| 1. |
- Balk, Fabian G. P., et al.
(författare)
-
Children's exposure to perfluoroalkyl acids - a modelling approach
- 2019
-
Ingår i: Environmental Science. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 2050-7887 .- 2050-7895. ; 21:11, s. 1875-1886
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Adults are mainly exposed to per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) via ingestion of food, inhalation of air and ingestion of dust, whereas for children the exposure to PFASs is largely unknown. This study aimed to reconstruct the serum concentrations of perfluorooctanoic acid (PFOA), perfluorooctane sulfonic acid (PFOS) and perfluorohexane sulfonic acid (PFHxS) in children after infancy up to 10.5 years of age and to test if dietary intake is the major exposure pathway for children to PFOA, PFOS and PFHxS after infancy. For this work, a dataset from a Finnish child cohort study was available, which comprised serum concentrations of the studied perfluoroalkyl acids (PFAAs) and PFAS concentration measurements in dust and air samples from the children's bedrooms. The calculated PFAA intakes were used in a pharmacokinetic model to reconstruct the PFAA serum concentrations from 1 to 10.5 years of age. The calculated PFOA and PFOS intakes were close to current regulatory intake thresholds and diet was the major exposure medium for the 10.5 year-olds. The one-compartment PK model reconstructed median PFOA and PFOS serum concentrations well compared to corresponding measured median serum concentrations, while the modelled PFHxS serum concentrations showed a constant underestimation. The results imply that children's exposure to PFOA and PFOS after breastfeeding and with increasing age resembles the exposure of adults. Further, the children in the Finnish cohort experienced a rather constant exposure to PFOA and PFOS between 1 and 10.5 years of age. The PFHxS exposure sources and respective pharmacokinetic parameter estimations need further investigation.
|
|
| 2. |
- Baresel, Christian, et al.
(författare)
-
PFAS – how can Swedish wastewater treatment plants meet the challenge? Compilation of knowledge and guidance for water/wastewater actors regarding PFAS
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Per- and Polyfluoroalkyl Substances (PFAS) are everywhere around us in society, found in commercial and industrial products, the atmosphere, waste, water (waste, surface, drinking, and ground), soil, plants, animals, and even in our bodies. The use and spread of PFAS is a global societal challenge, affecting even the most remote places on Earth. One of the reasons why PFAS has been an attractive component in many products and industrial applications is their extreme chemical and thermal stability. However, these same properties allow for the persistence of PFAS in the environment, whereby even low PFAS emissions over time can be accumulated and pose a high risk of negative health and environmental effects. Today there are thousands of known and unknown PFAS with widely varying properties and toxicity, which makes both risk assessments and management of this growing environmental problem difficult. According to a national mass balance for PFAS emissions from products and atmospheric deposition are the major sources of PFAS in Sweden.The amount of PFAS which are environmentally dispersed via wastewater and sewage sludge can be considered a minor part. However, due to the persistence of PFAS, measures to minimize their addition via these pathways may be necessary to reduce the total environmental load. Due to their toxicity and persistence, PFAS have recently become heavily regulated, with many regulatory agencies lowering the accepted PFAS environmental level ranges. Many PFAS have already been banned in Sweden or the EU and assessment grounds or action limits have been defined for various PFAS (e.g., surface water bodies, groundwater and drinking water) to initiate measures to reduce the spread of the substances. Already announced and stricter regulations will further increase the need for measures to minimize human exposure to PFAS and their dispersal in the environment.Regardless of which measures are implemented, PFAS will remain in the environment for a long time, even if a global ban of the chemicals is implemented. Long-term management of PFAS is thus necessary to removal from the cycle gradually. The focus of mitigation actions should primarily be on heavily contaminated land and landfill leachate. The review of existing data from Swedish wastewater treatment plants WWTP and receiving recipients shows that today’s treatment processes do not remove PFAS. At some WWTP, however, an effective separation of certain PFAS is observed, which should be investigated further. Perfluorooctanoic sulfonic acid (PFOS) levels in many of the investigated inland surface waters receiving effluent from treatment plants and PFAS from other sources/pathways exceed existing limits. In many cases, however, analysis limitations prevent an assessment.Ongoing activities around various treatment and destruction techniques for PFAS show that there are currently no techniques that achieve a far-reaching PFAS removal from municipal wastewater without significant resource consumption and related costs. For the continued use of sludge as a fertilizer, upstream mitigation is needed, with e.g., disconnection or treatment of PFAS-contaminated leachate. However, several ongoing projects indicate that a certain part of PFAS in wastewater can be removed as a side-effect of advanced treatment for pharmaceutical removal. This report provides guidance to stakeholders on how the PFAS problem can be tackled. It also demonstrates the need to improve and spread PFAS knowledge, particularly those involved with PFAS measurement data, treatment techniques and PFAS in sludge.
|
|
| 3. |
- Baresel, Christian, et al.
