| 1. |
- Belhaj, Mohammed, et al.
(författare)
-
Mål och styrmedel för produktion av energigrödor från jordbruket
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom svensk el- och värmeproduktion används stora mängder biobränslen från skog. Bioenergin från skogen (och även från avfall) har fått en allt större betydelse till följd av stigande oljepriser och miljöavgifter på konkurrerande bränslen (CO2-skatt, energiskatt, utsläppsrätter). Dessa ekonomiska styrmedel har inte haft samma effekt på utbudet av biobränslen från jordbruket. Inte heller kompletterande ekonomiska styrmedel som engångsstöd (etableringsbidrag) eller kontinuerliga stöd (årligt bidrag) har räckt för att få fart på odlarnas intresse för energigrödor. I denna studie tas fram förslag på styrmedel som på ett kostnadseffektivt sätt uppfyller ett mål om ökat utbud av biobränslen från jordbruksmark. Syftet med projektet är att utifrån nuvarande energi- och jordbrukspolitiska mål och befintliga styrmedel belysa förutsättningarna för energiproduktion från jordbruket. Syftet är också att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv beskriva vilken typ av styrmedel som bör användas för att på ett kostnadseffektivt sätt nå de klimatpolitiska målen om reduktion av växthusgasutsläpp och vilka konsekvenser sådana styrmedel får för jordbruket som bioenergiproducent. Därtill är syftet att analysera vilka styrmedel som är kostnadseffektiva för att ett sektorsmål för bioenergiproduktion från jordbruket skall uppnås. Projektet är begränsat till att belysa nya energigrödor, främst salix, rörflen och hampa och behandlar endast översiktligt odling av stråsäd (havre) eller tillvaratagande av halm för förbränning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gustavsson, Lennart, et al.
(författare)
-
Småskalig förbränning av rörflen - inventering och värdering av tillgänglig teknik
- 2011
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Detta projekt har genomförts med syftet att få en uppfattning om vilka pannor i storleksintervallet 50 kW – 1 MW på den europeiska marknaden som kan bedömas ha förutsättningar för eldning av rörflen i briketterad eller riven form. Förbränningstekniskt har rörflen besvärligare egenskaper än träbränslen, framför allt i form av hög askhalt, 2 – 9 %. Avsevärt större askmängder per tidsenhet måste därmed föras ut ur pannan än för träbränslen. Askan har också en annan struktur är träaska, är voluminös och bygger lätt upp strukturer som håller samman och inte självmant faller ned i t.ex. askskruvar etc. De praktiska erfarenheterna i Sverige från rörflenseldning i små anläggningar är begränsade till endast ett par panntyper och med mindre goda erfarenheter. Totalt har ett tjugotal pannor och brännare studerats översiktligt mot bakgrund av en preliminär kravspecifikation. Därefter har elva produkter identifierats som intressanta för vidare undersökning. Dessa har delats in i de tre kategorierna 1-3 enligt följande: 1. Bedöms fungera med rörflen och inga behov föreligger kring djupare tester och utvärderingar med rörflen. 2. Bedöms ha potential att fungera med rörflen men det finns behov att djupare utvärdera och långtidstesta tekniken för att kontrollera dess kapacitet med rörflen (askhalt 2-9 %). 3. Bedöms ej fungera tillfredsställande med rörflen med varierande askhalt (2-9 %) utan anpassning/ombyggnad. Bedömningen ledde till följande resultat för pannor: Kategori 1: Ökotherm Compact Kategori 2: Reka HKRST, Linka, Schmid UTSW Kategori 2(3): ETA Hack, Fröling, Heizomat RHKAK, Biokompakt Kategori 3: Catfire För brännare erhölls följande bedömning: Kategori 2: Veto Flisomat, Ariterm Multijet Ovan redovisade resultat utgör inte en absolut sanning utan är resultatet av en kvalificerad bedömning på basis av tillgängligt underlag.
|
|
| 4. |
- Hamon, Camille, et al.
