| 1. |
|
|
| 2. |
- Bourelius, Lars, et al.
(författare)
-
Öppna digitala resurser (OER)
- 2012
-
Ingår i: Nyheter & Debatt. - 1651-3363. ; :3, s. 4-4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärande sker i sociala sammanhang. Genom nätet är klassrummet idag globalt. Tusentals universitet, skolor och lärare i världen delar idag med sig av kursmaterial, föreläsningar, experiment, reportage och bilder så att andra kan återanvända materialet i sin undervisning.
|
|
| 3. |
- Comba, Valentina, et al.
(författare)
-
A Benchmarking Exercise for Quality Blended Learning. A Challenge for European Universities in the 21st Century
- 2010
-
Ingår i: [Host publication title missing].
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper shares the experiences of 5 universities involved in a benchmarking exercise on e-learning in 2009 through ESMU. A total of 9 European universities participated in the exercise with the purpose of evaluating their existing e-learning practices and policies and getting advice on which areas to improve and how. Initially, the paper discusses the benchmarking concept and reasons why institutions should engage in benchmarking exercises. Benchmarking is viewed as a method for quality assurance and enhancement in higher education. Self-assessment is involved at the participating institutions, which leads to a high level of awareness and understanding of existing practices and policies at different levels of the organisation. Benchmarking is thus an efficient self-improvement tool. In chapter two, the planning of the benchmarking exercise is outlined. A combination of an individual, collaborative and expert approach to benchmarking was chosen. Chapter three deals with the creation of the benchmarking questionnaire which was a collaborative effort between all nine participating universities, ESMU and EADTU. Taking their starting point in the online E-xellence benchmarking tool developed by EADTU, participants reformulated, deleted and added benchmarks within the following six categories: Strategic management, curriculum design, course design, course delivery, staff support and student support. An effort was made to translate the E-xellence questions to the blended learning context of the participating universities. The internal data collection and formulation of responses are accounted for in chapter 4 which also contains reflections on the challenges and benefits of the selected approaches. Chapter five presents the overall conclusions of the benchmarking exercise within each of the six benchmark categories. The final chapter discusses and provides examples of how participants can use the benchmarking results to improve existing practices and policies and outlines potential external collaboration opportunities between participants.
|
|
| 4. |
- Creelman, Alastair, et al.
(författare)
-
2012-MOOCarnas år
- 2012
-
Ingår i: SVERDnytt. - 2001-5429. ; :3
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Creelman, Alastair, 1958-, et al.
(författare)
-
Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande
- 2014
-
Ingår i: Interaktiva medier och lärandemiljöer. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789140677976 ; , s. 31-45
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Utbildningskartan ritas om radikalt just nu. Mest intressant i dag är gränslandet mellan informellt och formellt lärande där flera intressanta initiativ vuxit sig starka. Nätet ger möjligheten att bygga intressegrupper kring vilken fråga eller ämne som helst, vilket leder till nya spännande möjligheter inom informellt lärande. Bildning som betydelsefull del i lärandet är inte alltid prioriterad i formella utbildningssammanhang. Varken det informella lärandet (som sker i det dagliga livet och på arbetsplatsen) eller det icke-formella lärandet (utbildningar som inte leder till erkänd certifiering) erkänns som något som bidrar till kunskap och färdigheter, inte ens av individerna själva. Öppna sociala nätverk skapar möjligheter för ny syn på bildning och tillvaratagande av den enskildes engagemang, motivation, intresse och valmöjligheter, utifrån individuella förutsättningar och villkor. Förändrade lärandekulturer utvecklas om hur vi lär oss tillsammans i öppna nätverk såväl fysiska som digitala. Ett nytt ekosystem för utbildning tar form med nya aktörer och strukturer för bedömning och certifiering av lärande. Det amerikanska initiativet Open Badges (digitala certifikat för informellt lärande) är ett exempel på detta, liksom personliga e-portfolio, där kompetenser och erfarenheter kan valideras och certifieras av arbetsgivare, utbildningsaktörer eller även den enskilde själv. Informellt lärande och erkännande av reell kompetens börjar värderas i högre utsträckning tack vare tillgång till öppna lärresurser, öppna forskningsartiklar, öppna utbildningar, gratis nätbaserade verktyg för kollaboration och skapande samt sociala nätverk. Alla med internetuppkoppling har i dag möjlighet att komma åt information, kunskap, erfarenheter och idéer i överflöd. Information som tidigare fanns på biblioteket eller hos enskilda lärare och professorer är nu tillgängligt via en mobil här och nu, direkt vid behov och bara några klick bort. Nätet ger möjlighet att individanpassa utbildning och därmed förändras den enskildes valmöjligheter och påverkansmöjligheter. Sociala medier och nätverk skapar möjligheter till kollaborativt lärande genom att skapa arenor för diskussion, samarbete och spridning av nya idéer.
|
|
| 6. |
- Creelman, Alastair, et al.
