| 1. |
- Palmborg, Cecilia, et al.
(författare)
-
Odling av rörflen - Sortförsök, odlingsåtgärder och klimatpåverkan : Projekt Bioenergigårdar i ett nytt landskap - Slutrapport 1 Delprojekt FoU
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projekt Bioenergigårdar i ett nytt landskap var ett utvecklingsprojekt som drevs av länsstyrelsen Västerbotten 2008-2011. Ett delprojekt, delprojekt FoU, drevs av institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap och enheten för biomassateknologi och kemi på SLU Umeå. Delprojektet har i huvudsak finansierats av Kempestiftelserna, men också av SLU och EU. Forskning kring rörflen som energigröda har bedrivits vid SLU Umeå sedan senare delen av 1980-talet. Det är dock först genom projektet "Ökad produktion av biobränsleråvara - minskat oljeberoende" 2006-2007 och Bioenergigårdar som odling i länet kommit igång i kommersiell skala. Tidigare forskningsinsatser vid SLU och erfarenheter och önskemål från pågående verksamhet med rörflensodling har lett fram till fem aktivitetsområden och huvudinriktningar. Alla delrapporter från undersökningar och experiment har sammanställts till två slutrapporter. Rapport 1 publiceras av institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå: 1. Sortprövning av rörflen- Provning av kommersiella sorter och lovande nummersorter på fler platser än förut. 2. Produktion av åkerbränsle- Hur kan man minska gödslingskostnaderna och varför drabbas produktionen ibland av svackor? 3. Åkerbränsle miljöaspekter- Hur mycket kol lagrar rörflen i rötter och jord och hur påverkar rörflensodling koldioxidavgången från dikad torvmark? Rapport 2 publiceras av enheten för biomassateknologi och kemi, SLU Umeå: 4. Skörd och transportsystem- Vilka skördesystem och transportsystem är effektivast och billigast för att få fram dels lös hackad rörflen, dels balad rörflen som kan lagras? 5. Bränsleförädling och förbränning- Studier av brikettering, tillsatser, bränslemixar och pannor.
|
|
| 2. |
- Palmborg, Cecilia, et al.
(författare)
-
Reed canary grass on an abandoned agricultural peat soil. Carbon dioxide emissions during two growing seasons after restoration.
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In northern Scandinavia vast areas of agricultural land on peat soil have been abandoned the last 50 years. This land is still drained and thus carbon dioxide emissions can be substantial. Reed canary grass can be a suitable energy crop for some of the abandoned peatland that is easiest to restore. Reed canary grass is a perennial grass that can be harvested for more than ten years without reestablishment when successfully established. Nutrient recycling to the rhizomes makes the fertilizer demand low, and the crop sequesters CO2 by a large allocation of carbon to rhizomes and roots. A field near Malå in Sweden was restored using open ditches on one part and tile draining on another part and reed canary grass was sown in 2010. Carbon dioxide emissions were measured using the EGM 4 portable equipment from PP systems, water content was measured using profile probe PR2 and groundwater level was measured in ground water tubes using a "plopper" groundwater level meter. The first growing season there were higher carbon dioxide emissions and lower groundwater level and water content on the nearby field that was not restored, than on the reed canary grass field. The reason could to be compaction of peat on the restored field by agricultural machinery and higher transpiration and respiration from the dense grass vegetation on the abandoned field, than from the newly established reed canary grass. The second growing season, a randomized experiment with raised groundwater level was performed on the tile drained part. Neither carbon dioxide emissions nor the growth of the reed canary grass were affected by the higher groundwater level. In conclusion, there was no indication that restoration of abandoned agricultural field to reed canary grass production gave higher carbon dioxide emissions from decomposition of the peat substrate than the abandoned field. More research is needed to be able to quantify carbon dioxide emissions on a yearly basis from the field.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Lenastina, et al.
