| 1. |
- Dag, Munir, 1968-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av IRIS - Intensiv rehabilitering i samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar en utvärdering av Intensiv rehabiliterande insatssamordning (IRIS) utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt och uppnå effektiviseringar i verksamheten. Inriktningen på projektet är att följa upp, ompröva och se över behovet av tidigare beviljade insatser hos brukare med omfattande behov. Projektet har flera mål, där ett av dem utgör grunden för denna utvärdering: att implementera ett rehabiliterande förhållningsätt hos biståndshandläggare och uppnå effektiviseringar.Som underlag för utvärderingen har intervjuer genomförts med sju personal och en brukare. I intervjuerna med personal framkommer att det inte finns någon gemensam definition på vad självständighet innebär på de olika gruppboendena. Avsaknad av en gemensam definition leder ibland till att personal arbetar med brukarna på olika sätt. En del försöker så långt möjligt få brukarna att själva utföra olika vardagssysslor, medan andra i högre grad utför vardagssyssloråt brukarna, mycket på grund av att det blir smidigare och arbetet görs snabbare.Av personalens uttalanden framgår att brukarna har möjlighet till egna val när det gäller olika vardagssysslor, trots få alternativ att välja på. Vid städinsats får brukarna oftast välja mellan två tider då städning skall genomföras. Brukaren får däremot inte möjlighet att välja bort städningen. Av personalens uttalanden framgår att de är positiva till insatsen IRIS. Insatsen IRIS styrka är att det genomförs som ett samverkansprojekt där kommunens alla professioner samarbetar för att få en bild av brukarens behov. Personalen upplevde även IRIS som användbar insats med brukarna. IRIS blir ett stöd att få brukare mer självständiga, dvs. att klara av olika vardagssysslor själva. Av samtalen med personal framgår även att de flesta upplevde kontakten med kvalitetssamordnarna som positiv och givande. Det genomfördes även intervju med en brukare. Även brukaren upplevde insatsen IRIS som positiv. Brukaren upplevde en högre grad av självständighet med hjälp av insatsen IRIS. Med hjälp av insatsen IRIS klarar brukaren av att genomföra fler vardagssysslor själv.Rapporten inleds med en kort bakgrund med syfte, en genomgång av tidigare forskning om personer med funktionsnedsättning, teoretisk referensram om normaliseringsprincipen, social inkludering, social exkludering och self-efficacy (tilltro till den egna förmågan) och ett metodavsnitt. Därefter följer en redovisning av resultatet, diskussion, och en slutsats med några förbättringsförslag.
|
|
| 2. |
- Olsson, Sylvia, Phd student in social work, 1972-, et al.
(författare)
-
Estimated Effects of Web-Based Course from Adult Vocational Students’ Perspective—A PFA Course in Scandinavian Intellectual Disability Practice
- 2021
-
Ingår i: Disabilities. - : Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI). - 2673-7272. ; 1:2, s. 98-115
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Scandinavia, the field of intellectual disability (ID) practice lacks specific course, professional training, theoretical foundation, guidelines, and practice consensus. However, Pedagogiskt Förhållnings-och Arbetsätt (PFA model) has the potential to offer a pedagogical attitude and a way of working within ID practice. PFA was developed in the context of Swedish ID practice and has attracted national and European interest. Most staff working in ID practice in Scandinavia are educated to upper secondary school (adolescent students) level or vocational course (adult students) level. In the present pilot study, we examined the effects of providing a web-based PFA course as a complement to the Swedish national curriculum. The aim of this pilot study was to assess the effects of self-assessed knowledge and learning using a web-based PFA course intervention on an adult vocational course. The study involved a quantitative intervention approach involving two equivalent groups in an experimental design: an experimental group (n = 12) and a comparison group (n = 46). These groups were administered a pre-test and a post-test questionnaire that estimated their knowledge of the course through self-reporting tests. The findings provide empirical evidence of the informed and sustained use of knowledge building through complementary web-based PFA courses.
|
|
| 3. |
- Olsson, Sylvia, Phd student in social work, 1972-, et al.