(författare)
-
Bio-based CHP as efficient and profitable technology for balancing the energy system
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The project’s objective is to assess whether flexible bio-based power generation can be an effective and profitable technology option for balancing power system with large amounts of weather dependent production (wind and sun). It includes an analysis which estimates the potential income levels that can be gained by different types of bio-based power plants from selling electricity products and determines if the extra cost of having a combined heat and power (CHP) plant instead of having a heat only (HO) plant is worth investing.The project's subgoals, how they have been addressed and some follow-up directions are presented below:Subgoal 1: Increased knowledge about revenues that can be gained by different technology solutions from selling electricity in different markets, e.g., day-ahead and balancing markets (also called manual frequency restoration reserve market – mFRR market).A model has been developed to estimate the profits that can be made by district heating owners on day-ahead and balancing (mFRR) markets. The model has been applied in two case studies using historical price data for 2019: one using Borås Energi och Miljö’s (BEM) district heating system and one using Vattenfall’s system in Nyköping. In both cases, the results show an increase in profits when participating in balancing markets. This increase is, however, very small compared to the profits made by only participating in day-ahead markets (less than 0.1% increase in overall profits).Subgoal 2: Increased knowledge about investment and operating costs (CAPEX/OPEX) of different bio-based technologies, both HO and CHP plants. A literature survey was done to identify comprehensive sources of costs. Two reports were identified as relevant sources: [1] and [2]. The first one dates from 2014 and the second one from 2019. They provide a wide-ranging collection of investment and operation and maintenance costs for units of different sizes and types.Subgoal 3: Increased knowledge about the market conditions needed to justify the extra cost of building a bio-based CHP plant instead of a bio-based HO plant. Two investment case studies have been performed using BEM’s system to compare investment in CHP and HO units. The previous model has been used to evaluate the profits from participating in the day-ahead electricity market for three representative years: 2019, 2030 and 2040. Price conditions for 2030 and 2040 were obtained from Svenska kraftnät’s long-term market analysis [3]. The investment and O&M costs of the new units were obtained from [1] and [2]. The first investment study investigates an investment in new units for redundancy purposes (to ensure sufficient production capacity in case the largest unit is unexpectedly out of operation). The investment results show that profits from selling heat and electricity are not enough to cover the investment and O&M costs. The economic losses are smaller when going for the HO option. The second investment study investigates an investment in base-load units (units meant to run most of the time). In this case, both CHP and HO plants are profitable but the HO plant achieve a higher profitability.Subgoal 4: Increased knowledge about the financial risks and uncertainties in such an investment.This was achieved through discussing the results with the industry partners and identifying aspects that could be further investigated in a follow-up project. The lifetime of new investment is around 25 years. Many sources of uncertainties enter the evaluation of the financial indicators. Among these, the most relevant ones that could be further investigated are: assumptions on the underlying heat demand (colder and warmer years), assumptions on future electricity prices, assumptions on the price for green certificates and purpose of an investment (an investment for redundancy purposes may not recover its costs but is still needed – how to value redundancy?). Many other input parameters to the investment studies - such as O&M costs, fuel prices and discount rate - may also play a role in the results. A thorough sensitivity analysis would shed more light on the magnitude of each one and could be included in a follow-up project.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Parra-López, Carlos, et al.
(författare)
-
Strengthening the development of the short-rotation plantations bioenergy sector : Policy insights from six European countries
- 2017
-
Ingår i: Renewable energy. - : Elsevier BV. - 0960-1481 .- 1879-0682. ; 114, s. 781-793
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper, based on a participatory methodological framework involving expert stakeholders and researchers from six European countries (Germany, Ireland, Poland, Spain, Sweden and UK), analyses the priority issues for the development of short-rotation plantations (SRP), and proposes a series of policy strategies to strengthen this development. The results indicate that there is a lack of awareness of the multifaceted benefits of SRP at the level of farmers, policy makers and public authorities. More research is required to put a value on the multifunctionality of SRP and justify its public support. Small-scale projects using established technologies are also required with energy crops introduced in a phased manner. The simultaneous dissemination of this knowledge upwards to policy makers and downwards to producers and farmers is critical in the success of SRP. Also, greater financial support on both the supply and demand side is highlighted as being necessary: on the supply side linking multifunctional benefits of SRP and targeted payments, along with increased long-term contractual arrangements between farmers and energy plant operators; demand side incentives should overcome any difference in price between fossil fuels and energy crops. Groups to lobby for the uptake and support of SRP and bioenergy are also of necessary.
|
|
| 8. |
- Paulrud, Susanne, et al.