(författare)
-
PFAS – Hur kan svenska avloppsreningsverk möta denna utmaning? : Kunskapssammanställning och vägledning för VA-aktörer kring PFAS
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsubstanser) finns överallt omkring oss i samhället; i produkter, atmosfären, avfall, avloppsvatten, ytvatten, dricksvatten, grundvatten, mark, växter, djur och i våra kroppar. Användning och spridning av PFAS är en global samhällsutmaning och inte ens de mest avlägsna platserna på jorden är längre opåverkade av PFAS-ämnen. En av anledningarna till att PFAS har varit attraktiva i många produkter och industriella applikationer är ämnenas extrema kemiska och termiska stabilitet. Samma egenskaper skapar dock utmaningar i miljön då persistensen av PFAS medför att även låga utsläpp över tid kan anrikas i olika miljöer med stor risk för negativa hälso- och miljöeffekter. Det finns idag tusentals kända och okända PFAS med väldigt varierande egenskaper och toxicitet, vilket försvårar både en riskbedömning och hantering av detta växande miljöproblem.En nationell massbalans för PFAS visar att emissioner från produkter och atmosfärisk deposition är de största källorna till PFAS-spridning i miljön i Sverige. De mängder som sprids till miljön via avloppsvatten och avloppsslam kan anses utgöra en mindre del. På grund av PFAS-ämnenas persistens kan dock åtgärder för att minimera tillskottet via dessa spridningsvägar vara aktuellt för att nationellt minska den totala miljöbelastningen.Med tanke på toxiciteten och persistensen hos PFAS har användningen av kemikalierna reglerats kraftigt under senare tid och vilka halter som anses acceptabla i miljön har sänkts. Många PFAS har redan förbjudits i Sverige eller EU och bedömningsgrunder eller åtgärdsgränser har definierats för olika PFAS i t.ex. ytvattenförekomster, grundvatten och dricksvatten för att initiera åtgärder för att minska spridningen av ämnena. Redan aviserade och kommande strängare regelverk kommer ytterligare öka behovet av åtgärder för att minimera mänsklig exponering av PFAS och deras spridning i miljön. Oavsett vilka åtgärder som genomförs kommer dock PFAS finnas kvar länge i miljön, även vid ett globalt totalförbud. En långsiktig hantering av PFAS är således nödvändig med en successiv avskiljning från kretsloppet. Fokus för avskiljning från kretsloppet bör framförallt ligga på kraftigt förorenade marker och deponilakvatten.Genomgången av befintliga data vid svenska avloppsreningsverk och mottagande recipienter visar tydligt att dagens reningsprocesser inte avskiljer PFAS. Vid några avloppsreningsverk observeras dock en effektiv avskiljning av vissa PFAS vilket bör undersökas vidare. PFOS-halter i mottagande recipienter överskrider i de flesta fall som tillåter en bedömning befintliga gränsvärden. I många andra fall förhindrar brister i analysen en bedömning på grund av för höga rapporteringsgränser.Pågående aktiviteter kring olika renings- och destruktionstekniker för PFAS visar att det idag inte finns tekniker som åstadkommer en långtgående PFAS-reduktion från kommunalt avloppsvatten utan betydande resursförbrukning och kostnader. För en fortsatt användning av slam som gödsel behöver uppströmsarbete, med bl.a. bortkoppling eller rening av PFAS-förorenat lakvatten intensifieras. Flera pågående pilottester tyder dock på att en viss del av PFAS i avloppsvatten kan renas bort som en synergieffekt om rätt teknik väljs när ett reningsverk kompletteras med avancerad rening för reduktion av läkemedelsrester eller för en cirkulär vattenhantering. Utöver ett kunskapsunderlag ger även denna rapport en vägledning till VA-aktörer för hur PFAS-problematiken kan angripas. Dessutom visar rapporten på ett stort behov av att förbättra och sprida kunskap kring PFAS med framförallt mätdata och kunskap kring reningstekniker och PFAS i slam för att kunna möta PFAS-utmaningen.
|
|
| 4. |
- Baresel, Christian, et al.
