| 1. |
- Avango, Dag, et al.
(författare)
-
Kulturarvet som strategisk resurs i den gröna omställningen i norr: målkonflikt eller möjlighet?
- 2024
-
Ingår i: Bebyggelseshistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; 86, s. 8-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar kulturarvet i ljuset av den ’gröna omställning’ som svarar på EU:s mål och riktade finansiella satsningar för industriomvandlingen i norra Sverige. Det kan jämföras med den stora industriella omställningen vid 1900-talets början såväl genom att skapa nya möjligheter men också genom de målkonflikter som uppstår mellan nya och befintliga värden, både vad gäller naturförhållanden och ekonomi som kulturvärden och historiska lämningar av mänsklig verksamhet. Omställningen berör platser med en lång historia av mänskligt liv och arbete och som spelar en viktig roll för de som idag bor där och potentiellt för de som söker sig dit för att driva verksamhet eller för att bo, leva och arbeta. I många fall visar det sig svårt att ta denna potential tillvara av skäl som är strukturella, juridiska och politiska snarare än knutna till enskilda aktörer. Artikeln är författad av en multidisciplinär forskargrupp som använder ett praktikbaserat förhållningssätt och samskapande dialog för att undersöka hur förbättrade planeringsprocesser som tidigt involverar olika aktörer, intressen och expertis i förändringsprojekt kan bidra till att lösa målkonflikter och skapa möjligheter. Målkonflikter mellan exploatering och bevarandeintressen i samband med myndigheters och privata aktörers hantering av natur- och kulturmiljöer har länge varit i fokus för forskningen och artikeln syftar till att komplettera dessa perspektiv utifrån exempel som illustrerar möjligheter för att det fysiska kulturarvet ska ses som en strategisk historisk resurs i samhällsutvecklingen. En utgångspunkt är att kulturarv inte är statiskt utan värderas och omvärderas i en process där olika kulturvärden kan associeras med byggnader, platser och miljöer. Dessa kulturvärden förändras alltså över tid, och olika aktörer förhåller sig till dem på skiftande sätt. Genom processer som inbegriper förhandling med andra intressen kan landskap, platser, byggnader, föremål och deras användning förvandlas till kulturarv. Ett samskapande arbetssätt har möjliggjorts genom ett forsknings- och innovationsprojekt, finansierat av Vinnova, vilket genomförts genom en kombinerad metodansats med fallstudier, i projektet kallade lärcase, som ram för empiriska undersökningar och praktiskt genomförande. De lärcase som lyfts i denna artikel är dels Nautanen, en tidigare gruvmiljö i Norrbotten där nyetablering planeras av Boliden AB, dels Kvarnsvedens tidigare pappersbruk i Borlänge, där Northvolt etablerar en fabrik för produktion av bilbatterier vilket medfört rivning av en byggnad med konstaterade kulturhistoriska värden, den så kallade Bobergshallen. Med förslag till fortsatt forskning genom begreppsutveckling i en multidisciplinär och praktiknära kontext problematiserar artikeln begreppet cirkulär ekonomi i relation till kulturarvsfrågor och möjliggör att kulturarvet nyttjas som strategisk resurs i den gröna omställningen med förhoppning att realisera förväntningarna om grön nyindustralisering och attraktiva livsmiljöer.
|
|
| 2. |
- Avango, Dag, et al.
(författare)
-
Kulturarvet som strategisk resurs i den gröna omställningen i norr: målkonflikt eller möjlighet?
- 2024
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; 86, s. 8-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar kulturarvet i ljuset av den ’gröna omställning’ som svarar på EU:s mål och riktade finansiella satsningar för industriomvandlingen i norra Sverige. Det kan jämföras med den stora industriella omställningen vid 1900-talets början såväl genom att skapa nya möjligheter men också genom de målkonflikter som uppstår mellan nya och befintliga värden, både vad gäller naturförhållanden och ekonomi som kulturvärden och historiska lämningar av mänsklig verksamhet. Omställningen berör platser med en lång historia av mänskligt liv och arbete och som spelar en viktig roll för de som idag bor där och potentiellt för de som söker sig dit för att driva verksamhet eller för att bo, leva och arbeta. I många fall visar det sig svårt att ta denna potential tillvara av skäl som är strukturella, juridiska och politiska snarare än knutna till enskilda aktörer. Artikeln är författad av en multidisciplinär forskargrupp som använder ett praktikbaserat förhållningssätt och samskapande dialog för att undersöka hur förbättrade planeringsprocesser som tidigt involverar olika aktörer, intressen och expertis i förändringsprojekt kan bidra till att lösa målkonflikter och skapa möjligheter. Målkonflikter mellan exploatering och bevarandeintressen i samband med myndigheters och privata aktörers hantering av natur- och kulturmiljöer har länge varit i fokus för forskningen och artikeln syftar till att komplettera dessa perspektiv utifrån exempel som illustrerar möjligheter för att det fysiska kulturarvet ska ses som en strategisk historisk resurs i samhällsutvecklingen. En utgångspunkt är att kulturarv inte är statiskt utan värderas och omvärderas i en process där olika kulturvärden kan associeras med byggnader, platser och miljöer. Dessa kulturvärden förändras alltså över tid, och olika aktörer förhåller sig till dem på skiftande sätt. Genom processer som inbegriper förhandling med andra intressen kan landskap, platser, byggnader, föremål och deras användning förvandlas till kulturarv. Ett samskapande arbetssätt har möjliggjorts genom ett forsknings- och innovationsprojekt, finansierat av Vinnova, vilket genomförts genom en kombinerad metodansats med fallstudier, i projektet kallade lärcase, som ram för empiriska undersökningar och praktiskt genomförande. De lärcase som lyfts i denna artikel är dels Nautanen, en tidigare gruvmiljö i Norrbotten där nyetablering planeras av Boliden AB, dels Kvarnsvedens tidigare pappersbruk i Borlänge, där Northvolt etablerar en fabrik för produktion av bilbatterier vilket medfört rivning av en byggnad med konstaterade kulturhistoriska värden, den så kallade Bobergshallen. Med förslag till fortsatt forskning genom begreppsutveckling i en multidisciplinär och praktiknära kontext problematiserar artikeln begreppet cirkulär ekonomi i relation till kulturarvsfrågor och möjliggör att kulturarvet nyttjas som strategisk resurs i den gröna omställningen med förhoppning att realisera förväntningarna om grön nyindustralisering och attraktiva livsmiljöer.