(författare)
-
Hard of Hearing Adults’ Interpersonal Interactions and Relationships in Daily Life
- 2021
-
Ingår i: Disabilities. - : MDPI. - 2673-7272. ; 1:2, s. 71-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Globally, there is limited research on how deaf and hard of hearing adults experience higher education and work. The purpose of the present study is to examine hard of hearing (HH) adults’ experiences of social interactions and social relationships in higher education, the workplace and leisure time. Data were obtained from semistructured interviews with 16 individuals (aged 24–31 years) from diverse cultural backgrounds (10 males and 6 females) with severe-to-profound hearing loss. Participants were selected based on previous expressed interest in participating in further studies after having been involved in an earlier study. The interviews were subjected to a qualitative thematic data analysis. According to the results, people with a hearing loss experience communication barrier in higher education, at work and in leisure time. These communication barriers lead to difficulties achieving social inclusion, and in some circumstances to social exclusion. Assistive technology (AT) and information and communication technologies (ICT) were important facilitators of moving from social exclusion towards social inclusion.
|
|
| 4. |
- Olsson, Sylvia, Phd student in social work, 1972-, et al.
(författare)
-
Longing to Belong : Hard of Hearing Young Adults’ Experiences of Social Identity and Group Membership
- 2022
-
Ingår i: American Annals of the Deaf. - Washington : Gallaudet University Press. - 0002-726X .- 1543-0375. ; 166:166, s. 638-662
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studies on hard of hearing (HH) individuals have focused mostly on children´s experinces in school. Howerver, their lives as young adults have not received much attention. The present study therefore examined HH young adults´experiences of social identity and group membership. Semi-structured interviews were counducted with 16 individuals (10 males, 6 females) with servere-to-profound hearing loss. They were from diverse cultural backgrounds. A qualitative content analysis was performed with a manifest analysis. Two categories emerged: belonging to a social enviroment and engaging in important communication. The results indicate that the HH individuals, either deliberately or unconsciously, chose to be with other HH individuals because of their longing for group membership and desire to avoid being misunderstood. The participants longed for inclusion, acceptance, and opportunities to create an inclusive social environment and to communicate with others.
|
|
| 5. |
- Olsson, Sylvia, Phd student in social work, 1972-
(författare)
-
Longing to belong : deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis gives an insight about the impact of hearing loss on young adults as they function in daily life. Young adults with hearing loss included in the thesis can convey a very central perspective that can have an impact on a change in interventions and treatment in school life, working life and even in their leisure time. The overall aim of the thesis is to study the living conditions and life experiences of young men and women who are deaf or hard of hearing (DHH). Despite the increased proportion of people with hearing loss, there still seem to be challenges in the face of inclusive environments for people with hearing loss. This thesis hopes to shed some light on the experiences of people with hearing loss and also to explain the link between hearing loss, social inclusion and social exclusion.The thesis is based on four different sub-studies. In Studies I and IV, a survey study with material collected from the web-based survey Liv och Hälsa Ung (Life and Health of Young People) was used. Pupils attending grades 7 and 9 in compulsory schools and year 2 in upper-secondary schools in all municipalities of the county of Örebro in Sweden. Life and Health of Young People survey examines young people's living conditions, lifestyles and health. The results of Study I showed that people with (DHH) experienced lower levels of well-being than those who had no disability. The results also showed that those who went to special school felt that they had more friends and were more socially included than those who went to mainstream schools. The results of Study IV showed that adolescents without disabilities rate their well-being higher, have lower mental ill-health and have fewer somatic problems than adolescents with DHH. The results also showed that boys rate their well-being, lower mental ill-health and somatic problems higher than girls. These patterns were the same regardless of whether the adolescents had a disability and regardless of their year in school.In Studies II and III, interviews were conducted with 16 participants (10 male, 6 female), aged 24 to 31 years, and all had severe-to-profound hearing loss. The results of that analysis in Study II showed that they longed to be included, to be accepted, to create an inclusive social environment, to find friends and partners, and to communicate effectively so that they could be understood. In other words, they desired to feel a sense of belonging. Study III showed that most HH people experience communication barriers in higher education, at work and in leisure time. These barriers lead to feelings of loneliness and make it difficult to achieve social inclusion. Another result in study III revealed how important technology is for social interactions and social relationships. The technology has helped reduce several barriers when it comes to communicating with others. Both Assistant Technology (AT) and Information and Communication Technology (ICT) are important tools for facilitate social interaction and maintaining social activities with friends and partner and creating inclusive arenas.
|
|
| 6. |
- Olsson, Sylvia, Phd student in social work, 1972-, et al.
