| 1. |
- Winzell, Helen
(författare)
-
Svensklärares skrivdidaktiska kunskapsbildning : Blivande och tidigt verksamma gymnasielärare i svenska talar om skrivundervisning
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The teaching of writing is a central task for teachers of Swedish and it is a complex activity which requires knowledge of different areas such as language, communication, and text. The aim of this licentiate’s dissertation is to investigate when and how the knowledge needed for the teaching of writing is developed in teacher education as well as during the first years of teaching. The study is based on semi-structured qualitative interviews with prospective and novice upper secondary school teachers of Swedish.The data obtained from the interviews were analyzed in two ways. The first analysis focused on the way in which the prospective and novice teachers talked about text, writing, and the teaching of writing. The result shows that, at the beginning of the teacher education, prospective teachers focus on concrete aspects of text – such as syntax, punctuation and spelling – when they speak about text, writing, writing instruction, and assessment of student writings. In other words, they pay special attention to local text levels. At the end of the teacher education programme, prospective teachers focus on aspects of text structure such as outline, the structure of paragraphs, coherence and cohesion. Certain aspects that the students pay special attention to are mentioned by the novice teachers, but these aspects are not central to them. Instead, novice teachers give special attention to the global text levels such as context, receivers and the purpose of the text, i.e. abstract aspects of text and writing. The pattern discerned shows a development that starts with a focus on the details at a local text level and expands into a more comprehensive view with a focus at a global level.The second analysis concerns the development of the knowledge base for the teaching of writing. This analysis focuses on two of the knowledge categories described by Lee S. Shulman (1986, 1987), namely subject matter knowledge and pedagogical content knowledge (PCK), both of which can be seen as central for the teaching of writing. The knowledge base manifested in the prospective teachers’ utterances mainly consists of subject matter knowledge, whereas the greater part of the knowledge base manifested in the teachers’ utterances consists of pedagogical content knowledge for the teaching of writing. The teachers also manifest a more complex subject matter knowledge and speak about writing instruction in a way which is characterized by conscious choices, reflection and metacognition. The analysis thus shows that the PCK for the teaching of writing is mainly developed in the teaching profession; in other words, after the teacher education programme is finished.
|
|
| 2. |
- Mutwarasibo, Faustin
(författare)
-
Understanding Group-based Learning in an Academic Context : Rwandan Students’ Reflections on Collaborative Writing and Peer Assessment
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overarching aim of the present thesis is to gain knowledge about how Rwandan university students understand and practice group-based learning. Specifically, this research takes a social constructivist perspective when examining how second year students within the area of Modern Languages reflect on collaborative writing and peer assessment as means to promote academic writing and active learning. Four studies make up this research. Thus, Study I examines how students carry out self-directed group work in writing. Study II investigates how instructor-guided writing groups can help promote students’ collaborative learning. Study III explores in what ways process writing as instruction method can help develop students’ academic writing abilities and Study IV focuses on how students experience peer assessment and peer feedback on group writing. The data, which are qualitative, were collected by means of interviews carried out with groups of students. The findings show that students perceive and conduct group-based learning in different ways, which can impact the quality of their learning. Also, based on initial support and guidance from the course instructor, most students acknowledged having been able to take stock of their common writing abilities and understand in what ways peer assessment and peer feedback can help them improve, and thus enrich their learning. A few students considered the common writing process time consuming though. In conclusion, some strategies are suggested to further improve group-based learning.
|
|
| 3. |
- Parmenius-Swärd, Suzanne, 1955-, et al.
(författare)
-
Kritiskt textarbete
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den avslutande delen i modulen är att du som lärare ska få möjlighet attsammanfatta och reflektera över ditt lärande under arbetet med modulen. Artikeln ochfilmen visar hur man kan arbeta elevaktivt, textnära och utforskande.Du inbjuds att använda ett sådant mer övergripande arbetssätt i moment C. Detinnebär att de upptäckter som du gjort och de tankar som väckts under arbetet medmodulen får möjlighet att komma till uttryck i denna uppgift och i den gemensammauppföljningen av den.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Winzell, Helen, 1974-
(författare)
-
Lära för skrivundervisning : En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att undersöka hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen.I en delstudie analyseras hur skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning framställs och förmedlas som kunskapsområden i kursplaner som beskriver ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kurser i ämneslärarutbildningen i svenska. Resultatet visar att det i detta hänseende finns ett påtagligt tomrum som dels kan relateras till den låga andelen mål som uttryckligen handlar om skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning i skolan, dels kan relateras till ord och uttryck som har svag referens till skrivundervisning som ett skrivutvecklande arbete.Den andra delstudien handlar om vad blivande och verksamma gymnasielärare i svenska lägger tyngdpunkt på när de i kvalitativa intervjuer talar om text, skrivande och skrivundervisning. Resultatet visar ett mönster som går från fokus på konkreta textdetaljer på lokal textnivå till ett mer övergripande förhållningssätt där samtliga textnivåer tycks samspela i en mer balanserad helhet. I samma material analyseras hur kunskap som kan relateras till skrivundervisning manifesteras när intervjupersonerna talade om skrivundervisning. I de blivande lärarnas utsagor manifesteras främst ämneskunskap, medan de verksamma lärarna främst manifesterar skrivdidaktisk kunskap. Lärarnas ämneskunskap är också mer komplex än studenternas.Den tredje delstudien handlar om hur nyblivna svensklärares skrivdidaktiska kunskap förändras under det första året i yrket och vilka faktorer som ligger bakom en sådan förändring. Genom kvalitativa intervjuer vid tre tillfällen (september, februari och juni) undersöks hur lärarna tycks transformera sina ämneskunskaper till undervisningsstrategier i skrivundervisningen.Resultatet visar att lärarnas strategier för att undervisa i skrivande förändras under läsåret. Förändringen tycks gå från en teoretisk och överförande undervisning till en mer praktisk och upptäckande undervisning. Detta pekar på en förändrad skrivdidaktisk kunskap. Det verkar främst vara arbetet tillsammans med eleverna som leder till denna förändring. En annan viktig faktor tycks vara återkommande moment (cykler) som gör det möjligt för lärarna att omvandla sin förståelse av skrivutvecklande arbete tillsammans med eleverna.Sammantaget pekar avhandlingens resultat på att svensklärares skrivdidaktiska kunskap främst utvecklas i yrket.
|
|
