introduction : Media and Materiality in the Neo-Avant-Garde
- 2012. - 200
-
Ingår i: <em>Media and Materiality in the Neo-Avant-Garde</em>. - Frankfurt am Main : Peter Lang Publishing Group. - 9783631621844 - 9783653013788 ; , s. 7-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An introductory essay for the volume.
|
|
| 3. |
-
Media and Materiality in the Neo-Avant-Garde
- 2012. - 200
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Media and Materiality in the Neo-Avant-Garde explores the materiality of media technologies and their impact on the avant-garde of the late twentieth century. The essays of the volume range between different art forms (literature, film, music, visual art, performance) and bridge the same contested cultural divides - high and low, ideology and form, art and everyday life - that were once challenged by the avant-garde. Ranging in topics from the Beach Boys to Herbert Eimert, from Scandinavian forests to Warhol's Factory, the perspectives established and the operations performed in Media and Materiality in the Neo-Avant-Garde thus traverse a network of art and technology that has been crucial for more than half a century, and still is today.
|
|
| 4. |
- Olsson, Jesper, 1966-
(författare)
-
Alfabetets användning : Konkret poesi och poetisk artefaktion i svenskt 1960-tal
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The subject of this dissertation is the so-called concrete poetry that was written in Sweden during the 1960s and, to a small extent, in the 1950s, by Öyvind Fahlström, Jarl Hammarberg, Åke Hodell, Bengt Emil Johnson, and others. The study is focused on a discussion of the forms and the ways of writing that were explored, but it also gives an account of the aesthetic-historical context – of the expanded field of the arts in the 1960s, of the early avant-garde, of related forms of writing in earlier literature, such as pattern poetry.The readings are oriented toward different aspects of the texts, such as ’kneaded’ words, disruptive syntax, ’algorithmic’ forms and methods, visuality, and sonority. Two key concepts are ’artifice’ and ’materiality’, both of which indicate how the texts discussed complicate a view of poetry as ’pure’ expression of thought and emotion, or as representation of speech or language (in a restricted sense). These writings use the alphabet in an unorthodox way, and they transgress its territory by approaching other arts and other forms of ’writing’.If one of the aims of the study is to analyze the poetical forms and operations at stake, another one is to connect these to a modern ’media age’, and to discuss the impact of media technologies as well as new conceptions and theories of writing, information, and communication (for example, cybernetics) on poetry. This contextualization gives a specific meaning and value to the texts, and paves the way for a series of questions about reading, subjectivity, and political aspects of poetry.
|
|
| 5. |
- Olsson, Jesper, 1966-, et al.
(författare)
-
Kunskapens nya arenor : Humanistiska utbildningar i ett samhälle i förändring
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten fortsätter vi undersökningen av humaniorautbildningens samhällsrelevans med fokus på att utbildningsformer som kan ha liknande effekt som den liberal-arts-modell som efterfrågas redan existerar. I tvärvetenskapliga program, fortbildande distanskurser och undervisning i digital humaniora blir humaniorastudier del av olika sammanhang, även om det sker på annat sätt än genom en liberal arts-modell. Frågan är hur dessa undervisningsformerna fungerar idag och i vilka riktningar de kan utvecklas för att bli mer samhällsrelevanta.Vi vill poängtera att en utbildnings samhällsrelevans inte är detsamma som yrkesanpassning. Det kan tvärtom vara så att specifikt yrkesanpassade kurser har lägre samhällsrelevans på en arbetsmarknad i stor förändring än sådana som ger generiska färdigheter och kunskaper. Samhällsrelevans kan handla om en utbildnings användning och utveckling av ny teknologi eller om dess potential att ge de ämnesöverskridande kunskaper som behövs för att förstå dagens komplexa samhällsproblem.Vi som författar rapporten tar avstamp i egna erfarenheter från våra respektive lärosäten (Linköpings universitet, Linnéuniversitetet respektive Umeå universitet) samt enkätundersökningar och djupintervjuer med lärare, forskare och studenter. De utbildningar som undersöks ger inte en heltäckande bild av alla förändringar som gjorts inom humaniorautbildningar utan ska ses som nedslag för diskussion kring humaniorautbildning i förhållande till dagens och morgondagens samhälle.
|
|
| 6. |
- Olsson, Jesper, 1966-, et al.
(författare)
-
Kunskapens nya arenor : Humanistiska utbildningar i ett föränderligt samhälle
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten fortsätter vi undersökningen av humaniorautbildningens samhällsrelevans med fokus på att utbildningsformer som kan ha liknande effekt som den liberal-arts-modell som efterfrågas redan existerar. I tvärvetenskapliga program, fortbildande distanskurser och undervisning i digital humaniora blir humaniorastudier del av olika sammanhang, även om det sker på annat sätt än genom en liberal arts-modell. Frågan är hur dessa undervisningsformerna fungerar idag och i vilka riktningar de kan utvecklas för att bli mer samhällsrelevanta.Vi vill poängtera att en utbildnings samhällsrelevans inte är detsamma som yrkesanpassning. Det kan tvärtom vara så att specifikt yrkesanpassade kurser har lägre samhällsrelevans på en arbetsmarknad i stor förändring än sådana som ger generiska färdigheter och kunskaper. Samhällsrelevans kan handla om en utbildnings användning och utveckling av ny teknologi eller om dess potential att ge de ämnesöverskridande kunskaper som behövs för att förstå dagens komplexa samhällsproblem.Vi som författar rapporten tar avstamp i egna erfarenheter från våra respektive lärosäten (Linköpings universitet, Linnéuniversitetet respektive Umeå universitet) samt enkätundersökningar och djupintervjuer med lärare, forskare och studenter. De utbildningar som undersöks ger inte en heltäckande bild av alla förändringar som gjorts inom humaniorautbildningar utan ska ses som nedslag för diskussion kring humaniorautbildning i förhållande till dagens och morgondagens samhälle.
|
|
| 7. |
-
Tal, makt, vansinne : en vänbok till Ulf Olsson
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur talar litteraturen till oss? Hur tystnar den? Reproducerar den makt eller bjuder den motstånd? Armerar eller underminerar den diskurser? Texterna i Tal, makt, vansinne uppsöker sådana knutpunkter och korsvägar på ett vidsträckt fält av estetiska och kritiska aktiviteter och verk: från Bitches Brew till Baudelaire, från Augustinus till Pippi Långstrump.Tal, makt, vansinne är en vänbok till Ulf Olsson som vill närma sig och dela det rum för reflexion och skrivande som hans kritiska författarskap har öppnat.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Book, Stefan, 1966, et al.
(författare)
-
Perceptions of Improvement Work in Swedish Health Care: Implications for Improvement Practices.
- 2003
-
Ingår i: Quality Management in Health Care. - 1063-8628 .- 1550-5154. ; 12:4, s. 217-224
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study explored perceptions of improvement work in Swedish health care. The article discusses effects that these perceptions may have on improvement processes. As part of a broader study surveying managers' (n = 2313) view of improvement work in Swedish health care, this study focused on those 845 managers who regarded their improvement work as bringing about benefits. Three underlying factors that may characterize the managers' perceptions are exposed. More than 50% of the respondents perceive a complexity in the practices and techniques associated with improvement work. Furthermore, approximately 50% of the managers recognize a conflict in the meeting between the improvement work and the organization. This indicates that adaptation is a primary concern in this work. The managers' perceptions also reveal that the experience of improvement work in Swedish health care may be positive, although the perception is that it does not necessarily generate more health care per monetary unit.ABSTRACT FROM AUTHOR
|
|
