| 1. |
|
|
| 2. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övergripande samhällsförändringar påverkar förutsättningarna för framtidens kollektivtrafik. Det påverkar t.ex. var människor väljer att bo och arbeta, hur företag organiserar sin verksamhet, och vilka metoder som används för att omsätta politiska beslut i praktik handling. Vi kan aldrig med säkerhetuttala oss om vad som kommer att ske i framtiden. Men genom att resonera kring trender och mottrender utifrån observationer i samtiden kan vi ändå förbereda oss för möjliga utvecklingsvägar. Den här rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera ett antal trender och mottrendersom kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt.Som alltid när det gäller framtiden finns det stora osäkerheter om vad som faktiskt kan komma att hända. När vi skriver om framtiden hamnar vi lätt i en situation där vi extrapolerar en historisk utveckling eller fastnar i nuets förbannelse, dvs. överdriver vikten av sådana frågor som råkar varaviktiga just nu. Trots svårigheterna finns det ett stort värde i att fundera över samhällsförändringar och problematisera hur de kan påverka förutsättningarna för kollektivtrafiken framöver. Rapporten har författats av forskare inom K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Den har tagits fram i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting inom ramen för Trafikförvaltningens arbete med en ny omvärldsanalys. Medförfattare är Alexander Paulsson, fil dr i företagsekonomi, K2/VTI, Bengt Holmberg, professor emeritus i trafikplanering, K2/Lunds universitet, Christina Scholten, fil dr i kulturgeografi och ekonomisk geografi, K2/Malmö högskola, Erik Ronnle, doktorand i företagsekonomi, K2/Lunds universitet, Fredrik Pettersson, fil dr i miljö- och energisystem, K2/Lunds universitet, Gert Paulsson, docent i företagsekonomi, K2/Lunds universitet,Helena Svensson, tekn dr i trafikplanering, K2/Lunds universitet, Jean Ryan, doktorand i trafikplanering, K2/Lunds universitet, John Hultén, fil dr i statsvetenskap, K2 (redaktör), Vanessa Stjernborg, fil dr i trafikplanering, K2/Malmö högskola och Zahra Hamidi, doktorand i urbana studier, K2/Malmö högskola.
|
|
| 3. |
- Paulsson, Alexander, 1980-, et al.
(författare)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik : Trender och mottrender
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera trender och mottrender som kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt. Analysen har genomförts utifrån sex olika områden som identifierats i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. I rapporten konstateras att globala krafter påverkar kollektivtrafiken på flera sätt, genom framväxten av en global marknad för kollektivtrafikaktörer och genom demografiska och ekonomiska förändringar som förändrar behovet av kollektivtrafik. Demografiska förändringar medför att Sverige befolkning antar en delvis ny skepnad med en växande befolkning och med fortsatt stark dragningskraft till storstadsregionerna. Det finns osäkerheter kring hur eventuella beteendeförändringar bland yngre befolkningsgrupper kommer att påverka transportsystemet. Fortsatt urbanisering, i världen men också i Sverige, ställer stora krav på att samordnad planering så att de möjligheter ökad koncentration gerkan tillvaratas och de negativa konsekvenserna kan mildras. Hållbarhetsbegreppet håller på att breddas till att, utöver miljö, i ökad utsträckning också inkludera ekonomiska och sociala dimensioner. Det påverkar synen på kollektivtrafikens roll för att uppnå hållbarhetsmål i samhället. Informationsteknikens utveckling i kombination med ambitioner att uppnå en mer hållbar mobilitet skapar drivkrafter för ett ökat fokus på hela resan, där nya mobilitetstjänster kan fungera som komplement eller supplement till kollektivtrafiken. I rapporten konstateras avslutningsvis att kraven på kostnadseffektivitet i offentlig verksamhet kommer att fortsätta forma hur kollektivtrafiken organiseras och styrs, men att det ännu är för tidigt att säga om någon ny, enhetlig modell ersätter New Public Management som dominerat inriktningen de senaste decennierna. Ökad samverkan på frivillig grund och mellan självständiga aktörer kommer sannolikt vara centralt under överskådlig tid.
|
|
| 4. |
- Alm, Karin, et al.
(författare)
-
Arbetsintegrerat lärande som undervisningsmetod : tillämpning av studenters kompetenser för hållbar utveckling
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Framtidens student och arbetsplats: "Hur påverkar globalisering och hållbar utveckling vilket arbete våra ekonomstudenter förväntas göra i arbetslivet?" Frågeställningar som diskuteras är om våra program kan komma att behöva förändras radikalt eller är de fortfarande relevanta (både innehållsmässigt och pedagogiskt)? Vi föreslår att arbetsintegrerat lärande kan berika ekonomstudenternas nyckelkompetenser och göra studenterna förberedda för sitt framtida arbetsliv.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Organisatoriska vägval -- En studie av Försäkringskassans förändringsarbete
- 2011
-
Ingår i: Nordiske Organisasjonsstudier. - 1501-8237. ; 13:4, s. 53-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish Social Insurance Agency is an important part of the Swedish welfare state. The Agency has recently made a number of major changes, such as establishing a new internal organization and reforming processes for decision making. Many of these changes have been controversial. Critics have complained that the Agency shows a lack of efficiency, has failed to make payments on time, and has been too harsh in its application of eligibility rules. The changes have put the agency at a number of crossroads, many of them recurring from earlier reforms, in dealing with problems such as regional differences in the application of rules. In this article, some of these choices are discussed. The discussion departs from four dichotomies: uniformity-local adaptation; centralization-decentralization; specialization-generalist approaches; and closeness-distance. These dichotomies are illustrated with examples from the agency. The general conclusion is that although the change process has taken a rocky road, there has been a great deal of internal consistency in the combination of measures taken.
|
|
| 7. |
- Andersson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Speglingar av en förvaltning i förändring: Reformeringen av Försäkringskassan
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svensk statsförvaltning genomgår, precis som privat sektor, ständigt förändringar och omstruktureringar, drivna av olika samhällstrender, ledarskapsidéer och politiska styrfilosofier. Vid dessa förändringar ställs verksamheten inför vägval som på olika sätt kan påverka dess förmåga att leva upp till omgivningens krav och förväntningar. Samtidigt finns inte utrymme för risktagande, eftersom förvaltningens agerande och beslut kan vara avgörande för individers försörjning och framtid. Det ställer stora krav på dessa myndigheter, som balanserar ekonomimål, demokratimål och rättssäkerhetsmål. Denna bok avser att spegla olika organisatoriska dilemman och utmaningar som myndigheter i svensk och internationell statsförvaltning kan möta. Detta sker med utgångspunkt i en studie av Försäkringskassans enmyndighetsreform år 2005 och dess förändringsarbete under åren därefter. Bokens författare kommer från tre olika ämnesområden: företagsekonomi, nationalekonomi och statsvetenskap. Samtliga är knutna till Lunds universitet och till forskningsprogrammet ”Från många till en?” (2008-2012). Programmet finansierades av Försäkringskassan, men genomfördes självständigt. Med boken hoppas författarna kunna öka förståelsen – och intresset - för frågor om organisation, styrning och ledning i en statsförvaltning i förändring.
|
|
| 8. |
- Anell, Anders, et al.
(författare)
-
Ekonomistyrning med DRG
- 1990
-
Ingår i: Överläkaren. ; :4, s. 13-14
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