(författare)
-
Rening av hormoner vid avloppsreningsverk i kalla klimat : En kunskapssammanställning och lärdomar från pilottester vid Fillan ARV i Sundsvall
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid tre av de största avloppsreningsverken i Sundsvall kommun har IVL genomfört en förstudie med syftet att utreda förutsättningar för en fullskaleinstallation för rening av läkemedelsrester från avloppsvatten. Förstudien visade att det framför allt var hormoner som utgjorde den största risken för negativ påverkan på vattenförekomsten. Eftersom Sundsvall kommun har planer för en framtida utbyggnad med kväverening vid Fillan ARV, föddes en tanke om huruvida en sådan utbyggnad även skulle kunna bidra till att hormonhalterna i utgående avloppsvatten minskar till icke-detekterbara nivåer.Detta mot bakgrund av att minskade hormonhalter observerats vid avloppsreningsverk med kväverening i södra Sverige. Om motsvarande minskning av utgående hormonhalter skulle observeras vid en utbyggd kväverening i Sundsvall kommun, skulle detta leda till att de observerade miljöriskerna i recipienten eliminerades.Med ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket, och med hjälp av en befintlig pilotanläggning för studier av kväverening i kalla klimat via rörliga biofilmsreaktorer med bärare (MBBR), genomfördes under åren 2021 och 2023 en kompletterande förstudie vars resultat presenteras i denna rapport. Projektet har fokuserat på rening av hormoner och hormonstörande effekter vid implementering av kväverening i kalla klimat. Det övergripande målet har varit att öka kunskapen om kväverening och nedbrytning av hormoner vid låga temperaturer och att identifiera kunskapsluckor.Denna kunskap ska stödja planering och implementering av reningsprocesser vid höga hormonhalter i avloppsvatten i kalla klimat.Föreliggande rapport sammanställer dels kunskap om rening av hormoner och hormonstörande ämnen vid avloppsreningsverk utifrån i huvudsak en svensk kontext, dels resultat från genomförda pilottester vid Fillan ARV i Sundsvall. Genomgående under projektperioden observerades att kväve kunde reduceras med mer än 70 % i genomsnitt. Veckovisa analyser av hormoner och hormonstörande effekter, samt månadsvisa analyser av läkemedelsrester, visade däremot på en stor variation av inkommande halter och reningrader.En genomgående, och förväntad trend, var att halterna av östrogena effekter följde detekterade halter av både östron och östradiol. Halten av etinylöstradiol, däremot, detekterades inte i något av de analyserade proverna under hela projektperioden. Vid de tillfällen där reduktionsgraden av hormonerna var närmare 80 %, var det fortfarande höga halter av hormoner i utgående avloppsvatten, vilket bland annat kunde förklaras med höga inkommande halter. Inga tydliga samband mellan höga reduktionshalter av hormoner och kväve eller andra processrelaterade aspekter kunde observeras. Detta resultat indikerar att reduktion av hormoner och kväverening i huvudsak utförs av skilda grupper av mikroorganismer. En högre reduktion av hormoner kunde däremot observeras i filtrerade prover relativt ofiltrerade, något som delvis kan förklara den låga hormonreduktion efter MBBR-processen som vid dessa försök saknade en partikelavskiljning. Sammanfattningsvis kan det konstateras att hypotesen kring att kväverening effektivt kan rena bort hormoner i kalla klimat med en MBBR-teknik inte kan bekräftas vid de betingelser som utvärderats i denna rapport. Det kunde inte heller bekräftas när temperaturen ökade med 4 °C i processen eftersom ingen signifikant påverkan på reningsgraden för varken hormoner, hormonstörande effekter eller läkemedelsrester kunde observeras. Utifrån data från denna rapport kan det därför konstateras att vid anläggningar i norra Sverige, där höga hormonhalter utgör huvudproblemet avseende påverkan på recipient, kan en avancerad rening för att ta bort hormoner och deras effekter behövas, åtminstone i de fall där biofilmsprocesser såsom MBBR implementeras.
|
|
| 5. |
- Danielsson, Sara, et al.
