| 1. |
- Beckman, Ulrika, et al.
(författare)
-
Årsrapport : Könsdysforiregistret 2021
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Könsdysforiregistret (KDR) är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att följa upp och utveckla den könsbekräftande vården i Sverige. Könsbekräftande vård är vård och behandling vid könsdysfori: ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen som orsakas av att det vid födelsen tillskrivna könet inte stämmer överens med könsidentiteten. Vård vid könsdysfori tillhör såväl specialistpsykiatrin som varierande somatiska vårdområden.Registret ämnar följa personer livslångt och är unikt i sitt slag i världen. Flera specialiteter är involverade under utredning och behandling. Dessa är psykiatri, endokrinologi, plastikkirurgi, gynekologi, reproduktionsmedicin, logopedi, foniatri och dermatologi. Den könsbekräftande vården i landet är för närvarande centrerad till Lund, Göteborg/Alingsås, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå samt till några andra orter. Vården följer de nationella kunskapsstöd som Socialstyrelsen har tagit fram (Socialstyrelsen 2015/2021).Vården vid könsdysfori är multidisciplinär och multiprofessionell. Ett nationellt kvalitetsregister behöver därför spegla hela vårdområdet och KDR avser att samla data från samtliga delar. Det innebär att uppgifter registreras av vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin, barnendokrinologi och vuxenendokrinologi, logopedi och plastikkirurgi. Registret skiljer sig från övriga nationella kvalitetsregister som vanligen samlar in uppgifter från en specialitet eller möjligen två. Vi har också ambitionen att följa patienter som påbörjat kontakten med barn- och ungdomspsykiatri och barnendokrinologi i registret för att erhålla långtidsinformation om denna grupp. KDR är anslutet till Registercentrum Syd i Lund sedan 2015 och IT-plattformen är 3C.Data började registreras i KDR 2017 och hade år 2021 17 registrerande enheter (av 35 möjliga). Det är ett 100-tal enskilda användare som är verksamma inom psykiatri, endokrinologi, logopedi och plastikkirurgi. Totalt deltar 1994 patienter i registret, varav 266 nya registreringar gjordes under 2021. Täckningsgraden varierar påtagligt mellan olika enheter i landet. Under 2021 och var det i medeltal 21 procent av psykiatrins nybesök som registrerades och drygt 40 procent av logopedins. Den totala täckningsgraden av patienter i landet uppskattas till 32 procent för registret i sin helhet 2021. Merparten av deltagarna i registret är mellan 18 och 25 år. I åldern 0–17 år var två tredjedelar tillskrivet kvinnligt kön vid födelsen. I äldre åldersgrupper var fördelningen utifrån tillskrivet kön vid födelsen jämnare.Före könsbekräftande behandling krävs utredning vid någon av landets sex utredningsenheter för könsdysfori. Det är stor skillnad på varifrån remisserna för utredning av könsdysfori kommer. När 7 möjligheten till egenremiss tydligt uttrycks är det 40–50 procent som väljer att skriva en egenremiss. Av samtliga deltagare hade 79,7 procent efter utredningen fått diagnosen F64.0 (Transsexualism), 6,6 procent F64.9 (Könsidentitetsstörning, ospecificerad) och 8,5 procent F64.8 (Andra specificerade könsidentitetsstörningar).En central kvalitetsindikator är väntetider. Sammanfattningsvis har väntetiderna till nybesök ökat kraftigt inom psykiatrins utredningsenheter, från i medeltal 9 månader föregående år till 17 månader 2021. De totala antalet faktiskt genomförda nybesök vid landets två största utredningsenheter har samtidigt minskat, och en enhet pausade utredningsverksamheten helt. Det är sammantaget en mycket oroväckande utveckling i den del av vårdkedjan som tar emot flest remisser per år.Inom endokrinologin gjordes mycket få nyregistreringar under året, men underlaget tyder på att vårdgarantin om 90 dagar hålls vid två enheter, medan väntetiden är 10 månader vid en tredje enhet. Logopedin har i medeltal 5 månaders väntetid, vilket är en förbättring gentemot tidigare år. Plastikkirurgin har nyss börjat registrera vid en enhet, denna enhet hade i medel 3,5 månads väntetid till sina nybesök.Eftersom endast delar av landets enheter registrerar och täckningsgraden är låg ger inte den data som presenterats i rapporten någon fullständig bild av den könsbekräftande vården i Sverige och informationen behöver tolkas med försiktighet. Eftersom vården utvecklas och kunskapsläget förändras snabbt har KDR behövt revideras flera gånger sedan starten. Information om utredning och behandling av barn och ungdomar har tillkommit, vilket krävt revidering av formulären framför allt inom psykiatri och endokrinologi under år 2020 och 2021. Detta har försenat enheter att komma i gång med registrering av data.Vi ser nu att registreringsgraden ökar 2022 i och med att viktiga uppdateringar är gjorda och nya formulär kan tas i bruk. De nya formulären innebär både förenklingar i inmatning av data och förbättrad datakvalitet. För mer aktuell data om väntetider och registrering hänvisas till hemsidan och Delårsrapport 2022-09-15. Denna årsrapport ska läsas med Årsrapport 2018 som bakgrund vad gäller den könsbekräftande vårdens historia i Sverige samt en mera utförlig kunskapssammanställning inklusive referenser. Det har ännu inte skett någon forskning på data från Könsdysforiregistret, vilket gör att inga egna artiklar kan presenteras. Mer information finns på registrets hemsida, www.konsdysforiregistret.se
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bränn, Emma, et al.