(författare)
-
The psychosocial status of deaf and hard-of-hearing adolescents in mainstream schools
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Sweden, as in many other industrialised countries, the official stance is an inclusive school promotes an integrated society and creates supportive local communities. Lack of attention to mental well-being of adolescents may lead to mental ill-health that may endure for the rest of an individual´s life. Many deaf and hard-of-hearing (DHH) adolescents in mainstream schools become depresses, have more illness and often have poorer health and develop a negative self-image. This self reported survey study, which used a cross-sectional, quantitative approach, is one of the first studies to address these issues. The sample for this study consisted of 5798 adolescents (235 DHH, 221 DHH with additional disabilites, 5342 hearing) attending compulsory and upper-secondary schools in Sweden. The results showed that adolescents without DHH have higher well-being, fewer somatic problems and lower mental ill-health than adolescents with DHH.
|
|
| 7. |
- Olsson, Sylvia, Phd student in social work, 1972-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av en fysisk respektive digital PFA-utbildning : Skiljer sig kunskapsinhämtning och yrkesrelaterad tilltro till förmågan åt beroende på utbildningsform?
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar en utvärdering av en utbildning i Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt, (PFA) vilken innebär att man utgår från varje persons färdigheter och svårigheter, för att skapa förutsättningar till en tillvaro där personens färdigheter används och svårigheter kompenseras. Utbildningsinsatserna görs i två varianter, antingen (1) fysiskt i grupp på en bestämd plats eller (2) digitalt individuellt och platsoberoende. Målet med projektet är att utvärdera kursdeltagarnas kunskapsinhämtning samt yrkesrelaterad tilltro till sin förmåga. Deltagarna i utbildningarna var personal inom LSS-verksamhet som antingen gick en fysisk eller digital utbildning i Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA). För att utvärdera PFA-utbildningen samlades totalt 338 enkäter in fördelade på två mättillfällen; före utbildningen startade och direkt efter den var avslutad. Förutom bakgrundsfrågor om deltagarnas kännedom om PFA, KASAM, kognition samt kognitiva funktionsnedsättningar så utarbetades ett nytt frågeformulär med totalt 16 frågor för att mäta anställdas tilltro till sin förmåga att arbeta stödjande och omsorgsrelaterat.Sammanfattningsvis visade resultaten av utvärderingen att både den fysiska och digitala formen av PFA-utbildning bidrog till kunskapsutveckling inom PFA, KASAM (känsla av sammanhang), kognition och kognitiva funktionsnedsättningar. Resultaten indikerar att den fysiska formen av utbildning hade en mer positiv effekt på studerandes kunskapsnivå om PFA, KASAM, kognition samt kognitiva funktionsnedsättingar efter utbildningens slut jämfört med de deltagare som deltog i den digitala utbildningen. Dock var kunskapsnivån i den fysiska gruppen, speciellt gällande PFA, något högre redan innan de startade utbildningen jämfört med de som gick kursen digitalt. Det är möjligt att den personliga interaktionen och den fysiska närvaron i klassrummet bidrog till en starkare inlärningsupplevelse. Viktigt att påpeka är att resultaten av denna utvärdering behöver tolkas och förstås utifrån de andra skillnader som fanns mellan den fysiska utbildningen och den digitala lärmiljön. Exempelvis så pågick den fysiska utbildningen under en vecka på plats tillsammans med andra kursdeltagare, lärare och handledare med två dagars praktik medan den digitala utbildningen i PFA var individuell, innehöll filmer och egna övningar och tog cirka 5 timmar att fullfölja.När det gäller frågan om hur den fysiska och digitala PFA-utbildningen påverkar tilltron till yrkesförmågan, visar utvärderingen att det inte finns entydiga bevis för att den ena utbildningsformen är bättre än den andra. Det fanns väsentliga skillnader i hur de två utbildningarna genomfördes, som inte bara handlar om ifall utbildningen är fysisk eller digital. Därför bör slutsatserna vara försiktiga. Utvärderingen ger dock stöd för att tre av de fyra faktorer som tidigare studier har identifierat för att höja self-efficacy (självförtroende) enligt Banduras teori (1997) verkar vara betydelsefulla även i PFA-utbildningen. Att skapa positiva erfarenheter, få stöd (social persuasion) från signifikanta andra och att identifiera sig med andra jämförbara personer (ställföreträdande erfarenheter) har betydelse för att öka tilltron till den egna yrkesförmågan.Rapporten i sin helhet inleds med en kort bakgrund, syfte, ett metodavsnitt och en teoretisk referensram utifrån det salutogena perspektivet, KASAM och self-efficacy (tilltro till den egna förmågan). Därefter följer en redovisning av resultatet och några avlutande reflektioner.
|
|
