| 1. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Springett, Jane, 1952-, et al.
(författare)
-
Närsjukvård : bakgrund, erfarenheter och pilotstudie
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.
|
|
| 5. |
- Springett, Jane, et al.
(författare)
-
Närsjukvård : bakgrund, erfarenheter och pilotstudie
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Närsjukvård är ett centralt begrepp i ett förändringsarbete som för genomförs i nordöstra Skåne för att utveckla hälso- och sjukvårdsväsendet. Det ingår därmed som en av de centrala delarna av Region Skånes vision om hälso- och sjukvård: Skånsk livskraft – vård och hälsa. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till begreppet (Del A) och att presentera en del preliminära rön beträffande hur olika aktörer i nordöstra Skåne uppfattar begreppet (Del B). Del A ger en översikt kring ursprunget till begreppet Närsjukvård inom ramen för de förändringar i hälso- och sjukvården som sker i Sverige i stort. Den beskriver sedan vilka slags förändringar som har planerats på politisk nivå och som nu håller på att genomföras under detta paraplybegrepp, nationellt, regionalt och lokalt. För detta syfte används statliga dokument och publicerade utvärderingsstudier i stor utsträckning som källmaterial. Denna del ska därför inte ses som en heltäckande översikt. Del B inriktas på att belysa hur långt förverkligandet av idén om Närsjukvård har kommit inom regionen. Avsnittet är en kartläggning av olika aktörers förståelse av Närsjukvård i den nordöstra delen av Region Skåne. Forskningsfrågorna inriktades på hur folk pratade om Närsjukvård, det vill säga på hur de förstod och använde begreppet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Arvemo, Tobias, 1970-, et al.
(författare)
-
Besökar- och boendestudie i Lysekil sensommaren 2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En studie av besökare och boende i Lysekil genomfördes med 279 svarande respondenter under tiden 26 juli - 14 september 2016. Syftet med studien var att öka kunskapen om både boendes och besökandes uppfattningar om Lysekil.Studien syftar även till att ge ett bidrag till ett större underlag för och gränsöverskridande inspiration till planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.151 besökande och 128 permanent boende besvarade undersökningen.Undersökningen visar att de besökande framför allt kommer till Lysekil för att koppla av och är nöjda med sitt besök i Lysekil samt med service och utbud, stadsmiljö och faciliteter. En stor majoritet av besökarna har besökt Lysekil innan och anger att man kommer att besöka Lysekil igen. Av de besökande är det 97% som sannolikt kommer rekommendera andra ett besök i Lysekil. Ungefär hälften av de besökande bor mer än 10 mil från Lysekil.Bland de permanent boende i Lysekil är man också nöjd med utbudet av restauranger, kvalitén på restaurangmaten samt service på restaurang och i butik. Man är också nöjd med stadsmiljön, skyltning/vägvisning, hur lätt det är att ta sig till Lysekil, faciliteter och kvalitén på boende. En majoritet av de tillfrågade är missnöjda med parkeringssituationen i Lysekil. Utbudet av butiker och uteliv har mer utspridda svar.Samtliga respondenter fick tillfälle att ge förslag på vad som kan förbättras i Lysekils centrum. Av 279 respondenter gav 123 besökande och 114 boende i Lysekil förbättringsförslag. Förslagen, som är både konkreta och visionära, rör huvudsakligen följande sju teman; Trivsel och intryck av stadsmiljön, Infrastruktur, parkering mm, Husbilsparkering/ställplatser, Information och Skyltning, Aktiviteter/evenemang, Utbud och Övrigt.Vår rekommendation är att, de nätverk och aktörer som är anslutna till projektet i Lysekil, tar del av och diskuterar studiens resultat inför framtida centrumutvecklande aktiviteter. Vi rekommenderar även att man åtgärdar de förbättringsförslag som går att genomföra på kort sikt och redan nu diskuterar de mer långsiktiga och eventuellt resurstunga förbättringsförslag.
|
|
| 8. |
- Arvemo, Tobias, 1970-, et al.
(författare)
-
En gränsöverskridande workshop om : Hvordan kan vi bruke undersøkelser til å skape et bedre sentrum?