(författare)
-
Longitudinal assessment of inflammatory markers in the peripartum period by depressive symptom trajectory groups
- 2022
-
Ingår i: Brain, Behavior, & Immunity - Health. - : Elsevier. - 2666-3546. ; 22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ObjectiveMechanisms driving temporal fluctuations of inflammatory markers during pregnancy, and how these might differ between distinct perinatal depressive trajectories, are not well understood. The aim of this study was to investigate cytokines levels over the course of pregnancy in women with different trajectories of depressive symptoms peripartum, and relate the levels to levels of non-pregnant controls.MethodsBased on the Edinburgh Postnatal Depression Scale and/or selective serotonin reuptake inhibitors use, 131 women were categorized into: no (n = 65); antepartum (APD, n = 19), postpartum (PPD, n = 17) and persistent (n = 30) depressive symptoms. Plasma samples (n = 386) were analyzed for levels of interleukin (IL)-8, IL-18, Tumor necrosis factor-α, macrophage colony-stimulating factor (M-CSF), vascular endothelial growth factor A (VEGF-A) and fractalkine, at four different time-points (twice during pregnancy, during childbirth, and postpartum) using Bio-Plex Pro Human Cytokine Assays. Generalized linear mixed models were applied to analyze the associations between cytokine levels, time-point, perinatal depressive symptom trajectory group and their interaction.ResultsFor all markers but VEGF-A, pregnancy was associated with higher cytokine levels compared to the non-pregnant controls, with delivery being the most prominent time-point. For M-CSF, IL-18 and VEGF-A, levels were back to the non-pregnant status at postpartum week 8. An effect of perinatal depressive symptom trajectory groups on cytokine levels was found for VEGF-A. Women with PPD and women with APD had lower levels of VEGF-A throughout the study period compared to women with persistent depression, and women with PPD had lower levels compared to non-depressed women.ConclusionsLower levels of VEGF-A were noted among women in some trajectories of depressive symptoms peripartum. The peripartum period is a time of tremendous immune system adaptations. Standardization of time-points for cytokine measurements in studies of perinatal depression are important in order to draw valid conclusions on the role of the immune system in perinatal depression.
|
|
| 4. |
- Fransson, Emma, PhD, 1973-, et al.
(författare)
-
Differentiated mental health patterns in pregnancy during COVID-19 first two waves in Sweden : a mixed methods study using digital phenotyping
- 2022
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Nature. - 2045-2322. ; 12:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To utilize modern tools to assess depressive and anxiety symptoms, wellbeing and life conditions in pregnant women during the first two waves of the COVID-19 pandemic in Sweden. Pregnant women (n = 1577) were recruited through the mobile application Mom2B. Symptoms of depression, anxiety and wellbeing were assessed during January 2020–February 2021. Movement data was collected using the phone’s sensor. Data on Google search volumes for “Corona” and Covid-related deaths were obtained. Qualitative analysis of free text responses regarding maternity care was performed. Two peaks were seen for depressive symptoms, corresponding to the two waves. Higher prevalence of anxiety was only noted during the first wave. A moderating effect of the two waves in the association of depression, anxiety, and well-being with Covid deaths was noted; positive associations during the first wave and attenuated or became negative during the second wave. Throughout, women reported on cancelled healthcare appointments and worry about partners not being allowed in hospital. The association of mental health outcomes with relevant covariates may vary during the different phases in a pandemic, possibly due to adaptation strategies on a personal and societal/healthcare level. Digital phenotyping can help healthcare providers and governmental bodies to in real time monitor high-risk groups during crises, and to adjust the support offered.
|
|
| 5. |
- Karamanis, Georgios
(författare)
-
Gender dysphoria : Insights on etiology and outcomes
- 2023
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gender Dysphoria (GD) is defined as significant distress or impairment caused by the discrepancy between an individual's experienced gender and the sex assigned at birth. This work explores the etiology and outcomes of GD through two studies. The first assesses its prevalence in different twin categories, and the second examines the incidence of idiopathic intracranial hypertension (IIH) in individuals undergoing gonadotropin-releasing hormone analogue (GnRHa) treatment for GD.The first study utilizes a population-based approach to analyze the prevalence of GD in twins, using data from a Swedish population-based cohort collected over a 16-year period. The objective is to assess the influence of genetic and environmental factors on the development of GD by comparing its prevalence in different-sex twins, same-sex twins, and non-twin siblings. The results indicate a higher prevalence of GD in different-sex twins and suggest a potential influence of intrauterine factors in the development of GD, necessitating further examination of current genetic and environmental theories.The second study focuses on evaluating the occurrence of IIH in individuals undergoing treatment with GnRHa for GD in Sweden between 2006 and 2016. The study did not observe any cases of IIH within the studied cohort. While better-powered studies are needed to clarify any potential association between GnRHa and IIH, the study results do not present substantial evidence to support this association.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Papadopoulos, Fotis, 1976-, et al.
