| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
- Alkan Olsson, Ilhami, et al.
(författare)
-
Linking International Human Rights Law to Policy in Protecting against Adverse Effects of Climate Change
- 2016
-
Ingår i: TAF Preventive Medicine Bulletin. - : ScopeMed. - 1303-734X. ; 15:6, s. 556-568
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article aims to illustrate the multifaceted interlink between climate change, heat, and human rights and discuss in what ways international human rights law may be used to support the development and implementation of policy at various levels to limit adverse effects of climate change on humans in general and right to health in particular. This is done by overviewing the possibilities and limits international law offers and displays in the fields of the environment, climate change and heat. Moreover, through emphasising the inter-linkages between international law and domestic law and policy, the article sets out how and by what means international human rights law is and may be incorporated and used in national law and policy-making in the area of climate change. The article concludes that human rights norms and principles could be used to promote a right-based national climate change regime in six different ways.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Turkey’s signature of the Kyoto protocol
- 2012
-
Ingår i: İstanbul Üniversitesi Siyasal Bilgiler Fakültesi Dergisi. - 1303-1260. ; :47, s. 1-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In May 2004 Turkey became a party to the United Nations Framework Convention on Climate Change. In February 2009, in a time when the Protocol’s first commitment period comes to an end, Turkey also became a party to the Kyoto Protocol. The aim of this article is twofold: first, to identify the diverse factors that lie behind Turkey’s late ratification of the Kyoto Protocol, and second, to discuss in which way Turkey’s case confirms theoretical explanations regarding ratifications of international agreements. The empirical material of this article consist of interviews with some of the prevailing actors in the climate change policy area in Turkey, websites of the relevant ministries, parliamentary discussions, and the media. The article shows that while the perceived economic cost of the Protocol was the most important reason for Turkey to refrain signing it until 2009, the expected profit of the European Union membership appears as being the single most important cause for Turkey’s change of position. The article agrees that although the theories of international environmental agreements are complementary rather than mutually exclusive it nevertheless contends that the institutionalist theory offers a more encompassing explanation as to why Turkey has joined the Kyoto Protocol.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Berggren, Åsa, et al.
(författare)
-
Ett märkligt värmländskt depåfynd
- 2022
-
Ingår i: Om arkeologi i Värmland. - 0349-036X. - 9789185224951 ; 121, s. 59-67
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Collective Implementation of Ecological Focus Areas : Evaluation of the effects on ecosystem services, agriculture and administration
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ecosystem services are fundamental to the welfare of mankind, yet these services are often invisible in many social decisions. This report evaluates the effects on the ecosystem services pollination and biological pest control if Sweden were to introduce collective implementation of EFAs as part of the single payment scheme, including quality improvement measures such as establishing flowering plants.The potential environmental effects are seen in relation to the impacts on the economies of farmers and their acceptance of collective implementation, as well as the administrative costs for the authorities. This study is a step towards integrating the value of ecosystem services into decisions in society, something that is to be achieved by 2018 under the milestone targets in Sweden's environmental objectives system.The study that formed the basis of this report was carried out by the Centre for Environmental and Climate Research at Lund University. The work was carried out within the government commission Environmental effects of the CAP. The Swedish Environmental Protection Agency is the primary authority responsible for this report. The Swedish Board of Agriculture, the Swedish National Heritage Board, the Swedish Agency for Marine and Water Management and the County administrative boards also participated in this project.
|
|
| 10. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Ekologiska fokusarealer i samverkan : Utvärdering av effekter på ekosystemtjänster, jordbruk och administration
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här studien utvärderar vi konsekvenserna av så kallat gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer enlig artikel 46:5 och 46:6 i EU:s direktstödsförordning. Genom bredare analyser beaktar vi även andra former av samverkan och justerade skötselvillkor. Att främja sammanhängande områden med ekologiskt fokus är en del av EU:s satsning på grön infrastruktur. Sverige tillämpar inte gemensamt genomförande i dagsläget. Ekologisk-ekonomisk modellering, workshop med jordbrukare och intervjuer med tjänstemän ligger till grund för studiens resultat. Fokus i våra analyser är effekter på pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, båda ekosystemtjänster till nytta för jordbruket.Jordbrukare positiva till samverkan, tjänstemän befarar högre kostnaderGenerellt är de medverkande jordbrukarna positiva till samverkan. Tydligare och mer konkret koppling mellan godkända fokusarealer, skötselvillkor och miljönytta behövs dock för att skapa acceptans hos jordbrukarna. Tjänstemän med erfarenhet av samverkan är generellt positiva, medan personer utan erfarenhet är mer tveksamma. På svenska myndigheter befaras ökade transaktionskostnader, trots att fungerande exempel på samverkan i Europa finns. Vi rekommenderar att inspiration och kunskap hämtas från dessa lyckade exempel.Små miljöeffekter med dagens fokusarealerAtt med dagens regelverk införa gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer ger små miljöeffekter. Miljöeffekten förblir svag eftersom möjligheten att välja fokusarealer med låg miljöeffekt kvarstår, och eftersom generösa viktningsfaktorer minskar den faktiskt avsatta arealen av fokusarealer med högre miljönytta. Dessutom finns incitament att placera fokusarealerna på lågproduktiv mark, där behovet av fokusarealer som gynnar ekosystemtjänster är lägre. I dag godkänns också fokusarealer som ingår i det normala brukandet, vilket skapar dödvikt. Våra modeller visar att möjligheten till samverkan inte löser dessa problem.Bättre miljöeffekt med rätt fokusarealer och krav på kvalitetFör att uppnå en bättre miljöeffekt behövs en utformning av reglerna som premierar de mest miljöeffektiva fokusarealerna. Först och främst bör menyn av fokusarealer innehålla miljöeffektiva åtgärder. Dessutom bör viktningssystemet omvärderas så att den mest effektiva fokusarealen används som referens. Slutligen bör placeringen av ekologiska fokusarealer göras i ett landskapsperspektiv för att säkerställa fokusarealernas bidrag till grön infrastruktur. På gårdsnivå bör fokusarealerna genom information och rådgivning styras till platser där potentialen för miljönytta är störst, exempelvis intill grödor som gynnas av pollinering och biologisk skadedjursbekämpning. Ett effektivt sätt att gynna just dessa ekosystemtjänster vore att begränsa menyn av valbara fokusarealer till träda och obrukade fältkanter och samtidigt ha krav på att så in blommande växter.
|
|