(författare)
-
Det svenska nationella miljöövervakningsprogrammet för miljögifter i marin biota (fram till 2017 års data) - Temporal- och spatial variation
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota. In this report, we present time series and maps of most contaminants in various species but we only comment results that shows large differences compared to the previous year. Results show that herring from Holmöarna had elevated concentrations during the last two years of the time series for approximately half of the analysed metals, most chlorinated pesticides, polychlorinated biphenyls (PCBs) and brominated flame retardants (BFRs). The last two years’ Herring is on average one year older than the previous years’, heavier and the last years’ fat percentage is ca. 2 % higher compared to the year before. These differences in biological variables may have had an influence on the elevated contaminant concentrations. Also, herring from Väderöarna shows increasing concentrations for several chlorinated pesticides, PCBs, dioxins, and BFRs during the ten most recent years. A reason for this might be that the included fish were older during the seven most recent years, although their size was similar or smaller than previous years. Additionally, the fat percentage of the tissue has also decreased over time and might influence the results.This year’s report is also the first to show PFAS concentrations in Cod, Perch and Eelpout where Perch has the highest concentrations of most PFASs within the Baltic Proper sampling sites.This report is also the first report within the Swedish National Monitoring Programme of Contaminants in marine biota presenting environmental contaminant data in eggs of Common tern and Eurasian oystercatcher. In general, many of the compounds could be detected in Common tern and Eurasian oystercatcher.Concentrations of several of the contaminants are similar in the two species, but there are exceptions among each contaminant class and even opposing time trends for some contaminants. There are clear differences in contaminant concentrations between species for PCDD/Fs and BFRs; for most PCDD/Fs, concentrations are higher in Eurasian oystercatcher compared to Common tern, while for the BFRs concentrations are higher in Common tern, with the exception of HBCDD.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ek, Caroline, et al.
(författare)
-
Screening for pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) in bivalves sampled along the Swedish coast
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota, a selection of the wide array of contaminants that can be found in the environment is analysed. Analysing the samples for all possible contaminants would hardly be feasible, however, screening for different substance groups is a way to investigate if and where new substances arise and may pose a threat to wildlife and humans. In this report, data from a spatial screening study is presented, which aimed to densify the ongoing Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota with regard to pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). The study includes 16 sampling sites along the Swedish coast, from where two different species of bivalves, Limecola balthica and Mytilus edulis, were collected. All applied sampling material in this screening study originates from the Swedish Environmental Specimen Bank of the Swedish Museum of Natural History. The screening included a total of 100 pharmaceuticals, out of which 17 were detected and quantified in at least one sampling site. Risperidone was the pharmaceutical detected at most sites (10 of 13). The only detected phthalate was di(2-ethylhexyl) phthalate (DEHP), which was found in the samples from 3 of 13 sampling sites. Among the PAHs, Benzo(a)pyrene was the substance quantified at most sites (14 out of 16). No geographical patterns could be identified for the detected contaminants, besides for the PAHs. However, this pattern could also be due to a difference in species rather than due to location. PAHs could be detected in the Bothnian Sea and the Sea of Åland, where to date no mussel sampling sites exist within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota. The Baltic clam might be a good additional monitoring species besides the Blue mussel, due to their difference in feeding strategy and the potential higher PAH uptake from contaminated sediments rather than the water phase.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Faxneld, Suzanne, et al.
(författare)
-
Övervakning av metaller och organiska miljögifter i limnisk biota (fram till 2017 års data)
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme for freshwater biota. Each monitored contaminant has been examined in pike, perch or Arctic char from 32 lakes from the north to the south in Sweden.No general trend could be seen for mercury, and all samples were above the EU threshold. Lead was generally decreasing. Cadmium concentrations showed no consistent trends over the monitored period, and cadmium concentrations in 2017 were below the suggested threshold in all lakes. Nickel showed a general upward trend in 30% of the perch lakes. Arsenic concentrations showed no general spatial pattern and were increasing in liver from Arctic char, pike and perch from approximately 50 % of the sampling sites. Tin concentrations decreased in the majority of the perch time series during the most recent ten years. For copper, no general spatial pattern existed for concentrations in perch and about one third of the monitored lakes showed an upward trend. No general trend was observed for silver and aluminum.In general, downward trends were seen for; PCBs, HCHs, DDT, DDE and PCDD/Fs in all species (with a few exceptions). The chlorinated compounds generally showed a somewhat higher concentration in the southern parts of Sweden. Most chlorinated compounds were below the suggested target levels.No general trend was seen during the monitoring period for PBDEs. However an indication of decreasing concentrations of PBDEs is seen in the most recent years. The concentration of HBCDD was under LOQ in a majority of the samples.Several of the perfluorinated carboxylic compounds showed an increase in concentration in arctic char, while PFOS and FOSA decreased. In perch PFOS has decreased since 1995. Higher concentrations of perfluorinated compounds can in general be seen in the southern part of Sweden. In all lakes, PFOS is below the target level for all species.
|
|
| 10. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Kvantifiering av PFAS emissioner från kosmetiska produkter
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljögifterna PFAS bryts inte ner i naturen och kan inte renas bort i reningsverken. Ändå används de i en mängd produkter som kläder, matförpackningar och kosmetika. I en ny rapport som IVL har tagit fram på uppdrag av Naturskyddsföreningen beräknas för första gången hur stora utsläppen av PFAS kan vara från skönhetsprodukter i Sverige.
|
|
