| 1. |
-
An ecology of ideas permeating science, higher education, and society : Essays for Kerstin Sahlin
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book is a dedication to Kerstin Sahlin, delving into the world of ideas and tracing their journey through the realms of science, higher education, and society. With collective efforts of Kerstin’s colleagues and friends, the book explores the multifaceted aspects of dominant ideas in science and higher education, unraveling their global trends and pro-found influences on universities and beyond. Structured into four comprehensive themes – critical remarks on global trends shaping universities and academic institutions; exploration of intricate relationships between the sciences and society; collegiality and governance of academic institutions; and the impact of global ideas in the public sector – the volume echoes Kerstin’s pioneering research on the translation, editing, and dissemination of popular ideas and management concepts. It also showcases her recent work on the ecology of ideas in science and higher education. This book stands as a testament to Kerstin’s enduring legacy, acknowledging her profound influence on our understanding of contemporary developments in society as well as in academia.
|
|
| 2. |
- Czarniawska, Barbara, 1948-, et al.
(författare)
-
Att trolla med knäna : Berättelser om pandemin och de människor som fått den svenska välfärden att fortsätta fungera
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under Covid-19-pandemin smittades 765 miljoner människor och 6.9 miljoner avled. Världens länder och deras sjukvårdssystem gjorde sina yttersta för att minimera antal smittade och avlidna. Men att skydda sina befolkningar från viruset handlade inte bara om det rent medicinska och folkhälsoaspekterna. Stora insatser krävdes också för att samhället skulle kunna fortsätta att fungera inom områden som skola och utbildning, barn- och äldreomsorg, sociala tjänster, försvar, forskning och kultur. Men hur gick detta till? Baserat på dagböcker, observationer och intervjuer med människor som representerar ett trettiotal olika välfärdsyrken och professioner i Sverige tecknar vi en bild av det dagliga välfärdsarbetet i tider av kris. Detta i ett land som i internationella jämförelser ansetts vara ett undantag i hur pandemin skulle bemötas.
|
|
| 3. |
- Czarniawska, Barbara, et al.
(författare)
-
Pandemicracy and organizing in unsettling times
- 2022
-
Ingår i: Organizational Communication and Technology in the Time of Coronavirus. - New York : Palgrave Macmillan. - 9783030948146 ; , s. 21-47
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The present pandemics called for new ways of organizing work. Social distancing and other measures taken by many governments to manage the COVID19 crisis have created new working conditions, and new types of work. Because of the crisis, some organizations are struggling for survival, whereas other grow and thrive. The changes are especially visible in public sector organizations that shoulder many of the core responsibilities for managing the pandemics.In this chapter we describe a phenomenon that we called "pandemicracy" – the governance efforts related to the pandemics. We have collected work stories from people working in various units of the Swedish public sector. These stories describe daily work in times of turmoil in a country that has been internationally deemed to be an exception in the way the pandemics has been managed. Indeed, Sweden has decided not to introduce a general lockdown, even if many other measures have been taken. But in Sweden, like in all other countries, there are medical, societal and economic effects of the pandemics. One of those is the fact that notions such as sacrifice and solidarity, but also dejection, determination and mismanagement, are being added to the vocabulary of working ethos in public sector organizations.
|
|
| 4. |
-
Det ostyrda universitetet? : Perspektiv på styrning, autonomi och reform av svenska lärosäten
- 2017. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.
|
|
| 5. |
- Edlund, Peter, 1986-, et al.
(författare)
-
Prizes and the organization of status
- 2019
-
Ingår i: Organization outside organization. - Cambridge UK : Cambridge University Press. - 9781108474986 ; , s. 62-83
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Engwall, Lars, 1942-, et al.
(författare)
-
A Field Approach to Corporate Governance
- 2018
-
Ingår i: Corporate Governance in Action. - New York : Routledge. - 9781138285668 - 9781315268859 ; , s. 25-41
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Engwall, Lars, 1942-, et al.
(författare)
-
Conclusions
- 2018
-
Ingår i: Corporate Governance in Action. - New York : Routledge. - 9781138285668 ; , s. 185-198
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Engwall, Lars, 1942-, et al.
(författare)
-
Governance Relations
- 2018
-
Ingår i: Corporate Governance in Action. - New York : Routledge. - 9781138285668 ; , s. 163-183
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Engwall, Lars, 1942-, et al.
(författare)
-
Resituating Corporate Governance
- 2018
-
Ingår i: Corporate Governance in Action. - New York : Routledge. - 9781138285668 ; , s. 1-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Bureaucracy under pressure : New(s) management practices in central government agencies
- 2022
-
Ingår i: European Management Journal. - : Elsevier. - 0263-2373 .- 1873-5681.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How various central government agencies (CGAs) in Sweden respond to the contemporary and highly digitalized media landscape and explore intricate patterns of the ambiguity in organizational and media relations are discussed in this study. Organizational responses caused by the perceptions of the media landscape on governmental agencies are analyzed as a process of bureaucratization. This study suggests that the agencies do not attempt to defend themselves; their efforts are directed toward maintaining internal trust and trust of the public. The studied responses turned out to result in decision-making aspects as preemptive measures, casting light on the significances of the ideal hierarchical authority. Furthermore, the extent of openness in relation to the communication showed rule-based actions. Additionally, the consequences of the media pressure for the more general codes of conduct among the bureaucrats led to the ideal of professional staffing. Our contribution is twofold. First, we argue that the contemporary media landscape – including all institutionalized (i.e., both digital and conventional) forms, structures, platforms, and interfaces – has led to an increased self-control in CGAs; and secondly, that the bureaucratization turns professional employees into “passionate bureaucrats.”
|
|