(författare)
-
Användningsmönster och emissioner från vedeldade lokaleldstäder i Sverige
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet var att förbättra underlaget för framtida beräkningar av årliga emissioner från småskalig vedeldning i villor genom att dels mäta emissioner hemma hos dem som eldar med ved i braskaminer och spisinsatser, dels genom en enkätstudie undersöka hur ofta och på vilket sätt lokaleldstäder (kaminer, spisinsatser, öppen spis etc) eldas i Sverige. Procentuellt för alla regioner var fördelningen mellan olika slags lokaleldstäder: 44 % braskaminer, 23 % öppen spis, 23 % öppen spis med insats ,14 % värmeackumulerade ugnar och 12 % köksspisar (Summan av procenten blir inte 100 % eftersom en del fastigheter har flera olika typer av eldstäder) Mer än hälften av alla lokaleldstäderna var installerade före 1991. Uppmätta emissioner visade liten skillnad mellan kaminer och spisinsatser. Spisinsatserna hade något högre medelvärde för OGC, metan, NMVOC och stoft. Lägst emissioner hade de nya kaminerna och spisinsatserna med undantag av två fall. Emissionsdata varierade mellan 750-4700 mg/MJ för CO, 50-440 mg/MJ för OGC, 11-230 mg/MJ för metan, 20-260 mg/MJ för NMVOC, 0,5-17 mg/MJ för PAH och 20-180 mg/MJ för stoft.
|
|
| 9. |
- Paulrud, Susanne, et al.
(författare)
-
Emission factors and emissions from residential biomass combustion in Sweden
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Småskalig förbränning är en betydande utsläppskälla för växthusgaser, försurandeämnen, NMVOC, partiklar, tungmetaller, PAH och dioxiner.Varje år har Sverige som krav att rapportera utsläppen av flera ämnen till olikainternationella instanser. I tidigare rapporteringar så har för varje ämne bara enemissionsfaktor använts för småskalig biobränsleanvändning, inkluderat alla teknikeroch bränslen. En noggrannare undersökning av SCB av den nationella energistatistikenför småskalig förbränning har gjort det möjligt att dela upp emissionerfrån småskalig biomassa användning efter bränsletyp (ved, pellets, flis) och teknik(panna, kamin och öppen spis).Syftet med föreliggande studie har varit att förbättra rapporteringen av emissionerfrån småskalig biobränsleeldning genom att revidera emissionsfaktorer förN2O, NOX, CO, NMVOC, SOX, NH3, partiklar (TSP, PM10, PM2.5, metaller, dioxineroch PAH. Vidare har tidsserien 1990-2004 för alla dessa ämnen uppdaterats.De reviderade emissionsfaktorerna är till stor del baserade på resultat från Energimyndighetensforskningsprogram ”Biobränsle, hälsa och miljö”. Data har ävensamlats in från andra svenska och internationella studier. Resultat från ett stortantal nya mätningar tillsammans med en uppdelning av emissionsfaktorer efterteknik och bränsle, gav stora skillnader mellan tidigare använda emissionsfaktoreroch reviderade emissionsfaktorer för vissa ämnen. De nya emissionsfaktorerna förNMVOC och partiklar är väsentligt lägre, medan emissionsfaktorer för CO ochdioxiner är något högre.
|
|
| 10. |
- Paulrud, Susanne, et al.
(författare)
-
Emission factors and emissionsfrom residential biomasscombustion in Sweden
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Småskalig förbränning är en betydande utsläppskälla för växthusgaser, försurandeämnen, NMVOC, partiklar, tungmetaller, PAH och dioxiner.Varje år har Sverige som krav att rapportera utsläppen av flera ämnen till olikainternationella instanser. I tidigare rapporteringar så har för varje ämne bara enemissionsfaktor använts för småskalig biobränsleanvändning, inkluderat alla teknikeroch bränslen. En noggrannare undersökning av SCB av den nationella energistatistikenför småskalig förbränning har gjort det möjligt att dela upp emissionerfrån småskalig biomassa användning efter bränsletyp (ved, pellets, flis) och teknik(panna, kamin och öppen spis).Syftet med föreliggande studie har varit att förbättra rapporteringen av emissionerfrån småskalig biobränsleeldning genom att revidera emissionsfaktorer förN2O, NOX, CO, NMVOC, SOX, NH3, partiklar (TSP, PM10, PM2.5, metaller, dioxineroch PAH. Vidare har tidsserien 1990-2004 för alla dessa ämnen uppdaterats.De reviderade emissionsfaktorerna är till stor del baserade på resultat från Energimyndighetensforskningsprogram ”Biobränsle, hälsa och miljö”. Data har ävensamlats in från andra svenska och internationella studier. Resultat från ett stortantal nya mätningar tillsammans med en uppdelning av emissionsfaktorer efterteknik och bränsle, gav stora skillnader mellan tidigare använda emissionsfaktoreroch reviderade emissionsfaktorer för vissa ämnen. De nya emissionsfaktorerna förNMVOC och partiklar är väsentligt lägre, medan emissionsfaktorer för CO ochdioxiner är något högre.
|
|