(författare)
-
Årsrapport : Könsdysforiregistret 2019
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Könsdysforiregistret (KDR) är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att följa upp och utveckla den könsbekräftande vården (vård vid könsdysfori) i Sverige. Registret ämnar följa patienterna livslångt och är unikt i sitt slag i världen. Flera professioner och specialiteter är involverade i vården av personer med könsdysfori vid såväl utredning som behandling. Var och en bidrar till att minska patientens könsdysfori. KDR måste samla in data från samtliga för att kunna ge en rättvisande bild av vården och består därför av många delar. KDR är anslutet till Registercentrumorganisation (RCO) Syd i Lund sedan 2015 och IT-plattformen är 3C.Den könsbekräftande vården i landet är i huvudsak centrerad till Lund, Göteborg/Alingsås, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå. Dessutom finns satellitverksamheter på ytterligare några orter i landet, det vill säga mottagningar där hela eller delar av utredningen och/eller behandlingen kan göras i samarbete med någon av de ovan nämnda verksamheterna. Dessa kallas i rapporten för ”annat utredningscentrum”.De specialiteter som deltar i vården är vuxen- och barnpsykiatri, endokrinologi, barnendokrinologi, plastikkirurgi, gynekologi, reproduktionsmedicin, logopedi, foniatri och dermatologi. Dermatologi och reproduktionsmedicin är inte med i datainsamling en till registret. Den könsbekräftande vården följer de nationella kunskapsstöd för god vård av barn och ungdomar respektive vuxna med könsdysfori som Socialstyrelsen har tagit fram (Socialstyrelsen 2015). Strukturen för KDR följer också dessa.Registret började samla in data under 2017 och har i dagsläget 15 registrerande enheter. När registret är implementerat fullt ut i hela landet kommer cirka 40 enheter att registrera data. Antal enskilda professionella användare i registret är 106 stycken. Totalt är det nu 1278 individer (patienter) som deltar i registret.De kvalitetsindikatorer som är centrala i det här skedet i registrets utveckling handlar om tillgänglighet och väntetider till de olika specialiteterna. I denna rapport redovisas bland annat väntetider till förstabesök i psykiatri, endokrinologi och logopedi. Hittills har huvudsakligen data från förstabesök registrerats. Här har vi också kunnat mäta andelen som självmedicinerat med hormoner innan kontakt med endokrinolog. Dessutom presenterar vi en översikt av fördelningen mellan de olika könsdysforidiagnoserna.Resultatmått kommer att ta tid att få fram eftersom utredning och behandling vanligtvis sker under lång tid. För att få en överblick över registrets innehåll och potential för framtida forskning och beslutsunderlag har vi presenterat ett urval av registrets indikatorer i kapitlet ”Kvalitetsindikatorer i utveckling”.Eftersom endast delar av landet registrerar ger de data som presenteras här inte en fullständig bild av denkönsbekräftande vården i Sverige. Det har varit en utmaning att bedöma vilka siffror som kan publiceras och inte. I vissa fall har vi avstått från att publicera siffror som skulle kunna leda till att felaktig information sprids i en känslig tid i vårdens utveckling. I andra fall har vi valt att redovisa data för att visa på registrets möjligheter avseende kvalitetsuppföljning. Detta skapar också möjlighet för återkoppling till de enheter som startat registreringen. Övergripande gäller dock att resultaten måste tolkas med försiktighet.Resultaten inom logopedi kan tolkas med större säkerhet. Denna specialitet var först med att implementera KDR och där är registreringen genomförd fullt ut hos de enheter som i dagsläget registrerar data. Logopedins registerdata ger oss en möjlighet att se hur registret fortsatt kan användas för att kartlägga till exempel skillnader över landet, följsamhet till vårdprogram, väntetider och patientrelaterade utfallsmått.Denna årsrapport ska läsas med Årsrapport 2018 som bakgrund vad gäller den könsbekräftande vårdens historia i Sverige samt en mera utförlig kunskapssammanställning inklusive referenser. Det har ännu inte skett någon forskning på data från Könsdysforiregistret, vilket gör att inga egna artiklar kan presenteras. Mer information finns på registrets hemsida, www.konsdysforiregistret.se
|
|