(författare)
-
Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande
- 2014
-
Ingår i: Interaktiva medier och lärandemiljöer – hur tar vi med oss skolan in i samtiden?.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Bildning som betydelsefull del i lärandet är inte alltid priorierat i utbildingssammanhang. Informellt och icke-formellt lärande erkänns sällan som något som bidrar till kunskap och färdigheter, inte ens av individerna själva. Öppna sociala nätverk skapar stora möjligheter för en ny syn på bildning och tillvaratagande av den enskildes engagemang, motivation, intresse och valmöjligheter. Förändrade lärandekulturer skapas om hur vi lär tillsammans i öppna nätverk, både fysiska och digitala. Ett nytt ekosystem för utbildning tar form med nya aktörer och strukturer för bedömning och certifiering av lärande. Mozillas Open Badges initiativ är ett exempel på detta, liksom personliga e-portfolio, där kompetenser och erfarenheter kan valideras och certifieras antingen av arbetsgivare, utbildningsaktörer eller t.o.m. den enskilde själv. En explosionsartad utveckling sker idag av informellt lärandet tack vare tillgången till öppna lärresurser, forskningsartiklar (via Open Access), öppna utbildningar, sociala nätverk och gratis nätbaserade verktyg för kollaboration och skapande. Nya former för lärande och nya aktörer vinner mark. Förutsättningar för den enskildes möjligheter till lärande och utbildning tillgängliggörs i högre utsträckning samt förändras. Framför allt förändras den enskildes valmöjligheter och påverkansmöljligheter, enskilt, tillsammans med andra, i nätverk men också globalt. Betydelsefulla initiativ har de senaste åren vuxit fram med stor genomslagskraft. Under 2012 var lanseringen av MOOC det som troligen är mest utmanande och omdanande för fomella utbildningsaktörer. En ny form av folkbildning växer fram, där experter och entusiaster kan skapa egna utbildningar via plattformar som t.ex. Udemy, Open Tapestry, CourseSites för att sedan marknadsföra dem nationellt och internationellt med peer review och crowdsourcing som kvalitetssäkring. Kapitlet kommer att handla om diskussionen om hur ett öppet utbildningsklimat kan förädlas och kultiveras. Kapitlet handlar också om hur öppet lärande stimulerar och ger möjligheter till en ny folkbildningsrörelsen där den enskilde kan orkestrera sitt eget lärande.
|
|
| 7. |
- Creelman, Alastair, 1958-, et al.
(författare)
-
Perspectives on MOOC quality : An account of the EFQUEL MOOC Quality Project
- 2014
-
Ingår i: INNOQUAL - International Journal for Innovation and Quality in Learning. - : EFQUEL. - 2294-9763. ; 2:3, s. 78-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Massive Open Online Courses (MOOC) represent a recent stage in open education. In more and more institutions they are moving from an early entrepreneurial stage into the reality. The rapidly rising participation levels, high visibility and a growing community worldwide prompt a number of important questions. The MOOC Quality Project, an initiative of the European Foundation for Quality in ELearning (EFQUEL), addresses the question of quality and MOOCs, not by trying to find one answer which fits all, but by trying to stimulate a discourse on the issue of quality in MOOCs. A series of blogposts by eleven worldwide experts and stakeholders in the field addressed the issues from each participant’s viewpoint. From twelve experts’ blog contributions key quality areas were identified by way of document analysis, amongst which were addressing a massive (and often unspecified) target group, mixing formal and informal learners, learning across contexts, transparency and openness, peer-to-peer pedagogy, choice-based learning and learner support.
|
|
| 8. |
- Creelman, Alastair, et al.