(författare)
-
Mälsåker Revisited: Museum och Iscensättning. : Kungl Konsthögskolan. Restaureringskonst 2015-2016
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten redovisar arbeten från kursen Restaureringskonst på Konsthögskolan som under läsåret 2015-2016 har arbetat med tema Museum och Iscensättning. Hur kulturmiljöer påverkas när de blir museum, hur man restaurerar för museum, hur man bevarar och utvecklar en plats för kunskapsutbyte, bildning och upplevelser. Mälsåkers slott, utanför Mariefred, förvaltat av Statens Fastighetsverk, var studieobjekt för 20 studenter, (yrkesverksamma arkitekter, antikvarier, ingenjörer, konservatorer m fl) där utbildningens olika studiemoment som uppmätning, inventering, dokumentation har tillämpats. Fältarbetet har följts av studier i historik, kulturhistorisk värdering och analyser som gett visioner och gestaltningsförslag på ny verksamhet i slottet. Rapporten presenterar förslagen, med text, skisser, foton och ritningar. Fyra olika typer av museum med varierande grad av åtgärder, förändringar och utveckling av slottet. Restaureringsexperiment redovisas utifrån traditionella och digitala dokumentationsmetoder. Dessutom finns arbeten om barockens ljus, bladguld, brandskydd, pod-radio, kraftstation, engelska parken, dekorationsmålade tak, Gustavianum, Julius Kronbergs ateljé och barockträdgård m m. Förslagen visar att det är möjligt att transformera Mälsåkers barockslott till ett museum av idag med bibehållen historik och synliga tidslager.
|
|
| 5. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Djupströbäddar för får - växtnäringsvärde och jämförelse av strömaterial
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De allra flesta svenska får går på djupströbädd under vintern. Det är viktigt att gårdens växtnäringsbalans optimeras, men kunskapen om växtnäringsinnehåll, kväveförluster och växtnäringsvärde i djupströgödsel från får har varit mycket bristfällig. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om växtnäringsinnehållet i djupströgödsel från får; att undersöka hur ströbädden fungerar under stallperioden och under mellanlagring på stall inne eller i högar ute, att beräkna hur mycket gödseln är värd i växtnäringscirkulationen på gården och hur stora förlusterna är, samt att jämföra kornhalm och rörflen som strömedel till får. I två stallförsök på Röbäcksdalens forskningsstation i Umeå hölls tackor och tacklamm i boxar som ströades med antingen halm eller rörflen. Tillväxten hos tacklammen var 50 g per dag och det var ingen skillnad mellan strömedlen. Luftkvalitén i stallet var god; ammoniakhalten var i medeltal 2,4 ppm och koldioxidhalten 637 ppm vilket tyder på en tillfredsställande luftväxling. Stalltemperaturen var något högre än utomhustemperaturen (genomsnittlig skillnad 2,6–2,9o C) och den varierade mellan -18°C och +13°C. Både rörflen och kornhalm fungerar bra som strömedel till får, både vad gäller bäddens renhet och nedbrytning av bädden, men det går åt ca 10 % mer rörflen för samma renhet. Rörflen dammar något mer vid ströning än halm. Den genomsnittliga tjockleken på ströbäddarna i slutet av stallperioderna var 33-35 cm för halm och 36-37 cm för rörflen. Temperaturen på 85 mm djup i bäddarna var i medeltal 17°C och det var ingen skillnad mellan strömedlen. Gödseln från de båda strömedlen skilde inte heller nämnvärt i växtnäringsinnehåll, utom för kalium där rörflen hade lägre halter än halm. Vid provtagningar före och efter lagringen inomhus var medelvärdena för innehållet i ett ton gödsel 11,2 kg totalkväve, 3,0 kg ammoniumkväve, 2,2 kg fosfor och 14 kg kalium. Vid lagring i hög utomhus under maj-oktober ökade temperaturen snabbt inuti högarna till 60-75°C. Den sjönk sedan under hela sommaren för att närma sig utomhustemperaturen när försöket avslutades i mitten av oktober. Temperaturhöjningen beror på nedbrytning av organiskt material, kompostering. Balanser visar att mängden torrsubstans i högarna minskade med 55-63 %. Däremot minskade inte vikten på gödseln eftersom vattenhalten ökade på grund av nederbörden under sommaren. I slutet av lagringen utomhus var medelvärdena för innehållet i ett ton gödsel 7,0 kg totalkväve, 0,8 kg ammoniumkväve, 1,6 kg fosfor och 12 kg kalium. Värdet på gödseln efter lagring i hög var ca 180 kr per ton. Ungefär 100 kr per ton hade förlorats under lagringen på grund av växtnäringsförluster. Djupströbäddarna med kornhalm eller rörflen förlorade små mängder kväve under stallperioden och lagringen inomhus (10–12 %). Vid lagring av bäddarna inomhus i fyra månader efter stallperioden ändrades inte halterna av olika näringsämnen signifikant. Däremot försvann en stor del av kvävet under lagringen utomhus i högar (35-51 %). Kvävets tillgänglighet minskar drastiskt i gödseln vid lagring i högar som inte är täckta eftersom det som försvinner är växttillgängligt ammonium. En kompletterande studie av djupströgödsel från fårproducenter i Skåne och Västerbotten bekräftade att ammoniumhalterna är betydligt högre i gödsel från stallet än efter lagring utomhus.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bernes, Gun, et al.