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En gränsöverskridande workshop om Hvordan kan vi bruke undersøkelser til å skape et bedre sentrum? genomfördes den 27 oktober 2016 i Fredrikstad under stormöte 2 i projektet Urban Platsinnovation. Syftet med workshopen var att näringsidkare och kommuner i Sverige och Norge ska knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Under workshopen diskuterade de 62 deltagarna undersökningar som beslutsunderlag samt deltagande och samverkan för utveckling av centrum. I anslutning till workshopen redogjordes för tre i projektet genomförda studier. Workshopens genomförande och dokumentation syftar till att ge ett underlag och gränsöverskridande inspiration till planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.Workshopsdeltagarna får idag information om kunder, besökare och medborgare genom olika spridda kanaler; via kartläggningar, handelsutredningar, nationella näringslivstudier, egna undersökningar via sociala medier, webbstatistik, kommunens kundtjänst, medborgarkontor, medborgardialoger (brukermedvirkning), samtal och personlig kontakt, sociala möten och nätverk, cafédialoger/dialog med organisationer, företag och föreningar, mässor och genom nyheter i dagstidning (avis). Samtliga deltagare menar att studier av det slag som presenterades vid workshopen är mycket viktiga. Presenterade studier är intressanta då de visar på fakta och statistik – vilket inte alltid stämmer med vad man tror eller hört. Faktaunderlag är viktigt för att kunna arbeta framåt. Kritisk och djupare analys, koordinering, samordning och bättre kommunikation kring studier och resultat behövs. Deltagarna framhåller vikten av att dels ha tillgång till ett kvantitativt datamaterial i form av besöksdata som kan kopplas till annan data såsom omsättning, dels till ett kvalitativt material som fokuserar på vem besökaren är, orsaker till besök samt vilka önskemål besökare men även boende har.Det råder en stark vilja till samverkan mellan de olika aktörerna för centrumutvecklingen. I vissa fall och i vissa kommuner fungerar samverkan riktigt bra mellan framför allt kommun och butiksägare. Dock inses vikten av en bredare representativitet i grupperingar för centrumutvecklingen. Nya aktörer välkomnas samt tydliga strategier och roller. Viljan att engagera sig och delta finns, och många ser möjligheten att genom detta projekt få till en hel del bra grundarbete. Bra exempel ges på kanaler och plattformar för informationsspridning och kommunikation och deltagarna ser gärna en fortsatt utveckling av dessa för samverkan och koordinering av olika aktiviteter.
|
|
| 9. |
- Arvemo, Tobias, 1970-, et al.
(författare)
-
Samverkan och utveckling i Gamlebyen
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Högskolan Västs Rapport 3 - Samverkan och utveckling i Gamlebyen består av en studie av Gamlebyen Fredrikstads kommune, Norge. Denna studie baseras på 18 djupintervjuer med 21 aktörer i och kring Gamlebyen, Fredrikstads kommune, som genomfördes perioden november 2016 - februari 2017 samt en webb-enkät med 22 elever (blivande hantverkare) vid Plus-skolen i Gamlebyen i mars 2017. Syfte med studien var att fånga aktörernas uppfattning om Gamlebyens attraktivitet, vision, nuläge och utmaningar i samverkan. Syftet var även att ge förslag för samarbete och styrning som potential för framtida näringsutveckling och engagemang. Vidare syftar studien långsiktigt till ge ett underlag och gränsöverskridande inspiration för planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.Studien visar på den mångfald av aktörer som verkar i Gamlebyen och den brist på samarbete och kommunikation som denna mångfald ger upphov till. Området saknar en gemensam vision om Gamlebyen skall utvecklas och bevaras. Sammantaget gör detta att Gamlebyen hämmas i sin utveckling och inte får den attraktionskraft som området har potential för. Många aktörer känner att kommunens satsningar på andra områden i Fredrikstad har haft ett negativt inflytande på området.För att Gamlebyen skall kunna nå sin potential behövs en samordnande roll av typen centrumutvecklare som koordinerar dels internt i Gamlebyen men även verkar in mot kommun och centrum för ökad samordning. En gemensam intern kommunikationsplattform för aktörerna i Gamlebyen är av stor vikt för att öka kommunikationen i området och samordna aktuell och korrekt information.
|
|
| 10. |
|
|