(författare)
-
Perspectives on MOOC Quality-An account of the EFQUEL MOOC Quality Project
- 2014
-
Ingår i: INNOQUAL - International Journal for Innovation and Quality in Learning. - 2294-9763. ; 2:3, s. 78-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Massive Open Online Courses (MOOC) represent a recent stage in open education. In more and more institutions they are moving from an early entrepreneurial stage into the reality. The rapidly rising participation levels, high visibility and a growing community worldwide prompt a number of important questions. The MOOC Quality Project, an initiative of the European Foundation for Quality in E-Learning (EFQUEL), addresses the question of quality and MOOCs, not by trying to addresses the question of quality and MOOCs, not by trying to find one answer which fits all, but by trying to stimulate a discourse on the issue of quality in MOOCs. A series of blogposts by eleven worldwide experts and stakeholders in the field addressed the issues from each participant’s viewpoint. From twelve experts’ blog contributions key quality areas were identified by way of document analysis, amongst which were addressing a massive (and often unspecified) target group, mixing formal and informal learners, learning across contexts, transparency and openness, peer-to-peer pedagogy, choice-based learning and learner support.
|
|
| 9. |
- Creelman, Alastair, 1958-, et al.
(författare)
-
Quality improvement in the use of OER in higher education - challenges and consequences
- 2011
-
Ingår i: PROCEEDINGS EADTU ANNUAL CONFERENCE 2011, Eşkisehir, Turkey, 3 & 4 November 2011. - Heerlen, Netherlands : EADTU Secretariat. - 9789079730094 ; , s. 180-197
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A paradigm shift is emerging in universities especially regarding how personalized and collaborative mobile learning should be addressed. Recently three international benchmarking projects on quality of e-learning in higher education have been carried out by Lund University in Sweden. These showed that quality has to be valued from a holistic perspective and to a higher extent from learning dimensions and the learners’ perspectives. Benchmarking was emphasized as a powerful strategic tool to assist decision-makers in improving the quality and effectiveness of organizational processes and thereby striving for excellence in the higher education arena. The studies also showed that other quality dimensions have to be considered, since web 3.0 and collaborative learning will radically extend learning environments. The classroom will move out into the world, instead of (as in earlier technical revolutions) the technology being integrated into the traditional classroom. Furthermore a recent Swedish project on OER in universities indicated that the issue of resource sharing opens up much wider questions of a structural and cultural nature. Collaborative, ubiquitous-/open learning and cloud learning environments in addition to demands from millennium learners entering universities will profoundly impact on the current university arena. This paper will elaborate on challenges and consequences on the emerging OER movement, especially regarding quality from the learners’ perspective and the needs of a changing cultural educational paradigm towards openness, personalisation and collaboration and encouraging benchmarking in the use of OER and search for good practice.
|
|
| 10. |
- Creelman, Alastair, 1958-, et al.
(författare)
-
The Nordic Alliance for Open Education - State of the art, challenges and opportunities
- 2013
-
Ingår i: <em>The Joy of Learning</em> <em>Enhancing Learning Experience - Improving Learning Quality</em>. - Oslo : European Distance and E-Learning Network. - 9789638955937
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Are the Nordic countries forerunners in Open Education? What is the state of the art, barriersand opportunities of Open Education in the Nordic countries? What are necessary actions onpolicy, institutional and individual levels? These are the main questions of this paper.Open Educational Resources are discussed widely on a global, European and even Nordiclevel. UNESCO, which has coined the term Open Educational Resources (OER) some 10 yearsago, published in June 2012 a global agenda for OER, the Paris Declaration (adopted by OERWorld Congress). The Declaration shows the importance of Open Educational Resources andgives recommendations to governments and institutions around the globe. The EuropeanUnion has started a large-scale initiative on “Opening Up Education”(http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/documents/consult/open_en.pdf).The concept of OER seems promising, potentially leading to educational collaborations,having potential for stimulating innovation in education, reducing cost of education, andbroadening access to education for all. However, the awareness on the opportunities of usingOERs is still low in the Nordic countries. In contrast to Open Access (for publications) orOpen Source (for software development), OER are not yet broadly known and accepted /adopted. It is highly necessary to combine the initiatives and ideas of open approaches. This isthe case at a user level as well as on policy level (see also Clements & Pawlowski, 2012).Therefore, it is important to promote OER to governments at all levels as well as toinstitutions.The Nordic countries seem to be a good ground for openness and sharing: the Nordiccountries share many values related to education and technology development; the political and governmental institutions are quite similar – there is also a tradition for exchange ofknowledge and solutions between the countries.In this paper, we briefly give an introduction to OER and reflect on the state if the art of OpenEducation in the Nordic countries. In expert workshops by the Nordic Open EducationAlliance, barriers and possible interventions to overcome them were explored. Based on these,we formulate recommendations as well as propose implementation actions. This study isbased on a position paper from the Nordic Open Education Alliance(http://www.nordlet.org/?=position).
|
|