|
|
| 3. |
- Houltz, Anders, et al.
(författare)
-
Transporthistoriska underlag till nytta för infrastruktur och forskning : en förstudie
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är resultatet av ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Centrum för Näringslivshistoria och Statens maritima och transporthistoriska museer, finansierat av Trafikverkets FoI-medel. Förstudien syftar till att undersöka de väg-, civilflygs- och järnvägshistoriska samlingarnas potential som källa till historisk och annan forskning och som resurs i Trafikverkets planering och verksamhet. Målsättningen är att skapa ett kunskapsunderlag om de källmaterial som förvaltas av Trafikverket, SMTM, Riksarkivet och andra arkiv. Denna ska kunna ligga till grund för en strategi för samlingarnas nyttiggörande för Trafikverket och forskningen, med särskiltavseende på digitala tekniker och sökmöjligheter.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Peix Geldart, Benito
(författare)
-
Efter Spanien: De svenska spanienfrivilligas återkomst
- 2012
-
Ingår i: Arbetarhistoria: Meddelanden från arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. - 0281-7446. ; :1, s. 10-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The contribution of the more than 500 hundred Spanienkämpar (“Spain fighters”), as the Swedish volunteers in theInternational Brigades were called in Sweden, has been analysed in quite a number of Swedish publications, most of which are unfortunately hardly known in Spain, where the subject has only sporadically been present in historical studies. This paper is based on a chapter about the Swedish volunteers in the Spanish civil war within the author’s forthcoming doctoral thesis on Swedish-Spanish relations in the 1930s. It deals with one of the less studied aspects in the subject, namely the reception in Sweden of these volunteers in late 1938. The attitude adopted by the Swedish authorities – restraining from the application of the Parliament Act whereby participation in the Spanish civil war had been banned for Swedish nationals – and that of the Swedish people – mostly sympathetic with the efforts in favour of the Spanish Republic – is analysed.Following a general view of the reception ceremonies which were held in Sweden at the return of the volunteers, the paper focuses on their activities in the years that followed, with a special reference to their antifascist ideals and their work in favour of democracy in Spain. Furthermore,the participation of some of them in the Second World War and the control they were subjected to by the Swedish police authorities, as well as the post-war role of the organisations founded by them on their return, are highlighted. The papers shows that the Swedish volunteers in the Spanish civil war, unlike most of their fellow mates from other European countries, were generally given a warm welcome in Sweden after their return. The Swedish labour movement organisations, in particular, welcomed them as heroes. On the other hand, the effect of these welcoming ceremonies did not last long and their return to a normal life was not easy. They were also subjected to control by the Swedish police authorities and Intelligence services. The reason for this opposition was not mainly their direct participation in the Spanish civil war, but instead the fact – the paper concludes – of their engagement with, and commitment to, international communism, which in Swedish government circles was considered at the time as one of the greatest dangers to peace and democracy. The volunteers themselves remained faithful to their antifascist ideals, as was shown by the presence of quite a number of them in the allied armies in WW2 and in their engagement in protest actions against the Franco regime.
|
|
| 6. |
- Peix Geldart, Benito, et al.
(författare)
-
Svenska syndikalister i Francos arkiv. Kontakter mellan SAC och spanska CNT 1937-38
- 2013
-
Ingår i: Fokus på arbetarhistoria.Texter från arbetarhistorikermötet i Landskrona i maj 2011/ Skrifter från Centrum för Arbetarhistoria 6. - 9789197966122 ; , s. 99-115
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper presents and discusses hitherto unexplored primary sources from the Spanish Civil War archive in Salamanca on the relations between the two largest anarcho-syndicalist organizations in the 1930s, namely Swedish SAC and Spanish CNT. The study shows how these organizations understanding and solidarity with each other,and discusses the traces the ideological contradictions of contemporary anarcho-syndicalism reflected in the documents concerned, particularly with regard to the concepts of class solidarity and cooperation, nation/people and anti-fascist struggle. The results show a smoothly run cooperation and deep empathy between CNT and SAC as well as SAC's wholehearted support for its Spanish sister organization's anti-fascist struggle.
|
|