(författare)
-
Växtnäringsvärde i djupströgödsel från får
- 2017
-
Ingår i: Nytt / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Carlsson, Georg, et al.
(författare)
-
N-2 fixation in three perennial Trifolium species in experimental grasslands of varied plant species richness and composition
- 2009
-
Ingår i: Plant Ecology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1385-0237 .- 1573-5052. ; 205, s. 87-104
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study is the first to investigate quantitative effects of plant community composition and diversity on N-2 fixation in legumes. N-2 fixation in three perennial Trifolium species grown in field plots with varied number of neighbouring species was evaluated with the N-15 natural abundance method (two field sites, several growing seasons, no N addition) and the isotope dilution method (one site, one growing season, 5 g N m(-2)). The proportion of plant N derived from N-2 fixation, pNdfa, was generally high, but the N addition decreased pNdfa, especially in species-poor communities. Also following N addition, the presence of grasses in species-rich communities increased pNdfa in T. hybridum and T. repens L., while legume abundance had the opposite effect. In T. repens, competition for light from grasses appeared to limit growth and thereby the amount of N-2 fixed at the plant level, expressed as mg N-2 fixed per sown seed. We conclude that the occurrence of diversity effects seems to be largely context dependent, with soil N availability being a major determinant, and that species composition and functional traits are more important than species richness regarding how neighbouring plant species influence N-2 fixation in legumes.
|
|
| 9. |
- Hossain, Shakhawat, et al.
(författare)
-
Effekter av olika växtföljder på rotröta hos klöver
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We studied effects of crop rotations with different amounts of grass/clover ley, especially the effect of fodder rape on the development of clover root rot in red clover. Clover plants, one to three and a half years old, with the root-system were collected from a long-term crop rotation experiment in spring and late autumn. Disease severity index (DSI) of clover root rot and the abundance of the clover root rot causal organism Fusarium avenaceum was evaluated. The results showed that development of clover root rot clearly depends on the age of clover plants regardless of the cropping system. Even though there was a higher abundance of F. avenaceum in one year old clover from crop rotations with more ley, this effect did not persist with increasing age of clover. We did not find any robust correlation between the level of DSI and the abundance of F. avenaceum in clover root. In conclusion, the crops and crop rotations used in this long term-experiment were not effective as control of clover root rot and did not increase the longevity of clover in the leys. This project has been financed by The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry.
|
|
| 10. |
- Huss-Danell, Kerstin, et al.
(författare)
-
General stabilizing effects of plant diversity on grassland productivity through population asynchrony and overyielding
- 2010
-
Ingår i: Ecology. - : Wiley. - 0012-9658 .- 1939-9170. ; 91, s. 2213-2220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Insurance effects of biodiversity can stabilize the functioning of multispecies ecosystems against environmental variability when differential species' responses lead to asynchronous population dynamics. When responses are not perfectly positively correlated, declines in some populations are compensated by increases in others, smoothing variability in ecosystem productivity. This variance reduction effect of biodiversity is analogous to the risk-spreading benefits of diverse investment portfolios in financial markets.We use data from the BIODEPTH network of grassland biodiversity experiments to perform a general test for stabilizing effects of plant diversity on the temporal variability of individual species, functional groups, and aggregate communities. We tested three potential mechanisms: reduction of temporal variability through population asynchrony; enhancement of long-term average performance through positive selection effects; and increases in the temporal mean due to overyielding.Our results support a stabilizing effect of diversity on the temporal variability of grassland aboveground annual net primary production through two mechanisms. Two-species communities with greater population asynchrony were more stable in their average production over time due to compensatory fluctuations. Overyielding also stabilized productivity by increasing levels of average biomass production relative to temporal variability. However, there was no evidence for a performance-enhancing effect on the temporal mean through positive selection effects. In combination with previous work, our results suggest that stabilizing effects of diversity on community productivity through population asynchrony and overyielding appear to be general in grassland ecosystems.
|
|
